Zoom

”Ungdomarna ska känna att verksamheten är för dem”

På två år har barn- och ungdomsbiblioteket Punkt 127 i Bredäng förvandlats från ett ställe många inte vågade besöka till en välkomnande plats för barn och unga. Genom att lyssna på ungdomarna har personalen lyckats skapa en stark känsla av delaktighet och visat på nya vägar in i läsandet.

Det är måndag eftermiddag och full aktivitet på Punkt 127. Några yngre barn är där med sina föräldrar. De som ska vara med på läxhjälpen börjar droppa in. Kring ett bord sitter några tonåringar och pratar, skrattar och bläddrar förstrött i en bok. Ljudnivån är på en acceptabel nivå. Efter en stund går de.

Punkt 127 blev nominerat till årets bibliotek på bokmässan i Göteborg 2018. Vann gjorde Kronan bibliotek i Trollhättan.

– Men bara att vi hamnade på topp tre känns fantastiskt, med tanke på vad det stod om det här biblioteket för två och ett halvt år sedan, säger en av bibliotekarierna på Punkt 127, Per Berg, eller Per Snäll som han också kallas av barnen.

Shawoh Rafique, 9 år, kommer till Punkt 127 nästan varje dag för att låna böcker, filmer eller spela spel
Shawoh Rafique, 9 år, kommer till Punkt 127 nästan varje dag för att låna böcker, filmer eller spela spel. Han gillar spänning och skräck. Han brukar också reservera böcker. ”Det är så bra att man kan reservera böcker innan de ens kommit ut.” Foto: Anna Jonasson

Jobbiga första månader

År 2016 tvingades biblioteket stänga ett par gånger på grund av stök och trakasserier. En gång gick en glasruta sönder för att någon kastat en stol genom fönstret. Ibland var det poliser där. För att bevaka ordningen anställdes biblioteksvärdar.

Lösningen på problemen blev en nystart. Det anställdes helt ny personal, varav några kom från ungdomsbiblioteket vid Medborgarplatsen, Punktmedis, som hade stängt för renovering.

Eli Khuri, som är uppväxt i Bredäng och talar arabiska, anställdes för att få koll på ordningen. Han hade jobbat som ungdomsansvarig i en lokal fotbollsförening och som entrévärd på krogar tidigare och hade erfarenhet av att hantera stökiga personer. Dessutom kände han flera barn och familjer i området.

– De första tre månaderna var jobbiga. Man hade huvudvärk varje dag. Ofta hade vi 40–50 ungdomar som gick in och ut, provocerade och inte alls lyssnade när man sa till. Vi förstod ganska snabbt att om vi inte socialiserade med dem så skulle de fortsätta.

Eli kom på att de skulle ordna en fotbollsturnering. De samarbetade med Bredängsskolan och tryckte upp t-shirts där det stod Punkt 127.

– Innan turneringen hade vi ett samtal om vad ett bibliotek är och varför de höll på som de gjorde. Efter det fick vi mycket bättre kontakt. Man måste tycka om att jobba med ungdomar, våga ta första steget i kontakten, våga ta konflikter, sätta gränser och tänka utanför boxen. De ska inte vilja bråka utan känna att det här är en plats där de får vara, fortsätter han.

Vid den formella invigningen i februari 2017 hade de popcornmaskin, uppträdanden och pappväggar där barnen fick skriva upp sina önskemål. Listan resulterade i filmklubbar, spelklubbar och besök av kända youtubers. En av killarna som var stökig fick komma dit och rappa, vilket ledde till att han slutade komma dit för att provocera.

– Vi har jobbat mycket med att lyssna av vad det är ungdomarna vill ha, både när det gäller verksamhet och böcker. Att lära ut demokrati handlar om att låta barnen föra fram sina tankar och önskemål. De ska känna att verksamheten är för dem, säger Per Berg.

De har också lärt känna barnen ordentligt. Det finns alltid någon i personalen som har tid att sätta sig ned och prata eller spela brädspel med dem. Och ibland får de en uppgift, som att till exempel sätta ut böcker på sin rätta plats, bära en hylla, kopiera upp något eller ställa böcker i reservationsvagnen.

Överst: Eli Khuri och Per Berg är två av fem anställda på Punkt 127
Överst: Eli Khuri och Per Berg är två av fem anställda på Punkt 127. ”I dag upplever folk biblioteket som en säker och trygg plats. Det är fint att se förvandlingen”, säger Per Berg. Foto: Anna Jonasson

Unik kontakt med barnen

De fem anställda har olika intressen som på någon punkt matchar barnens. Många tonårstjejer vänder sig till Maria Lorentzon och Jenny Granberg och killarna till Per Berg och Eli Khuri.

– De flesta kan relatera till minst en av oss. Ibland pratar de av sig om bråk de haft i skolan. Det blir enklare ju längre man har arbetat här. Vi får en unik kontakt med barnen och har i viss mån kunnat fostra dem, säger Per.

Visst händer det fortfarande att ungdomarna är högljudda eller kaxiga. Vid några tillfällen har personalen ringt föräldrarna, även om det tillhör undantagen. De flesta ungdomar har lärt sig vad som gäller på biblioteket, menar Eli.

– De vet vad de får och inte får göra och fostrar också varandra. Har vi sagt till två gånger säger vi att de är välkomna tillbaka nästa dag. Men efter nyöppningen har det inte varit några hotfulla situationer, säger han.

Många i området lever under socio-ekonomiskt utsatta förhållanden. Flera pratar ett annat modersmål hemma, vilket kan leda till svårigheter med läxorna. Trångboddheten med många syskon och begränsat utrymme för studier gör att många söker sig bort från hemmet.

– Biblioteket är ett bra ställe att komma till istället för att driva runt i gallerior eller på stan. Men även om vi ligger väldigt nära ett slags fritidsverksamhet håller vi hårt på att det är ett bibliotek. Vi är inga pedagoger eller föräldrar fast vi agerar både föräldrar, psykologer och socialtjänst, säger Per.

Nederst: Marwan roar sig denna eftermiddag med att spela på datorn
Nederst: Marwan roar sig denna eftermiddag med att spela på datorn. Punkt 127 är ett av få bibliotek som lånar ut tv-spel. Foto: Anna Jonasson

Läser mest deckare

Gaga Jakhashuili, 13 år, har stått och väntat på Per medan han intervjuats. Han kommer till Punkt 127 varje dag och stannar minst en halvtimme. Förutom att låna böcker, filmer eller vara med på bokklubbar kommer han för att prata med personalen och få tips till skoltidningen han jobbar med.

– De är inte utbildade kuratorer men det känns så. Det går jättebra att sitta och prata om sina problem med dem. De är väldigt barnvänliga. De känner mig väl och vet också vilka böcker jag gillar, säger han.

Gaga har hört att det var stökigt här tidigare, men brukade inte komma hit på den tiden. Han tycker att biblioteket känns som en trygg plats att vara på.

– Om någon försöker vara taskig märker personalen det och är bra på att hantera situationen.

Just nu läser Gaga mest deckare. Han har alltid har en bok på gång och läser en halvtimme minst fem gånger i veckan.

– Jag gillar att läsa eftersom jag är intresserad av att få reda på saker. Jag märker också att jag får ett större ordförråd av att läsa, säger han.

Punkt 127 går emot statistiken genom att det är fler killar som lånar böcker än tjejer. Bland de mest populära böckerna just nu är Dagbok för alla mina fans av Jeff Kinney, Harry Potter, skräck, fantasy och manga. Tecknade serier generellt är populära och många läser på engelska eller arabiska, enligt Per Berg.

Även om Punkt 127 lyckats stimulera barn och unga till läsning, har läsförmågan bland svenska barn och ungdomar blivit sämre de senaste femton–tjugo åren. Efter att traditionellt ha legat i topp enligt olika undersökningar ligger Sverige numera på medelnivå. Även läsintresset har gått ned. År 2016 var svenska elever bland de mest ointresserade i en internationell jämförelse.

Maryam Murtaza, 10 år, är med på bibliotekets läxhjälp
Maryam Murtaza, 10 år, är med på bibliotekets läxhjälp. Hon känner bibliotekarierna och brukar låna böcker och sitta här och läsa. ”Hemma kan det bli för pratigt och högljutt med mina småsyskon som gråter”, säger hon. Foto: Anna Jonasson

Oroväckande trend

Ulf Fredriksson, docent i pedagogik och verksam som lärare och forskare vid Stockholms universitet, har på uppdrag av regeringen varit med och tagit fram förslag på hur barn och unga ska utveckla läsförmågan och få lust att läsa.

– Det är en oroväckande trend för framtiden att barn och unga läser mindre. Läsningen är en central färdighet som du har med dig resten av livet, både i yrket och som medborgare. Därför bör det prioriteras, säger han.

Han tror att nedgången beror på flera saker. Dels har det att göra med konkurrerande aktiviteter, till exempel den ökande användningen av datorer.

– Det är inte dåligt i sig att spela ett spel på datorn. Men om ungdomar läser mindre på fritiden får de mindre lästräning vilket uppenbarligen leder till sämre läsförmåga.

Hur mycket skolorna stimulerar till läsning är också avgörande för läsförmågan, anser Ulf. På många skolor saknas både läskultur och förebilder i dag. Och en oroande trend är att skillnaden mellan skolor ökar.

– I dag finns det fler skolor med många svaga läsare än vi haft tidigare. Finns det inga läsande klasskamrater som förebilder innebär det att de som kanske skulle kunna dras med i läsningen inte gör det. En läsande klasskamrat kan göra stor skillnad.

Trots den långsiktiga nedgången i läsförmåga har det i de senaste undersökningarna funnits en del positiva signaler, även om det är oklart om det rör sig om ett trendbrott, enligt Ulf Fredriksson. Och år 2015 rapporterade Sveriges bokhandlarförening en uppgång i försäljning av barnböcker.

Öka kompetensen

En rekommendation som den läsdelegation Ulf Fredriksson ingick i hade för att utveckla läsförmågan och öka elevers lust att läsa var att öka kompetensen på skolor genom att se till att det finns skolbibliotekarier och lärare med speciella kunskaper om hur man stimulerar barns läsning.

Även fritids och förskola skulle kunna få en tydligare uppgift när det gäller att öka tillgången till böcker och stimulera läsning, menar han.

Vid internationella jämförelser satsar Sverige mer på att ge specialundervisning i senare år i grundskolan – ett problem man skulle kunna få bukt med genom att redan i förskoleklass kartlägga vilka elever som har eller riskerar att få problem så att de kan få stöd tidigt.

En annan rekommendation var att se över hur biblioteksväsendet kan införa stimulerande aktiviteter, ungefär som Punkt 127 gjort.

– Jag tror det är jätteviktigt att hitta sådana miljöer för att väcka intresse hos barn och unga. Har en elev svårt att läsa blir det inte roligt. Därför är det viktigt att knäcka koden tidigt och se vad som kan göras för att förbättra läsningen, säger Ulf Fredriksson.

Studier om barn och ungas läsförmåga

Det vi vet om barns läsförmåga och vanor bygger på tre källor:
1. Pisa-undersökningar som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap internationellt
2. PIRLS som mäter läsförståelsen hos elever i årskurs fyra i cirka 50 länder.
3. Undersökningar från Statistiska centralbyrån som tittar på läsning relaterat till barns levnadsförhållanden.
• Mellan den första Pisa-studien år 2000 och studien som kom 2012 hade Sverige den största resultatförsämringen av alla länder.
• I Pisa 2015 bröts den trenden. Nu är resultaten tillbaka på samma nivå som 2009.
• PIRLS-studierna visar att Sverige var ett av få länder som hade försämrat sina resultat under hela perioden 2001–2011. Ändå låg svenska elever över genomsnittet för de EU- och OECD-länder som deltar.
• De färskaste resultaten från PIRLS-studien som genomfördes våren 2016 visar att svenska elever har förbättrat sin läsförståelse både vad gäller faktatexter och skönlitteratur.

Punkt 127

• Den vanligaste besökaren är 10–15 år men mindre barn kommer också med sina föräldrar.
• Biblioteket arrangerar bland annat läxhjälp, filmvisning och ”After school” – boktips och film på ett tema för barn i åldrarna 10–13.
• Det finns fem anställda, varav en arbetar med barn upp till nio år.