Redaktörerna Karin Didring och Malin Biller har i samarbete med bland andra RFSL, Roks och Brottsofferjouren bett 19 serietecknare berätta varsin historia på temat metoo till en utställning som nu blivit en bok.

Antologin inleds av Elin Lucassi som ställer den manliga logiken mot den kvinnliga. Hon ger en bild av en oreflekterad manlighet som försöker hålla ihop ett värderingssystem som uppenbart skadar alla. När mannen inser att mäns dåliga kvinnosyn är ett problem så blir räddningen att det beror på ”skäggmännen från öknen”.

Ett badhus är spelplatsen för Malin Skogbergs historia om två flickor som blir antastade. Med hjälp av spröd realism och ett rakt berättande dras vi närmare de två tjejerna som till slut berättar om det de drabbats av för en vuxen.

Volvomicke av Alice Engström berättar om en tjej som tar sina första steg in i vuxenheten tillsammans med en snubbe som snarare än att vara våldsam eller hotfull manipulerar henne, får henne att känna sig dålig, men samtidigt angelägen att behaga.

Hanna Strömberg avslutar med att föra samman saker som folk sagt, riktiga citat, till en dialog mellan det manliga och feminismen. ”Tänk på alla karriärer som blivit förstörda!” säger den frustrerade mannen och gör sig till offer för något som han inte ens anser existera.

Det är inte en hemlighet att olika människor uppfattar världen olika, och att könstillhörighet gör stor skillnad. Inte nödvändigtvis så att vi upplever en helt annan verklighet, men så pass att det kan finnas kunskap att nå i att bredda perspektiven. Så vi parallellrecenserar antologin, utan att tjuvkika på varandras texter.

Läs recensionerna här:
https://tidningensyre.se/2018/nummer-307/vardagligheter-for-manga-kvinnor/
https://tidningensyre.se/2018/nummer-307/redskapen-for-makt-och-fortryck/

Det blir allt vanligare att studera längre fram i livet, och många gör det för att få ett yrke som de vill ha, skriver CSN i ett pressmeddelande.

På tio år har antalet studerande i åldern 47-60 år ökat med hela 64 procent, visar en undersökning från den statliga myndigheten. Samhällsutvecklingen och höjd åldersgräns för att få studiemedel ser CSN som bidragande orsaker. Och kvinnor dominerar stort bland dem som väljer att utbilda sig i övre medelåldern.

Under andra halvåret 2022 studerade till exempel nästan 10 000 kvinnor i åldersgruppen med studiemedel, jämfört med 3 400 män.

Alla som tar studiemedel i åldersgruppen 47–60 år har ökat med 130 procent.

Fler kan söka studiemedel

Man kan sedan 2022 få studiemedel till och med det år man fyller 60. Men andelen äldre är fortfarande låg jämfört med yngre.

– Det finns flera orsaker till detta. Enligt regelverket ska ett studielån vara återbetalt det år man fyller 64, och då blir tiden att betala tillbaka kortare ju äldre man blir. Dessutom begränsas antalet veckor som man kan låna pengar med stigande ålder. Några har säkert också studerat tidigare i livet och kanske redan har en studieskuld som de inte vill öka på, säger Sofia Lennerth, analytiker på CSN.

I CSN:s undersökning uppger majoriteten att de studerar för att det krävs en utbildning för det som de vill arbeta med. Många svarar också att de studerar för att byta yrke.

Vanligaste utbildningarna bland de i åldern 57–60 är fristående kurser, pedagogikutbildningar eller utbildningar inom hälso- och sjukvård.

Rapporten publicerades på onsdagen och visar att den anti-genusrörelse som under flera år vuxit sig stark globalt även nått Sverige.

”Centralt i denna rörelses världsuppfattning är att feminism, kvinnors rättigheter och hbtq-personers rättigheter är ett hot mot ett säkert och tryggt samhälle byggt på traditionella värderingar”, konstaterar Kvinna till kvinna i ett pressmeddelande.

Rapporten bygger på en enkät där 458 kvinnorätts- och hbtqi-rättsaktivister i 67 konfliktdrabbade länder fått beskriva om och i så fall hur de upplever att deras möjligheter att arbeta begränsas.

I enkäten svarar drygt 75 procent att de utsätts för hat och hot. När Kvinna till kvinna gjorde motsvarande kartläggning 2021 var siffran cirka 60 procent. Den här gången är det också fler som rapporterar att deras familjer dras in i hoten och trakasserierna.

– Vi har sett en negativ utveckling under flera år nu vad gäller kvinnorätts- och hbtqi-aktivisters säkerhet, men årets kartläggning visar en skrämmande ökning. 3 av 4 aktivister säger att de tar emot hot och hat för sitt engagemang, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till kvinna, som nu ser att de argument som används globalt av antigenus-rörelsen även hörs i den svenska debatten.

Det innebär att även svenska feminister och hbtq-rättsaktivister är mer utsatta för orkestrerat hat och hot än tidigare, något som enligt Kvinna till kvinna bekräftas av forskare. Som exempel nämns att hbtqi-rörelsen påstås syssla med ”politisk indoktrinering” genom sagostunder med dragqueens och pridefestivaler, och att barn måste skyddas från detta. En retorik som alltså känns igen från den internationella arenan.

– Över hälften av de tillfrågade aktivisterna, 58 procent, säger dessutom att det är deras egna regeringar som står bakom hot och trakasserier – ofta understödda av anti-genusaktörer, säger Petra Tötterman Andorff.

Det är nära en fördubbling jämfört med 2021, och en utveckling som enligt Kvinna till kvinna inte syns i Sverige.