Ogräs i Stockholms parker, grönområden och fastigheter ska från år 2020 inte längre bekämpas med växtskyddsmedel, enligt stadens nya kemikalieplan.
Detta gäller till exempel det omdiskuterade ämnet glyfosat, som tidigare har använts till exempel för att rensa ogräs i spårtrafiken i staden. Ämnet har pekats ut som delorsak till bidöden – även om det vetenskapliga stödet är begränsat.
– Vi sätter ner foten där. För att minska kemikalietillförseln till vår mark och våra vatten ska bekämpningsmedel inte användas. Man misstänker även att det kan skada våra pollinatörer, säger miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr (MP).
För att undvika växtskyddsmedel ska man i första hand förebygga ogräs, till exempel genom att täcka jord med markduk eller laga sprickor i asfalt. I andra hand använda mekaniska metoder, som att kratta eller borsta. Ett ytterligare sätt att bekämpa ogräs är att bränna bort det.
I undantagsfall kan det även framöver komma situationer då kemiska bekämpningsmedel får användas, ifall alla andra metoder har misslyckats, till exempel med invasiva arter som jättebjörnloka, men då krävs särskilda tillstånd.
Förbudet gäller även mark som arrenderas från staden, till exempel koloniträdgårdsföreningar.
Ogräsbekämpning minskar ju födan för bin och andra pollinerande insekter, eftersom mängden blommor minskar. Kan det vara ett alternativ att låta mer ogräs växa?
– På öppna ytor där man behöver röra sig behöver vi ta bort ogräs av tillgänglighetsskäl, man snubblar. Men kan hända att det framkommer att vi ska ha mer ogräs, till exempel i vägkanter. Kanske kommer vi att få mer blommande växter i stan, säger Katarina Luhr.
Skolbarn och gravida i fokus
På många vis liknar stadens nya kemikalieplan den föregående. Men den går lite längre, säger Katarina Luhr:
– Under senaste tioårsperioden har vi fokuserat på förskolor, och till exempel rensat ut gamla vilomadrasser och gamla leksaker. Nu går vi vidare med skola och fritids. Vi vill även ta ett lite större grepp, och få till kemikalie-rena miljöer i lokaler där gravida vistas.
I praktiken betyder det att satsa på arbetsplatser där många kvinnor arbetar, som inom barnomsorg, skolor och äldreomsorg.
Redan idag har över två ton ftalater, ämnen som i vissa fall kan vara hormonstörande, fasats ut från förskolor. Och nu ska staden alltså gå vidare med skolor och fritids.
– Då är det andra saker man kan behöva titta på, som skolköken där det kan finnas mycket teflonplast, och i sporthallar finns avdelande plastskynken och mattor, säger Luhr.
Svårnedbrytbara kemikalier ökar
En annan av kemikalieplanens åtgärder är att genomföra en kampanj om kemikalier med ungdomar som målgrupp.
– Det kan handla om olika typer av saker som man kan välja bort för att minska kemikaliepåverkan i Östersjön, och hälsoaspekter, både av att utsättas för kemikalier i ens närmiljö och att man i ett större perspektiv utsätter människor i andra delar av världen för kemikalier genom sin konsumtion, säger Katarina Luhr.
”Välj giftfritt när du shoppar – våga fråga om kemikalier” var budskapet i Stockholm stads tidigare informationskampanj. Är det inte vilseledande att likställa kemikalier med gift och fara?
– Svårigheten är att vissa tror alla kemikalier är giftiga, och andra tror alla är helt ofarliga annars skulle vi inte få sälja det. Vi använder ju jättemycket kemikalier i till exempel tvättmedel och diskmedel, många är inte skadliga. Den där informationskampanjen handlade nog om att att butiker har en skyldighet att berätta om det finns kemikalier som finns listade som skadliga, säger Katarina Luhr, och fortsätter:
– Hur man pratar om kemikalier är utmanande. Man vill inte prata om gifter, för det är ju inte så att det står massa gifter och ångar på förskolorna. Så vi kanske snarare pratar om kemikaliesmarta förskolor nu. Det är en balansgång.
Stockholm har förhöjda halter av många miljögifter. Gränsvärden för flera ämnen överskrids i ytvatten, fisk och sediment. Det finns även skadliga ämnen i inomhusdamm.
– Det har legat massa industrier i Stockholm, därför har vi vissa områden med mycket gifter. Halter i avloppslammet minskar, vi har färre kemikalier som går ut i våra avloppssystem, vilket är positivt. Men vad jag själv tycker är obehagligt är florerade ämnen som pfas och pfos, alltså svårnedbrytbara kemikalier ökar, säger Luhr.
Ämnena kan komma från gammalt brandskum, goretex och teflon.
– Allt är giftigt vid höga doser, men dessa ämnen lagras upp i kroppen och vi vet inte hur vi blir av med dem. Det är oroväckande.
Växtskyddsmedel
Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Det kan vara mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter. Ett växtskyddsmedel kan vara ett kemiskt eller ett biologiskt bekämpningsmedel.
Kemiska bekämpningsmedel har egenskaper som också kan vara skadliga för hälsa och miljö.
Glyfosat är det vanligaste verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige, och ingår i ett 20-tal godkända växtskyddsmedel, de flesta är bara för yrkesmässig användning. Några får även användas av privatpersoner.
Källa: Kemikalieinspektionen, Stockholms stad
