Zoom

Bilhänsyn kan bromsa unikt trädprojekt

Caroline Larsson, landskapsarkitekt på Malmö stad, ansvarig för projektet Ett grönare Möllan.

För att tackla klimatförändringarna ska 150 träd planteras på gator och parker på Möllevången i Malmö. Men det finns en hake, parkeringsplatserna.

Landskapsarkitekten Caroline Larsson blickar ut mot Simrishamnsgatan som genom en böj försvinner in i staden. Längs med husfasaderna står bilar på rad, inte ett grönt blad syns till. 

När arbetarhusen på Möllevången reste sig ur åkrarna i början av seklet planterades inga träd. Å andra sidan skymtade grönskan på den tiden i skarvarna, tror Caroline Larsson.

– Förmodligen har det varit mer utav det som man i dag kallar stadsnatur, det var inte samma ogräsbekämpning på den tiden, vilket ju inte bara var negativt, säger hon och tittar ut mot bilarna och tegelfasaderna. 

Men det som i dag är stenöken, kan inom kort skuggas av värmetåliga kejsarträd, pagodträd och kinesträd. Möllevången har valts ut som pilotprojekt i en ansats att på sikt höja krontätheten i staden till 25 procent, det vill säga den andel av en stad som sett från ovan är täckt av trädkronor. I dag ligger den siffran på runt 20 procent och för Möllevången utgör andelen trädkronor endast 8 procent. 

 – I Sverige är vi tidiga men flera städer i Nordamerika och Australien har landat i samma siffra, så det är fullt rimligt att kunna nå 25-procent i krontäckning, säger Caroline Larsson.

"Varje träd räknas"

Hela projektet ”Ett grönare möllan” kostar 7,1 miljoner kronor, där staden står för halva summan medan Boverket går in med resten. Tanken är att 50 extra träd ska tillföras gatumiljön och 100 extra träd planteras i parkerna.

Så här ser Simrishamnsgatan ut i dag
Så här ser Simrishamnsgatan ut i dag. Foto: Malmö stad
Så här kommer Simrishamnsgatan se ut om projektet Ett grönare Möllan genomförs fullt ut
Så här kommer Simrishamnsgatan se ut om projektet Ett grönare Möllan genomförs fullt ut. Foto: Malmö stad 

Om projektet genomförs fullt ut innebär det att krontäckningen på Möllevången höjs med en procent. Men även om det kan låta lite, har det stor betydelse, påpekar Caroline Larsson.

– Varje träd räknas.

Inte minst för att skänka lugn åt stadsinvånarna och få trafikanter att sänka hastigheten, vilket faktiskt är två av trädens förtjänster. De är också avgörande för att säkra kvarteret och dess invånare när klimatet hettas upp och skyfallen blir mer intensiva. 

Vid värmeböljor kan träden dämpa mikroklimatet och fungera som tillflyktsplats för den som behöver skugga. Träden kan också ta vara på mycket av det vatten som annars skulle belasta dagvattenledningarna.

– Skyfall och översvämningar ger stora materiella kostnader genom allt som förstörs men värmeböljorna är det som kräver människoliv, 2013 dog 50 000 människor nere i Europa på grund av värmen, så det är allvarliga saker, säger Caroline Larsson.

Kan få betydelse för det lokala klimatet

Exakt vilken effekt en höjning av krontäckningsgraden med en procent kan ha för Möllevångens lokalklimat har Clara Zetterlund försökt reda ut, landskapsarkitektstudent vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon ska presentera sitt examensarbete i slutet av månaden där hon med hjälp av klimatsimuleringar från studier som överensstämmer Malmös geografiska och meteorologiska förhållande, uppskattat vilken effekt projektet Ett grönare Möllan kan få på temperaturen.

– En procent låter lite men det är ändå 150 träd som absolut kommer att påverka det lokala klimatet, säger hon.  

Hur är en lite mer komplicerad fråga. I trädens skugga kan effekten på den upplevda temperaturen sjunka med upp till 17 grader en varm julidag. Träden kan också få en dämpande effekt på vinden. 

– Det är väl något vi alla i Malmö känner skulle behövas under det blåsiga vinterhalvåret. Men vinden svalkar också vilket är positivt under sommaren och bra för att transportera bort luftföroreningar, säger Clara Zetterlund.

Skugga är inte heller alltid önskvärd, som när solens strålar är som mest efterlängtade om våren eller på vintern.

– Men om man förstår trädens effekt och platsens behov, då kan den faktiska avsikten med trädet uppnås och fördelarna maximeras vilket är jätteviktigt när ett varmare klimat är på väg, säger Clara Zetterlund.

Något Caroline Larsson och hennes kollegor ägnat ett år att försöka reda ut.

– Vi kommer att använda klimatsmarta träd som slår ut senare på säsongen och har luftigare kronor, på våren får man sol och på sommaren ger de skugga, säger hon.

Politikerna vill inte ge upp parkeringar

Men för att Möllan ska bli grönare måste politikerna också ge grönt ljus åt var träden ska placeras. I juni gick en nervös Caroline Larsson upp till tekniska nämndens arbetsutskott för att presentera två förslag – ett där 46 parkeringsplatser skulle behöva försvinna för att ge plats åt träden och ett bantat förslag där 20 parkeringsplatser skulle behöva strykas.

– Politikerna var positiva till att gå vidare med det stora förslaget, säger Caroline Larsson.

Men även om de såg fördelarna med förslaget, innebar det inte grönt ljus. Lika många boendeparkeringar som tas i anspråk måste ersättas med parkeringsplatser på annat håll, tyckte politikerna. 

En del går att hitta i garage, samtidigt är kanske ändå inte boendeparkeringar den stora nöten, enligt Caroline Larsson.

– Möllevången har lägst bilinnehav i hela Malmö så vi har också tittat på att göra om några parkeringar till korttidsparkeringar, på så sätt skulle inte handeln behöva missgynnas, säger hon. 

Efter idogt pusslande är nu 27 av de 46 parkeringsplatserna ersatta. Hur politikerna ställer sig till det förslaget, återstår att se.

– En vild gissning är att vi inte kommer att få ta alla de 46 platserna men det är bättre att bli positivt överraskad, säger Caroline Larsson och fortsätter: 

– Jag brinner för träden men alla tänker inte som jag, man får räkna segrarna istället för förlusterna. Varje träd räknas, i ett sådant här område gör det verkligen det.

Forskare kartlägger hur bilar subventioneras

Bilarna måste minska – men blir fler

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV