Zoom

Studier som ger egenmakt och gemenskap

Marina Henrikson | Doria och Niss tycker att svensklektionerna är inkluderande och att deltagarna får möjlighet att vara sig själva.

Kunskaper i svenska språket ger asylsökande hbtqi-personer en känsla av kontroll över sin asylprocess och sitt liv i övrigt. Att för en stund få glömma en problemfylld vardag är dock det som kanske lockar deltagarna på Newcomers svensklektioner som mest.

Skratten har redan börjat ljuda i klassrummet denna torsdagskväll. Det är svensklektion för RFSL Newcomers, ett nätverk för asylsökande, papperslösa och nyanlända hbtqi-personer i Sverige. Dagens lektion täcker allt ifrån uttal av vokaler till att ange namn på frukter och andra substantiv.

Svenskundervisningen är en av alla de aktiviteter som medlemmarna erbjuds. Nätverket, som finns i 17 olika städer runt om i landet, anordnar även bland annat simlektioner, musei- och biobesök, workshops och bruncher. Dessutom erbjuds medlemmarna juridisk rådgivning i sina asylärenden.

Aktiviteterna är ofta utformade för att ge medlemmarna en större känsla av egenmakt över asylprocessen och sitt liv mer generellt. Jasminé Mehho, nationell samordnare för nätverket, säger att det i många fall kan betyda dubbel utsatthet att vara ny i Sverige och samtidigt hbtqi-person. 

– Svenskan blir ett maktmedel som du kan använda dig av i olika situationer. Du kan bättre bemöta stigmatisering och rasism, men också den exkludering som du möter i samhället. Du blir ju inkluderad på ett annat sätt om du kan språket.

Svenskundervisningen erbjuder både volontärerna och undervisningsdeltagarna ett sammanhang
Svenskundervisningen erbjuder både volontärerna och undervisningsdeltagarna ett sammanhang. Här hjälper volontären Kasia Syty deltagaren Erdal Demirdağ.Marina Henrikson

Att sätta ord på sin identitet

Undervisningsformen har ett hbtqi-perspektiv och ska vara representativt för medlemmarna, berättar hon. I vår publiceras även eget undervisningsmaterial som i högre grad är inkluderande av hbtqi-personer som är nya i Sverige. Läromedlet ska ge flyktingar med denna bakgrund möjlighet att kunna uttrycka sig.

Jasminé säger att det kan vara svårt att sätta ord på sin identitet om man inte är van vid det. Det är inte i alla länder som det är möjligt att artikulera alla aspekter av sin identitet. 

– Om du kommer från ett land där hbtqi-personer straffas med döden så går du ju ofta inte runt och säger att du är lesbisk eller queer, till exempel, utan du kanske håller det för dig själv. I vissa länder är det också svårt att hitta hbtqi-sammanhang. Man kanske inte vet hur man ska prata om sig själv om man känner att man inte har samma identitet eller uttryck som andra har. Om det inte finns någon att prata med så kanske man inte kan sätta ord på det man känner. 

I det nya undervisningsmaterialet finns exempelvis en lista på personliga pronomen, där ”hen” är ett valbart alternativ för självidentifikation. Materialet frångår även vissa stereotypa föreställningar om familjekonstellationer och relationer.

”Svenskan blir ett maktmedel som du kan använda dig av i olika situationer. Du kan bättre bemöta stigmatisering och rasism ...”

Jasminé Mehho, nationell samordnare för RFSL Newcomers.

En del av ett sammanhang

Känslan av att vara representerad, både i studiematerialet och klassrumsmiljön, är något som deltagarna själva trycker mycket på. Doria och Niss, som väljer att inte ange efternamn, brukar regelbundet gå på lektionerna. De kommer från Algeriet och har i dagarna blivit beviljade uppehållstillstånd. De anger att de känner sig mer bekväma under dessa lektioner än under annan svenskundervisning de fått.

– Här finns inga förutfattade meningar, ingen dömer oss. Någon är lesbisk, någon annan är  transperson, vi respekterar varandra och det är vissa typer av frågor vi aldrig ställer. Vi frågar aldrig varför någon är på ett visst sätt eller varför någon har en viss typ av kläder, säger Doria.

Asylsökande har tillgång till mer formaliserad svenskundervisning genom bland annat Folkuniversitetet, Medborgarskolan och ABF. Många medlemmar i Newcomers uttrycker dock att de inte alltid känner sig bekväma i de sammanhangen på grund av heteronormativiteten som präglar både klassrumssituationen och undervisningsmaterialet.

Doria och Niss berättar att de i hela sitt liv känt sig exkluderade från det övriga samhället, men i och med att de hittat nätverket känner de inte så längre. Niss nämner även att aktiviteterna bidrar till att korta ner själva integrationsprocessen. 

– När du är ny i ett land så vill samhället att du ska integreras. Det är viktigt även för oss, men det tar lång tid. Tack vare Newcomers alla aktiviteter så blir vi mer sammankopplade med samhället.

Oğuz Turhan, Mohammed albayati och Homayoun Aria är nöjda elever
Oğuz Turhan, Mohammed albayati och Homayoun Aria är nöjda elever. Många medlemmar i Newcomers uttrycker att de känner sig mer hemma här än i annan svenskundervisning.Marina Henrikson

Ett stöd i vardagen

Nätverket bildades för cirka sju år sedan på grund av ett behov av aktiviteter, vägledning och stöd för hbtqi-personer som flytt till Sverige, i många fall för att undkomma förföljelse i hemlandet till följd av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

En av de första myndigheter som dessa personer kommer i kontakt med är Migrationsverket. Svenskkunskaper kan behövas för allt ifrån att kunna läsa dokumenten från myndigheten till att kunna förbereda sig för intervjuerna där de asylsökande ska göra sin identitet och sina skyddskäl sannolika. 

Intervjuprocessen hos Migrationsverket är ett ämne som skapat mycket debatt på grund av de krav som myndigheten ställer på personer som åberopar hbtqi-skäl när de söker asyl. Helena Cho Györki, presskommunikatör på Migrationsverket, säger att myndigheten inte genomför så kallade ”homotester”.

– En viktig sak att ha i åtanke är att Migrationsverket i asylutredningen inte ska försöka fastställa en persons sexuella läggning eller könsidentitet, varken utifrån inlämnad dokumentation eller den muntliga berättelsen. Det som gäller är att alla som söker asyl i Sverige ska göra sitt behov av skydd sannolikt. Att göra något sannolikt är ett lägre beviskrav än om man skulle behöva styrka sina skyddsskäl. Det är svåra och komplexa bedömningar och det finns inga facit utan varje bedömning är baserad på den sökandes individuella berättelse, säger Helena.

I en analysrapport från Migrationsverket från augusti 2017 anger dock myndigheten att det förekommer vissa brister i utredningarna på grund av tolkproblematik och en viss begreppsförvirring. Rapporten anger att vissa begrepp verkar ha olika värdering och betydelse i de asylsökandes ursprungsländer.

Både Doria och Niss har i möten med Migrationsverket exempelvis upplevt att tolkar inte har använt hbtqi-relaterade begrepp korrekt.

– De är inte tillräckligt specifika när de använder dessa begrepp. De behöver mer erfarenhet och utbildning, säger Doria.

”Lektionerna är som en lufttillförsel och de ska kunna andas lite lättare när de går härifrån.”

Kasia Syty arbetar med annat på heltid och undervisar för Newcomers på sin fritid.
Intervjuprocessen hos Migrationsverket är ett ämne som skapat mycket debatt på grund av de krav som myndigheten ställer på personer som åberopar hbtqi-skäl när de söker asyl
Intervjuprocessen hos Migrationsverket är ett ämne som skapat mycket debatt på grund av de krav som myndigheten ställer på personer som åberopar hbtqi-skäl när de söker asyl.Magnus Hjalmarson Neideman/TT

En paus från verkligheten

Förutom att verka för att ge medlemmarna ett större mått av egenmakt under sin asylprocess är svenskundervisningen till för att ge dem en möjlighet att glömma sin ofta problemtyngda vardag för en stund. Det här är mycket större än vanlig svenskundervisning, säger volontären Kasia Syty som leder dagens lektion. 

– Jag har märkt att svensklektionerna, och även de andra aktiviteterna, är det ultimata sättet att glömma vardagen.

Kasia har tidigare arbetat som lärare inom svenska för invandrare (sfi), men säger att det är en annan dynamik i Newcomers svenskklasser. 

– Jag har noga observerat dynamiken i gruppen och de som är nya på lektionerna blir så väl omhändertagna. Det är jätteviktigt. Det har jag inte upplevt på sfi lika mycket. Det är ett väldigt speciellt sammanhang och det blir så täta och fantastiska möten.

Den varma sociala gemenskapen bland undervisningsdeltagarna är svår att missa. Kasia är i sällskap av andra volontärer som mer än gärna diskuterar med deltagarna om det heter en eller ett päron.

Efter en timmes lektion är det fika bestående av kaffe, te och smörgåsar. Det har hunnit bli mörkt för länge sedan, kylan håller i sig och merparten av stockholmarna har redan hunnit hem från dagens aktiviteter. För Doria, Niss, Kasia och de andra väntar ännu en timme av uttalsregler, substantiv och skratt. Värmen i klassrummet kanske inte lyckas utmanövrera mörkret och kylan utanför, men gör ändå så att den verklighet som för många deltagare är mer än bister får stå åt sidan för en stund.

Kasia berättar att deltagarna kan vara trötta, ledsna och nedtyngda av sina problem när de kommer till lektionerna, men att hens mål med varje lektion är att få dem att må bra för den stund de är här och njuta av att lära sig språk.

– Lektionerna är som en lufttillförsel och de ska kunna andas lite lättare när de går härifrån.       

Deltagarnas engagemang går inte att ta miste på. Leendena är många och man hör till och med en och annan spontan applåd då och då. Det verkar som att Kasia kommer att lyckas med sin bedrift.

Om hbtqi i asylprocesen

• Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexuella personer.

• Migrationsverket får inte föra officiell statistik på antal personer som åberopar hbtqi-skäl när de söker asyl i Sverige. Informationen finns att hitta i varje enskilt ärende, men myndigheten får inte registrera ärenden så att sådan information är sökbar.

• Under 2016 hade RFSL Newcomers omkring 600 registrerade medlemmar runt om i Sverige, och år 2017 hade denna siffra gått upp till omkring 630. Medlemmarna kom år 2017 från 51 olika länder.

Källor: RFSL och Migrationsverket

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV