Päls bojkottas av allt fler företag, medan skinnprodukter fortfarande är vanliga och mindre ifrågasatta. Men nu börjar vegetabiliska läderprodukter dyka upp i allt större utsträckning, efterlängtade av många. Anna Velander Gisslén har kollat in vad Stockholm erbjuder.
Är det förtryckande att bära något som liknar djurhud? Åsikterna om konstläder delar veganer. Men intresset för skinnimitationer har ökat den sista tiden, säger Nina Färdig, grundare och ägare till butiken Green laces på Södermalm:
– Vi ser en större kundtillströmning och många nyfikna kommer in och ställer frågor, känner på produkterna och många förundras över hur likt det animaliefria lädret är djurlädret.
Butiken på Hökens gata är ett vattenhål för veganer, med skor, väskor och accessoarer från olika delar av världen. Lokal representation finns med märken som Sandqvist och Back.
Materialet som används för att tillverka veganskt skinn är mestadels det syntetiska materialet polyuretan. Nina Färdig berättar att många förknippar konstläder med obehag och snabbt slitage, men att det då handlar om billiga, plasttäta konstläder som lätt spricker och går sönder.
Mindre utsläpp
– Det konstläder som säljs i konventionella butiker är tillverkat för att ha en kort livscykel, men se snyggt ut ett kort tag i alla fall, och stora kompromisser har gjorts beträffande funktion. Det innebär att många förknippar konstläder med obehag, säger hon.
Animalisk läderproduktion släpper ut stora mängder växthusgaser, är kemikalietät och avger en avsevärd mängd tungmetaller. Dessutom är energiåtgången betydligt högre än vid tillverkning av polyuretan, berättar Nina Färdig.
– En syntetsko använder ungefär tio procent av den energi som en animaliesko förbrukar, säger Nina Färdig. Det är en enorm miljöfördel.
Miljövinsterna med veganskt läder är också något som lockat stockholmaren Carl Sundqvist, som startat väskföretaget Gaston Luga. Han inspirerades av Happy cow company, en tjänst för att hjälpa resenärer och människor att hitta växtbaserade och veganska alternativ runt om i världen.
Veganska ryggsäckar
På Gaston Luga arbetar de konstant med fabrikerna för att säkerställa att kedjan är ”fair”, något som underlättas av internationella standarder.
– Det hade varit omöjligt för ett medelstort företag att sätta press på leverantörer, men när lagarna finns i bakgrunden så måste fabrikerna visa på certifikat och rutiner kring att inte använda far liga kemikalier. Det är bra både för oss människor på jorden men även för miljön, säger Carl Sundqvist.
Han fick idén att tillverka ryggsäckar efter en resa där han träffade en fransman som ansåg att ryggsäcken är den optimala kompanjonen att upptäcka världen med.
– Ryggsäckar är lätt att få passion för. De är praktiska, snygga, och en del av livet, säger Carl Sundqvist.
Den lokala förankringen är något som är viktigt för Gaston Luga som försöker ha ett uttryck som är karaktäristiskt för Stockholm, och även Skandinavien – med ambitionen att bara använda veganska material, och att driva på utvecklingen.
– Det känns inte alls modernt med läder från djur, säger Carl Sundqvist.
Många nya material är på gång. Nina Färdig på Green Laces berättar om ”läder” gjort på ananasblad, bananträd och svamp:
– Flera av våra märken jobbar med polyuretan blandat med till exempel kork, spannmål och fruktläder. Vi går alltså mot produkter som blir biologiskt nedbrytbara i allt större utsträckning. Det välkomnar vi!
Alternativ till läder
Polyuretan: PU är en biologiskt nedbrytbar plast som är formbar och andas som läder. Till utseendet mycket likt animaliskt läder.
Piñatex: Ett vävt material av ananasblad som annars hade kastats bort. Starkt och flexibelt, lite djupare fårat än animaliskt läder.
Svampläder: Är gjort på mycel, alltså det nät av trådar som fungerar som svampens rötter, och går att odla fram. Materialet beter sig som läder.
