Glöd · Debatt

Katastrofbudgeten hotar vår biologiska mångfald

 senaste decennierna har mängder med insekter försvunnit, ett hot som vi måste börja ta på allvar menar Robert Svensson från Skydda skogen.

DEBATT Livet på vår planet är hotat. Enligt forskningen är utarmningen av den biologiska mångfalden det område där vi överskrider planetens gränser som allra mest. Klimatförändringarna som fått störst uppmärksamhet i media och som givetvis är allvarliga kommer först på tredje plats.

Rapporterna är många som visar på hur vi människor har trängt undan livet på den här planeten. Den totala biomassan av de vilda landlevande däggdjuren har minskat till en sjundedel och de havslevande (valar och delfiner) däggdjurens biomassa har minskat till en femtedel jämfört med de ursprungliga nivåerna. I dag ser den procentuella fördelningen mellan tamdjur (kor, grisar osv), människa, vilda däggdjur och vilda fåglar ut enligt följande: Tamdjur: 59 procent, människa: 36 procent, vilda däggdjur: 4 procent och slutligen vilda fåglar: 1 procent.

Nyligen presenterades resultatet från en undersökning gjord i Tyskland som visade att mängden insekter på 30 år har minskat med omkring 80 procent.

Föga förvånande hade resultaten sannolikt varit ungefär desamma om undersökningen gjorts i Sverige. Den mycket stora minskningen är något vi alla som inte är barn eller väldigt unga med våra egna ögon mycket tydligt har kunnat se och uppleva. När jag var liten reste vi i vår familj ofta på utlandssemester med bil på somrarna. Vi åkte genom Sverige söderut, ibland tog vi färjan över till Danmark, ibland färja direkt till Västtyskland som det hette då och sedan vidare ner i Europa där vi bodde på olika campingplatser i vårt femmannatält.

Bara under sträckan Norrköping-Malmö en vacker sommardag var vi nog tvungna att stanna åtminstone tre gånger för att på en bensinmack tvätta bort alla smetiga rester från påkörda insekter som kletats ut på vindrutan så att det knappt gick att se ut genom den. Spolarvätska och vindrutetorkare var långt ifrån tillräckligt för att göra vindrutan ren. Alla gjorde detta på bensinmackarna på 1970-talet. Hinkar med vatten, rengöringsmedel, tvättsvampar och skrapor stod alltid utplacerade mellan bensinpumparna. Inte som nu i något skåp långt borta i ett hörn på bensinmackens område. I dag kan man ju köra en hel sommar utan att behöva tvätta vindrutan. Nästan så man blir förvånad när en insekt smäller till mot rutan.

Vi människor blir fler och fler och städerna växer. Och det går ju fortfarande bra att leva i en storstad i hela sitt liv. Men vad många inte tycks vara medvetna om; bara så länge det finns funktionella ekosystem utanför som försörjer alla dessa storstäder som bara växer och blir fler och fler.
Det är naturen och de funktionella ekosystemen som ger oss frisk luft, rent vatten, mat och andra – nu så populärt kallade – ekosystemtjänster.

Det största landbaserade ekosystemet i Sverige utgörs av skog och den upptar ungefär 70 procent av landets yta. Men nu är det tyvärr så att det mesta av det som benämns som skog inte längre är skog. Den allra största delen av den svenska skogen har kalhuggits och ersatts av monokulturplantager av framförallt gran och tall. Dessa odlingar har väldigt lite med en riktig skog att göra, vilket alla de rödlistade skogslevande arterna är ett bevis på. De uppgår nu till över 2 000 och antalet är stigande.

Vi är alltså för vår överlevnads skull beroende av funktionella ekosystem, levande skogar och biologisk mångfald och därmed ett ökat skydd av dessa skogar och områden, men trots detta går utvecklingen åt motsatt håll. Än mer och i än högre takt med den nu i riksdagen klubbade budgeten som i ordets rätta bemärkelse verkligen är en katastrofbudget.

Vi har inte ens så mycket skyddsvärd skog kvar som skulle behöva skyddas för att säkra den biologiska mångfalden och för att uppnå de i riksdag och regering beslutade miljömålen.

I Sverige är endast ungefär fyra procent av den produktiva skogen formellt och långsiktigt skyddad i form av naturreservat och nationalparker. Nedanför den fjällnära gränsen är siffran bara två procent samtidigt som forskningen har visat att minst 20 procent av den produktiva skogen måste skyddas och att mycket större hänsyn på de övriga 80 procenten som brukas måste tas för att alla arter ska kunna finnas kvar i på lång sikt livskraftiga bestånd. Något som Sverige har förbundit sig till i såväl nationella som genom internationella avtal (FN och EU).

På grund av den nu antagna budgeten kommer de landsomfattande nyckelbiotopsinventeringarna att avslutas, vilket innebär att de sista spillrorna av skyddsvärd skog utanför naturreservaten och nationalparkerna inte kommer att registreras. Därmed kommer de att huggas trots att vi inte ens längre har råd att hugga halvfina skogar som idag inte är särskilt skyddsvärda, men som i ett längre perspektiv behövs för att restaurera och återskapa det vi förstört för att komma upp i åtminstone de 20 procent av den produktiva skogen som behöver skyddas och undantas skogsbruk.

Och det är inte bara Skogsstyrelsen som drabbats av den på miljöområdet nedbantade budgeten. Nej, Naturvårdsverket har fått den samlade verksamheten för natur, klimat och miljö nedbantad med – håll i hatten – 2,7 miljarder. 40 procent av det totala anslaget. Det här är ett angrepp och en attack mot livet och oss alla.