Sedan freon förbjöds 1987 har ozonskiktet återhämtat sig runt  polerna.

Men mellan den sextionde   breddgraden på norra halvklotet – ungefär i höjd med Stockholm – och motsvarande breddgrad på södra halvklotet verkar ozonskiktet inte återhämta sig.

Tvärtom minskar mängden ozon i nedre delen av stratosfären. Det visar ny internationell forskning som forskare från Stockholms universitet medverkat till.

– Minskningen i ozon är mindre i dessa regioner än vad vi såg vid polerna innan förbudet, men UV-strålningen är mer intensiv i dessa regioner och fler människor bor där, säger professor Joanna Haigh vid Imperial College London, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande.

En  orsak till den minskade mängden ozon kan vara att klimatförändringarna påverkar cirkulationen i atmosfären, en annan kan vara kemikalier som innehåller klor och brom och används som exempelvis lösningsmedel.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

En man från aktivistgruppen Extinction rebellion stod inför rätta i tingsrätten för att ha stört en debatt i Göteborgs kommunfullmäktige. Då limmade han fast sig invid domaren, rapporterar Göteborgs-Posten.

Under rättegången reste sig den åtalade mannen och gick fram mot domarens plats och limmade fast sig på podiet. Han förklarade att det var en protest mot det svenska domstolssystemet, som han anser dömer människor för helt fredliga protester.

Enligt GP försökte domaren flera gånger avbryta mannen. Han sade då att han använt superlim och att det inte gick att ta loss honom. Händelsen livesändes på ett Facebook-konto av en åhörare.

Vakter lyckades efter ett tag dra loss mannen.

Tyska regeringen måste omedelbart vidta åtgärder för utsläppsminskningar, enligt en dom i kammarrätten i Berlin-Brandenburg. Det rapporterar Süddeutsche Zeitung.

Domen gäller klimatskadliga utsläpp från trafik- och byggnadssektorn. Klagande i fallet är två miljöskyddsorganisationer som anklagar regeringskoalitionen i Berlin för brister i klimatpolitiken.

Förbundskansler Olaf Scholz och hans brokiga allians av socialdemokrater, liberaler och gröna är hårt pressade av ett beslut i författningsdomstolen för två veckor sedan, som dömer ut försöken att använda en coronafond värd 60 miljarder euro till olika klimatprojekt som grundlagsvidriga.

Inflytelserika nyhetsmagasinet Der Spiegel beskriver den domen som ”förödande” och möjligen ”början till slutet” för Scholz som kansler.