Kunskaper i svenska språket ger asylsökande hbtqi-personer en känsla av kontroll över sin asylprocess och sitt liv i övrigt. Att för en stund få glömma en problemfylld vardag är dock det som kanske lockar deltagarna på Newcomers svensklektioner som mest.
Marina Henrikson | Doria och Niss tycker att svensklektionerna är inkluderande och att deltagarna får möjlighet att vara sig själva.
Publicerad 2018-04-05
Marina Henrikson
Svenskundervisningen erbjuder både volontärerna och undervisningsdeltagarna ett sammanhang. Här hjälper volontären Kasia Syty deltagaren Erdal Demirdağ. Marina Henrikson
Att sätta ord på sin identitet
”Svenskan blir ett maktmedel som du kan använda dig av i olika situationer. Du kan bättre bemöta stigmatisering och rasism ...”
Jasminé Mehho, nationell samordnare för RFSL Newcomers.
En del av ett sammanhang
Oğuz Turhan, Mohammed albayati och Homayoun Aria är nöjda elever. Många medlemmar i Newcomers uttrycker att de känner sig mer hemma här än i annan svenskundervisning. Marina Henrikson
Ett stöd i vardagen
”Lektionerna är som en lufttillförsel och de ska kunna andas lite lättare när de går härifrån.”
Kasia Syty arbetar med annat på heltid och undervisar för Newcomers på sin fritid.
Intervjuprocessen hos Migrationsverket är ett ämne som skapat mycket debatt på grund av de krav som myndigheten ställer på personer som åberopar hbtqi-skäl när de söker asyl. Magnus Hjalmarson Neideman/TT
En paus från verkligheten
Om hbtqi i asylprocesen
• Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexuella personer.
• Migrationsverket får inte föra officiell statistik på antal personer som åberopar hbtqi-skäl när de söker asyl i Sverige. Informationen finns att hitta i varje enskilt ärende, men myndigheten får inte registrera ärenden så att sådan information är sökbar.
• Under 2016 hade RFSL Newcomers omkring 600 registrerade medlemmar runt om i Sverige, och år 2017 hade denna siffra gått upp till omkring 630. Medlemmarna kom år 2017 från 51 olika länder.
