Zoom

Kritik mot arbete för minoriteter: ”Varken pengar eller direktiv i grönblå budget”

Casia Bromberg | Sissela Nordling Blanco, gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige för Feministikt initiativ.

Stockholm är ny förvaltningskommun för samiska och meänkieli sedan 1 februari och ska kunna erbjuda förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken. Men nu kritiseras kommunen för att vara oförberedd.

Att vara förvaltningsområde innebär särskilda rättigheterna för de medborgare som talar samiska och meänkieli. Kommuner som ingår i ett förvaltningsområde ska ansvara för att de nationella minoriteterna kan använda sitt språk i kontakt med myndigheter. Kommunen ska även erbjuda förskola och äldreomsorg där hela eller delar av verksamheten bedrivs på minoritetsspråket. För detta får kommunerna ett statsbidrag som delvis baseras på antalet invånare.

I dag ingår 25 kommuner i det samiska förvaltningsområdet, åtta kommuner i förvaltningsområdet för meänkieli och 66 kommuner i förvaltningsområdet för finska. År 2010 blev Stockholm förvaltningsområde för finska.

"Varken pengar eller direktiv i grönblå budget"

Sissela Nordling Blanco (Fi), ansvarig politiker för frågor rörande nationella minoriteter under den förra mandatperioden, drev frågan om att staden skulle ansöka hos regeringen om att bli förvaltningsområde.

– Det är oerhört viktigt att huvudstaden står upp för urfolk och nationella minoriteters rätt till sitt språk. Att bli förvaltningsområde innebär stärkt rätt till förskola, äldreomsorg och myndighetskontakter på sitt språk. I tider då nationalistiska krafter växer, med budskap om att det i Sverige bara finns plats för ett folk, ett språk och en kultur, är det vår plikt att visa på motsatsen.

Hon uttrycker glädje över att ansökan beviljades men menar att det nu saknas politisk styrning och resurser.

– Det finns varken pengar eller direktiv i den grönblåa budgeten för 2019. När jag ställt frågan till ansvarigt borgarråd Katarina Luhr kunde hon inte svara på när arbetet ska komma igång, vilket är oroväckande. Samer och tornedalingar har väntat länge nog.

Den 1 januari 2019 trädde ändringar i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Ändringarna förstärkte rättigheterna för urfolket samerna och de nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar samt minoritetsspråken samiska, jiddisch, romani chib, finska och meänkieli.

100 000 identifierar sig som nationell minoritet

Katarina Luhr (MP) är miljö- och klimatborgarråd med ansvar för nationella minoriteter och urfolk. Hon säger att staden har beredskap för att ingå i förvaltningsområdet – vad som återstår är att inventera behovet av förskola och äldreomsorg samt språkkunskaperna hos kommunens personal.

– Nästa steg är att staden tillsammans med de samer och tornedalingar som bor i staden gör en kartläggning av vilka behov som finns kring förskola, äldreomsorg och modersmålsundervisning. Det är viktigt att staden tar sitt ansvar som förvaltningsområde och arbetet påbörjas redan under våren, säger Katarina Luhr, i ett pressmeddelande.

Inom ramen för stadens arbete med nationella minoriteter har det tidigare arrangerats samråd med representanter för samer och tornedalingar, skriver Luhr. Varje år uppmärksammas de olika minoritetsdagarna med att hissa respektive flagga vid stadshuset. Samernas nationella dag firas den 6 februari. Tornedalingarnas dag uppmärksammas den 15 juli.

Enligt de uppskattningar som har gjorts bor cirka 100 000 personer som identifierar sig som nationell minoritet i Stockholm, enligt stadens hemsida.

Som förvaltningsområde för finska erhåller staden sedan 2010 ett årligt stadsbidrag på 2,6 miljoner kronor. Som nytt förvaltningsområde för samiska och meänkieli kommer staden att tilldelas ytterligare 0,5 miljoner.

Minoritetspolitiken

Den svenska minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteternas språk och kulturer.
Samtliga kommuner och myndigheter ska skydda och främja nationella minoriteters språk och kulturer genom ett grundskydd som innebär att:
• förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs,
• det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige, barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt,
• förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.
Dessutom gäller särskilda rättigheter för finsk-, samisk- och meänkieli talande inom så kallade förvaltningsområden. De är bland annat att:
• enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare,
• myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk,
• förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken,
• kommuner har särskilda skyldigheter att anordna äldre- och barnomsorg, helt eller till största del på minoritetsspråken om någon i förvaltningsområdet önskar detta.
Ansvaret för att samordna och följa upp minoritetspolitiken i landets kommuner och myndigheter ligger på länsstyrelsen och Sametinget.
Källa: Solna stad