Zoom

M-kommuner utreder tiggeriförbud

Allt färre stockholmare ger tiggande människor pengar, visar en opinionsundersökning från DN/Ipsos.

Efter Vellinges beslut att införa tiggeriförbud på fem platser har en rad kommuner i Stockholmsregionen öppnat för att följa i Skånekommunens fotspår och göra detsamma. Något som kritiker menar vore helt fel väg att gå – och inget som löser de verkliga problemen: fattigdom och misär.

I Bibeln finns många passager som behandlar tiggeri. I Ordspråksboken går det att läsa:

”Den som ger den fattige, honom skall ingenting fattas, men den som tillsluter sina ögon drabbas av mycken förbannelse.”

Men trots det kristna budskapet och tiden på året då samhället slår sig ner till bords för att minnas ett fattigt par på flykt som söker en plats där en havande kvinna ska få föda sitt barn har det prejudicerande beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen gett ringar på vattnet.

"Det här innebär en allvarlig risk för etnisk diskriminering och att samhället blir mer intolerant", säger Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet
"Det här innebär en allvarlig risk för etnisk diskriminering och att samhället blir mer intolerant", säger Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Foto: Hasse Holmberg/TT

M-kommuner ser över förbudsmöjligheter

En genomgång av Dagens nyheter visar att många moderatstyrda Stockholmskommuner säger sig vara villiga att undersöka möjligheterna att införa ett lokalt tiggeriförbud inspirerat av modell Vellinge. Bland dem Ekerö.

– Domen ger ökade möjligheter för kommuner att hantera de problem som uppkommer runt tiggeri, säger Adam Reuterskiöld, moderat ordförande för kommunstyrelsen i Ekerö, till DN.

Andra kommuner är Danderyd, Salem, Sigtuna, Värmdö och Österåker. Den sistnämnda har dessutom redan kommit en bit på väg:

– Vi kommer med den nya domen som grund lämna ett förslag om lokalt tiggeriförbud. Berörda tjänstemän och andra aktörer, till exempel polisen kommer att vara med och utforma hur modellen ser ut, berättar kommunstyrelsens moderata ordförande Michaela Fletcher till Mitt i.

Stockholmare positiva till tiggeriförbud

Även i Stockholms stadshus var tiggerifrågan på tapeten, men där tvingades de moderata förhandlarna skjuta frågan på framtiden när samarbetet med Miljöpartiet skulle klubbas igenom. Tiggerifrågan har förblivit aktuell under lång tid, och diskuterades även under valrörelsen i höstas, och förbudsivrare har fått en rad undersökningar att luta sina argument emot.

Däribland en DN/Ipsos-undersökning som inför valet visade att 55 procent av de tillfrågade stockholmarna mellan 31 maj och 7 juni 2018 ville se ett tiggeriförbud, och ännu fler bland de borgerliga väljarna (67 procent). Även andelen som säger sig ge pengar till tiggande människor i Stockholm har minskat, visade DN/Ipsos undersökning. Såväl på nationell som huvudstadsnivå är det bara Sverigedemokraterna och Moderaterna som aktivt driver frågan om ett tiggeriförbud, och trots att många kristdemokratiska väljare är för ett förbud är förslaget inget som får några sympatier i stadshuset.

– Jag har förståelse för dem som vill ha ett förbud. Men jag tror att det skulle kunna slå väldigt fel, säger Erik Slottner, Kristdemokraternas gruppledare i Stockholms stad, till DN.

Även på vänsterkanten är synen på frågan splittrad. Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ är tämligen samstämda i sin uppfattning om att ”fattigdom inte går att kriminalisera”, medan Socialdemokraterna är öppna för ett nationellt ramverk, där tiggeri inte utesluts som metod för att få bukt med problemet att ”medlemsländer i [EU] inte skyddar sina medborgare”.

”Etnisk diskriminering”

Hans Swärd, professor i socialt arbete på Lunds universitet, har forskat på fattigdom och hemlöshet i många år och är kritisk till det växande stödet för ett generellt tiggeriförbud. Det vore inget bra sätt att bekämpa fattigdomens rötter, i stället blir redan utsatta grupper ännu mer diskriminerade, anser han.

– Det här innebär en allvarlig risk för etnisk diskriminering och att samhället blir mer intolerant. Att kriminalisera små grupper och deras avvikande beteende, att förbjuda sociala problem, är aldrig en långsiktig lösning. Det är att sopa det under mattan, säger Hans Swärd till SVT.

I finanskrisens spår har Europa sett ett snabbt ökande antal hemlösa, och i Storbritannien har antalet ökat med 170 procent sedan 2010. I Ungern har den högerauktoritära regimen nyligen infört ett kontroversiellt förbud mot hemlöshet som i praktiken innebär att människor utan hem spärras in. Följden har blivit att många sökt tillflykt undan myndigheter i exempelvis skogar.

EU:s ”working poor”

Samma slags effekter kan ett tiggeriförbud medföra även i Sverige, menar Hans Swärd och pekar på Danmarks nationella tiggeriförbud och Norges öppning för rätten att införa kommunala tiggeriförbud.

– Vi kan se på Danmark till exempel, där har de här människorna gått under radarn. Samma sak kommer hända här nu, de kommer få gå under jorden och samla pantburkar. De får försöka försörja sig på andra saker i stället, med andra verksamheter. Där finns en risk att de blir ännu mer utsatta, säger han.

Efter krisen har EU:s arbetslöshetssiffror minskat, men förblivit höga och stabila bland Europas ”working poor” i exempelvis Rumänien och det forna Jugoslavien. En rad utbildningsprojekt på EU-nivå har lanserats för att öka tillgången till högre studier bland Europas arbetarfamiljer, något som försämrats i sviterna av finanskrisen. Men insatserna behöver bli fler och mest utsatta är ensamstående hushåll där barn löper stor risk att växa upp i fattigdom:

”I de fallen är en arbetslivsbalansplan nödvändig (förskolsservice inkluderad) för att säkra föräldrars tillgång till ett arbete. I många fall är bristen på förskolsservice avgörande för ensamstående föräldrars möjlighet att söka anställning eller arbeta heltid”, skriver International Policy Digest i en analys tidigare i vintras.

Färre arbetarbarn på högskolor

I Sverige är den allmänna bilden av tiggeri bottnad i socialt utslagna och kriminella nätverk från Östeuropa. Den fackliga tankesmedjan Katalys varnade i en rapport från 2016 för att snedvridningen på landets högskolor kan ge en social och ekonomisk backlash under de kommande årtiondena.

Där utbildningspolitikens tidigare röda tråd har varit att kompensera för sämre förutsättningar som barn uppvuxna i icke-akademiska miljöer har kunnat tillgodogöra sig genom lika tillgång till högre studier som barn uppvuxna i akademiska och ekonomiskt tryggare hem.

”Under det senaste årtiondet har inkomstklyftorna ökat mellan låg- och högutbildade i Sverige. Att höja utbildningsnivån i allmänhet och i synnerhet att ge fler elever från arbetarhem möjlighet till högre utbildning är därför ett verktyg för ökad jämlikhet i samhället. Att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är också en nationell resursfråga ”, skriver rapportförfattarna.

Tiggeriförbud – långt ifrån gratis

Kritiker av det växande stödet bland politiker att öppna dörren till organiserat tiggeriförbud menar att förbudet i sig inte kommer att vara kostnadseffektivt. Poliser och tjänstemän kommer att behöva utbilda sig i hur att hantera och lagföra det kriminaliserade brottet att be om pengar, liksom utredningarna som kommer att föregå lagändringarna.

– Det blir inte kostnadseffektivt, menar Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Polisen bör ägna sig åt andra saker, som att lösa dödsskjutningar. Allra viktigast är att se till att den yngre generationen får tillgång till utbildning.