Nyhetsmagasinet Syre Nummer 255 fredag, 13 april 2018
Zoom

Statliga miljarder göder utsläppen

Målet att fasa ut de klimat- och miljöskadliga subventionerna har bred politisk uppbackning. Men det går sakta och meningarna är delade inför vägen framåt i Sverige. Att ta bort subventionerna riskerar också att irritera vissa bransher och viktiga väljargrupper.

De klimatskadliga subventionerna i Sverige uppgår till 30 miljarder kronor årligen. Tre gånger mer än hela miljöbudgeten. Det menar Naturskyddsföreningen i sin senaste granskning.

Fem riksdagspartier säger att de vill arbeta för att fasa ut dem. EU-kommissionen har som mål att avveckla dem till år 2020 och G20-länderna antog redan 2009 målet att de klimatskadliga subventionerna ska bort. Regeringens linje är också att ”miljöskadliga subventioner behöver fasas ut i såväl Sverige som globalt. För att bättre kunna identifiera miljöskadliga subventioner och för att kunna undvika att införa nya så behöver uppföljning och utvärdering av subventioners miljöpåverkan utvecklas”.

Men ändå går det sakta. Under 2018 minskas de svenska subventionerna med 300 miljoner kronor, enligt Naturskyddsföreningens egna analyser, och bilden i Europa är liknande.

– Vi analyserar subventionerna kontinerligt och de måste hela tiden försvaras. Men de finns kvar för att politikerna har bestämt sig för att behålla dem, säger Johan Kristensson, departementssekreterare på Miljö- och energidepartementet, som ansvarar för arbetet med att ta hand om den senaste översikten av de svenska stöden.

Naturvårdsverket har nämligen i flera omgångar kartlagt de ”potentiellt miljöskadliga subventionerna”. Den första granskningen kom 2004 och den senaste förra sommaren. 56 subventioner pekas där ut som potentiellt miljöskadliga. Tre är nyinförda sedan senaste översynen och åtta äldre stöd har kommit tillbaka. Men det är också några subventioner som försvunnit. Naturvårdsverket räknar upp 15 som antingen avskaffats politiskt eller tagits bort, då de inte används i praktiken eller inte längre anses kunna leda till miljöskadliga effekter.

Bakom reseavdraget ligger ambitionen att underlätta för människor att  pendla mellan jobb och bostad i framförallt glesbygd.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Subvention eller inte

Men det är inte helt lätt att bara ta bort subventionerna. För det är inte så att staten skickar ut direkta stöd till klimat- och miljöskadliga verksamheter. Oftast handlar subventionerna i Sverige istället om nedsättningar av skatten. Ur ett internationellt OECD-perspektiv anses denna form av sänkt skatt vara en subvention, men det finns de som är kritiska till den synen. En av dem är Umeåforskaren Runar Brännlund – Det är viktigt att tänka på vad man menar med en subvention. Om man har en lägre skattenivå än den generella är det en nedsättning, men inte säkert en subvention. För du ska bland annat också tänka på vilken miljöskada subventionen ska täcka, säger Roland Brännlund och fortsätter:

– Tänk att vi har utsläpp som ger en skada och en sektor får betala en högre skatt än den uppskattade miljöskadan, medans en annan får betala en lägre skatt som ändå ligger i nivå med den beräknade miljöskadan. Då är det frågan om man kan räkna det som en subvention.

Han ger ett exempel: koldioxidskatten ligger på 1,14 kronor per kilo. Där har exempelvis jordbruksverksamhet en sänkt koldioxidskatt, men Runar Brännlund anser det inte nödvändigtvis vara en oskälig nedsättning med tanke på den klimatnytta som jordbruket ändå bidrar med. Ett annat exempel är skatterna på persontrafiksidan, där statliga utredningsmyndigheten Trafikanalys har kommit fram till att bensinpersonbilarna på landsbygden täcker sina miljöskador.

Sedan finns det andra goda skäl till att ha en nedsättning av miljöskatter, fortsätter Runar Brännlund.

– Det vanliga skälet som anges är konkurrensskäl. Men jag skulle säga att det är smartare att beskriva det som en koldioxidläckagefråga. I exempelvis jordbrukssektorn skulle det kunna bli så att man fick lägga ner stora delar av verksamheten om man var tvungen att betala full skatt. Det skulle leda till en ökad import från annat håll, med potentiellt högre utsläpp i slutändan som effekt. Då har man inte vunnit någonting.

Därför behöver vi i varje enskilt fall göra en ordentlig analys av vilka effekter på de globala utsläppen som en förändrad skattenivå skulle ha, menar Runar Brännlund. Just nu saknas emellertid tydliga motiveringar till varför en subvention får vara kvar i Sverige, slog bland annat OECD fast i en granskning 2014.

– Den kritiken är säkert befogad och den kan vi absolut ta till oss av. Vi jobbar alltid med att bli bättre på att redovisa våra skäl till beslut, säger Johan Kristensson på regeringskansliet.

Runar Brännlund menar att nivån på kostnaden för den externa miljöskadan bör vara avgörande i analysen.

– Men då ska vi också komma ihåg att många andra länder har lägre miljöskatter än i Sverige, vilket gör att en sänkt skatt i Sverige emellanåt leder till att skattenivån är fortsatt högre för svenska sektorer än för dem i grannländerna.

– Vi behöver alltså även beakta konkurrenssituationen, göra internationella jämförelser och se på utsläppsläckagerisken, fortsätter Runar Brännlund.

En miljöaktivist i Leipzig, Tyskland, före domstolsbeslutet som tillåter tyska städer att förbjuda dieselbilar på gatorna.
Foto: Jens Meyer/AP

Fel att subventionera

Naturskyddsföreningen delar till viss del den ingången, men ser också att det redan nu kan göras mycket.

– Det centrala är att det rimmar illa att vi har subventioner på sådant som minskar förutsättningar för oss att nå våra klimatpolitiska mål, säger ordföranden Johanna Sandahl och fortsätter:

– Jag är helt övertygad om att en hel del av subventionerna har en funktion, men om vi tror på att vi ska nå våra klimatmål är det fel att sinka omställningen genom att subventionera sådant som vi egentligen vill ta bort.

Jordbruket är exempelvis en sektor som kan behöva stöd, fortsätter hon, men då blir det fel att stödja den genom till exempel sänkt koldioxidskatt.

– För mig kokar det ner till att det är uppenbart att politiken inte har borrat ner tillräckligt i analysen.

Varför görs då inte dessa genomgångar?

– Det handlar om att det är ganska obekvämt att sedan ta nästa steg och avveckla subventionerna. Det är branscher som kommer att skrika högt, och väljargrupper som kan bli irriterade.

Det rör sig dock inte bara om väljarrädsla, flera av subventionerna, bland annat på flygsidan, går inte att rucka på utan att bryta mot internationella konventioner, fortsätter Johanna Sandahl:

– Men sedan är det också viktigt att lyfta fram att vi i en undersökning kunde visa att det finns stöd för att avveckla subventioner, även om det leder till ökade privatekonomiska kostnader. Förståelsen och intresset för klimatfrågan är stort hos svenskarna. Jag tror att politiker är onödigt rädda.

Biltrafiken är en stor mottagare av miljöskadliga subventioner:  reseavdrag, sänkt skatt för dieselbilar och nedsatt värde för förmånsbilar.
Foto: Mauro Bottaro/EU

Läs även: Därför är stöden kvar


Nummer 255 fre 13/4-18

Fler nummer

Innehåll

Nummer 255

fre 13/4-18 Fler nummer