Verksamheter i offentliga miljöer föreslås få möjlighet att porta kunder och besökare som upprepat stör ordningen eller begår brott. Den föreslagna lagändringen omfattar även bibliotek, men bibliotekarierna själva är tveksamma.
Högljudda ungdomar som kastar böcker och skär sönder möbler. Hemlösa som flyttar in för att undvika vinterkylan. Psykiskt sjuka och missbrukare som inte lyssnar till personalen.
Så ser vardagen ut på många svenska bibliotek och i sällsynta fall förekommer även hot och våld.
– Vi är Stockholms näst största bibliotek med 2 000 besökare per dag och det händer saker varje dag. Det händer saker på Stadsbiblioteket vid Odenplan också, men här är det mycket kopplat till ordningsproblem, säger Kristofer Gren, chef för biblioteket i Kista i norra Stockholm.
– Det är en utsatt miljö för medarbetarna som får hantera väldigt mycket hela tiden, fortsätter han.
Nyligen presenterades en utredning som föreslår att verksamheter i offentliga miljöer ska kunna förbjuda personer som upprepat har stört ordningen, snattat varor eller begått grövre brott från att vistas på en viss plats.
Enligt förslaget ska ett tillträdesförbud kunna utfärdas av åklagare efter en utredning där den störande personens tidigare beteende och eventuella domar granskas.
– Då vet personen att det är förbjudet att besöka den aktuella platsen. Gör man det ändå kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Tanken är att det ska avhålla dem från att befinna sig där, säger utredaren My Hedström, som också är byråchef på Åklagarmyndigheten.
Giovanna Jörgensen är bibliotekschef i Nynäshamn och arbetade tidigare som chef för biblioteket i Stockholmsstadsdelen Årsta, ett bibliotek där ordningsstörningarna varit så allvarliga att man under perioder tvingats anlita väktare för att kunna hålla öppet.
– Det har definitivt funnits en hotfull miljö i biblioteket som har gjort att det har varit ett otryggt rum för många, såväl personal som besökare. Och då kan jag inte säga annat än att vi ibland hade önskat att det fanns kraftigare åtgärder, säger hon.
Trots det är Giovanna Jörgensen skeptisk till förslaget i utredningen.
– Jag tror att frågan kommer att bli väldigt laddad och jag tror att det kan medföra begränsningar i biblioteken som en öppen plats, säger hon och fortsätter:
– Men med detta sagt detta så har biblioteken problem varje dag. Det behövs någon som tar hand om ungdomar som bråkar, det behövs platser som hemlösa kan vistas på och det behövs vård för dem som är psykiskt sjuka. Det är de personerna som hamnar på biblioteken. Att låsa ute dem från biblioteken är som att ta en Alvedon.
Fackförbundet Dik organiserar många av Sveriges bibliotekarier. Förbundsordförande Anna Troberg säger att Dik inte stödjer förslaget om att stänga av människor från biblioteken.
– Uppstår problem ska man kunna lyfta bort dem från biblioteken i den situationen. Men att stänga av någon på längre tid, det är ett demokratiskt problem och det innebär ytterligare ett arbetsmiljöproblem. Vem ska se till att de avstängda personerna inte kommer in?
Det är just den frågan som Kristofer Gren ställer sig när han diskuterar förslaget om tillträdesförbud.
– Hur ska bibliotekarierna kunna kontrollera folk när de kommer tillbaka till lokalen? Vi har ju inga resurser att stå och kontrollera vem som kommer in i biblioteksrummet, säger han.
Enligt Kristofer Gren går vägen till lugna och trygga bibliotek inte genom förbud utan samarbete.
– Bibliotekarierna är utbildade till att hjälpa folk att leta efter information, de är inte utbildade till att ta hand om sociala problem och där behöver vi hjälp från andra yrkesgrupper, säger han.
Läs mer: Ungdomarna ska känna att verksamheten är för dem
Carl Cato/TT
Förslaget om portning
Om det finns risk att en person kommer att begå brott eller allvarligt trakassera andra i ett bibliotek, en badanläggning eller butik ska den personen kunna få tillträdesförbud till den aktuella platsen.
Det ska gå till så att ägaren eller den ansvarige för verksamheten ansöker hos åklagare om detta. Efter en utredning där man bland annat kan höra vittnen eller titta på tidigare polisanmälningar och domar kan åklagaren fatta beslut om tillträdesförbud. Beslutet ska kunna överklagas till domstol.
Ärendena ska handläggas ”skyndsamt” av åklagarna, men utredaren säger nej till möjligheten att låta jouråklagare ta ett omedelbart beslut om portning.
Tillträdesförbudet ska få meddelas för högst ett år, och ska kunna förlängas med som mest ett år i taget.
Den som bryter mot tillträdesförbudet döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Källa: Utredningen ”Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott”.
