”Nästa gång du kommer förbi med tåget ska jag döda dig”. Ola Brunnström är huvudskyddsombud för Seko på Pågatågen i Skåne och kan vittna om både hot och våld.

– Det är väldigt vanligt. Vi har mer än ett ärende om dagen egentligen. Det är allt från hot och verbala påhopp till spottloskor och misshandelsfall, säger han.

Ofta uppstår incidenterna i samband med att resande ombeds visa biljett, och händelserna kan sätta djupa spår.

– Det kan vara att personen får psykiska besvär, att man inte vågar jobba. När det gäller misshandelsärendena är det väl ingen som kommer ur en sådan situation opåverkad, säger Ola Brunnström.

Bråk och handgemäng på bussar, tåg och stationer förekommer över hela landet.

– Det finns en klar trend till ökande när det gäller brott, hot och våldssituationer i kollektivtrafiken, säger Mattias Andersson, utredare på branschorganisationen Svensk kollektivtrafik.

Storstockholms lokaltrafik (SL) har de senaste två åren haft över 550 incidenter där resenärer utsatts för våld, och 300 där olika typer av personal utsatts. Västtrafik, som ansvarar för kollektivtrafiken i Västra Götaland, har sedan 2016 haft 105 fall där förare utsatts för misshandel, och Skånetrafiken har de senaste två åren gjort 179 polisanmälningar om framför allt hot och våld mot personal.

– Det kan vara slag eller sparkar eller att man blir skallad. Ofta är det ganska korta händelser där personen sedan springer därifrån, säger Ola Brunnström.

Här fyller övervakningskamerorna en viktig funktion, anser branschen, både genom att förebygga och bidra till att klara upp brott. Men att få tillstånd till att sätta upp kameror har inte alltid varit helt enkelt.

Liknande ärenden har behandlats olika beroende på var de lämnats in – en busslinje som går genom två län kan ha fått ja till kameraövervakning i det ena och nej i det andra – och handläggningstiderna har varit långa.

– Det har påverkat tryggheten både för resenärer och ombord- och förarpersonal, säger Anders Larsson, trygghets- och säkerhetsansvarig på Västtrafik.

I dag är det bara tunnelbanan som slipper söka tillstånd. Men en statlig utredning har undersökt om tillståndsplikten för kollektivtrafiken helt ska slopas. Slutsatserna ska presenteras i närtid.

Sedan i somras slipper exempelvis butiker och parkeringshus att söka tillstånd – och Svensk kollektivtrafik anser att det även bör gälla trafikbolagen.

– I dag behöver våra medlemmar ansöka om de bara ska ändra en kameravinkel på en befintlig kamera. Vi har också ett behov av att agera snabbare, direkt när det uppstår en situation av hot och våld på exempelvis en viss busslinje, vilket ansökningsförfarandet hindrar. Så det finns aspekter för att effektivisera och minska byråkratin som vi ser som viktiga, säger Mattias Andersson.

Men det skulle sannolikt inte bli särskilt många fler kameror.

– Det är en dyr investering med kameror. Jag tror inte att det kommer att bli en generell jätteökning, utan man kommer att fokusera på de prioriterade områdena där man ser att det finns ett behov och där man kanske tidigare inte fått tillstånd, säger Anders Larsson på Västtrafik.

Ola Brunnström på Seko tycker ändå att det finns en poäng med att bolag måste söka tillstånd för att sätta upp kameror.

– Jag ser ingen anledning att lätta på det. Jag är för att det finns myndigheter som håller koll på vilka som filmar. Det här är också offentliga miljöer där alla ska kunna vistas, då är det viktigt att man håller på integritetsfrågor, säger Ola Brunnström.

Ingen vet i dag hur många tillstånd för övervakningskameror som finns i Sverige. Enligt Datainspektionen rör det sig troligen om tiotusentals. Varje tillstånd kan omfatta mellan 1 och 45 kameror. Det är dock oklart hur många av tillstånden som är aktuella.

Läs mer: Sjukhus vill ha övervakning. Brå: Förebygger inte våld