I en rapport från Trafikkontoret dras slutsatsen att miljöeffekterna av Stockholms planerade miljözoner kan bli negativa. Risken är att allmänheten ska misstolka zonerna som ett generellt förbud mot dieselbilar och i stället köpa bensinbilar, något som Trafikkontoret befarar skulle öka koldioxidutsläppen. Trafikborgarrådet Daniel Helldén kritiserar rapporten.
Trafikkontoret rekommenderar att ytterligare miljözoner i Stockholm inte bör införas eftersom uppoffringarna beräknas bli väsentligt större än vinsterna:
”Ett införande av miljözon klass 2 i innerstaden kommer att innebära stora samhällsekonomiska kostnader, det vill säga att många invånare kommer att drabbas negativt samtidigt som nyttorna/vinsterna blir små”, summerar Trafikkontoret.
”Miljözon kontraproduktiv”
Stockholm väntas uppnå miljökvalitetsnormen, det vill säga gränsvärdet för luftkvalitet, till år 2022 utan ett införande av miljözon klass 2. Utsläppsdifferentierad trängselskatt bedömer Trafikkontoret också vara en bättre åtgärd för bättre luftkvalitet än nya miljözoner.
Slutsatser som det miljöpartistiska trafikborgarrådet Daniel Helldén har svårt att instämma i eftersom ”vi vet att vi inte klarar målen 2019, 2020 och 2021”. Och inte heller 2022.
– Det är högst osäkert att efterlevnaden från tunga fordon uppfylls efter ett införande av miljözoner, det har nämligen aldrig hänt, säger han till DN och menar att rapportens slutsatser bygger på att alla bilister och yrkesförare följer reglerna fullt ut.
Elva miljarder kronor
Stockholm har redan infört zon 1 för tunga fordon och planerar att vid årsskiftet 2020 införa zon 2 på Hornsgatan där endast dieselbilar som är klassade som Euro 5 och Euro 6 tillåts.
Inalles rör det sig om 166 000 dieseldrivna bilar i Stockholms län, varav många inköpta av personer som trodde att de var miljövänliga.
Enligt Transportstyrelsen väntas kostnaden för bilägare i huvudstadsregionen bli nära elva miljarder kronor för att byta fordon så att de når upp till de satta miljözonskriterierna.
– Det finns enklare sätt att förbättra luftkvaliteten i Stockholm med mycket lägre samhällskostnader än att införa miljözoner för lätta fordon. Om vi får full efterlevnad av miljözonen för tung trafik och en förnyelse av fordonsflottan, då klarar vi både EU:s och de svenska miljökvalitetsnormerna med god marginal, säger miljödirektör Gunnar Söderholm till DN.
De delade meningarna om vilka åtgärder Stockholms stad behöver ta till för att på kort och lång sikt uppnå miljömålen har rivit upp en konflikt med partipolitiska förtecken.
Miljözoner har genom åren varit en av Miljöpartiets hjärtefrågor i Stockholm, något som fick samarbetet med Socialdemokraterna att gnissla under deras samarbete under den gångna mandatperioden.
”Politisk avsättning”
Jan Valeskog, socialdemokratisk ledamot i trafiknämnden, säger till Syre Stockholm att Daniel Helldén via ombud förhandlade med Socialdemokraterna och framförde ett tydligt krav på att Jonas Eliasson skulle entledigas.
– Socialdemokraterna sa omgående nej till att köpslå med stadens chefstjänstemän som en del i en politisk uppgörelse, det är ett tillvägagångssätt som strider mot stadens demokratiska spelregler, säger han.
Jonas Eliasson övergår nu till en roll som förvaltningschef med planering på stadsledningskontoret och avböjer att kommentera turerna kring sin nya position.
Daniel Helldén tillbakavisar emellertid bestämt att några politiska motiv skulle ligga bakom Eliassons omplacering, och säger att det snarare hör till normen där förvaltningschefer flyttas runt efter val:
– Det S påstår är hårresande. Vi var aldrig inne på sådana detaljer, vi pratade ju om ett samarbete med C och L. Jag vet att Socialdemokraterna är förbannade på mig för att jag inte satte mig i ett styre med dem, säger Helldén till DN.
