Unga på toppmöte vill rubba åldersmaktordning

I dag fredag samlas 200 ungdomar för toppmötet Youth 2020 i Stockholm. På agendan står migrationspolitik, sänkt rösträttsålder – och att lära 50 makthavare att ta mindre utrymme.

Mer än varannan ung människa i Sverige känner sig idag inte inkluderad i samhället, enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Toppmötet Youth 2020 äger rum för första gången fredag 20 september och kommer att ledas helt av unga. Temat är att öka ungas deltagande och inflytande i demokratin.

– Det finns två miljoner barn i Sverige. Enligt barnkonventionen har de rätt att uttrycka sin åsikt och få den hörd i alla beslut som rör barn. Idag bestämmer en grupp i medelåldern över barn, till exempel över skolan, utan att veta alls hur det är att vara barn i dag, säger 23-åriga Vendela Carlfjord, ordförande i Rädda barnens ungdomsförbund, RBUF och en av deltagarna i Youth 2020.

Samma ungdomsförbund började använda begreppet åldersmaktordning i Sverige under slutet av 00-talet. En av dem som var med då är 25-åriga Jorge María Londoño, som berättar att de inspirerats av feminismens analys av könsmaktordningen.

– Men skillnaden mot andra maktordningar är att vuxenvärlden ser åldersmaktordningen som legitim och rättvis, eftersom alla genomgår den. Alla är först förtryckta och sedan växer vi upp och blir förtryckaren, säger hen.

Ligger det inte något i det då?
– Problemet uppstår när olika konventioner i västerländska demokratier bestämmer att unga ska ha inflytande och rättigheter, som att få sina åsikter respekterade. Unga har rättigheter men saknar makt i samhället. I den svenska barnrättsrörelsen är det främst vuxna som engagerar sig för barns rättigheter.

Sänkt rösträttsålder

Ett exempel på hur samhället inte införlivat barns rättigheter kan man se i rättssystemet, berättar Vendela Carlfjord:

– Det blir tydligt eftersom man i rättsväsendet dokumenterar hur man hör barn. I vissa fall finns barnanpassade förhör, där barn få vara med och uttrycka sina åsikter. På annat håll hörs de knappt alls, även om de till och med är målsägande. Det är godtyckligt.

Andra sätt unga diskrimineras är enligt Jorge María Londoño att arbetsmarknaden kan ha lönetrappor där en yngre person trots mer erfarenhet kan få lägre lön än en äldre, och i hur man formulerar sig kring unga:

– Det är okej att beskriva unga som lata och oengagerade och att de ”trots sin ålder” har seglat över Atlanten, eller kommit in i kommunfullmäktige. Kunskap och kompetens erkänns inte, med anledning av ålder.

Under våren har Youth 2020 arrangerat idéverkstäder över hela landet där 200 ungdomar har arbetat fram lösningar för en mer inkluderande demokrati. På toppmötet ska arbetsgrupper bygga vidare på idéerna. Bland dem finns att varje kommun ska ha en barnkonsekvensanalys och ungdomsfullmäktige, att lägga ett skuggförslag om en framtida migrationspolitik och asyllagstiftning, och att arbeta om LSS.

Nästan alla politiska frågor rör barn, enligt Vendela Carlfjord:

– När man pratar om vad som är barnfrågor kan man tänka: om man i stället hade frågat ett feministiskt förbund, vad som är kvinnofrågor. Då känner man direkt att det mesta i politiken faktiskt påverkar kvinnor – och barn.

En arbetsgrupp ska även diskutera frågan som RBUF drivit länge, att sänka rösträttsåldern till 16 år, något som till exempel Argentina, Nicaragua, Österrike och Jordanien redan gjort.

– Att vi säger just 16 år är att där finns det forskning från omvärlden om hur det har gått och hur det påvekar. När man är 16 är man klar med obligatoriska utbildningen i Sverige. Det blir ju lite som att man underkänner sitt eget system om man då inte får vara med och tycka till, säger Vendela Carlfjord.

Workshop i att ta mindre plats

Ett sätt att omfördela makt ska testas i en workshop, som hålls av Vendela Carlfjord och Jorge María Londoño. Ungdomarna skiljs då åt från makthavare på plats, från till exempel näringslivet och politiken.

– Vår insats är ganska speciell. Idén och syftet är dels att stötta existerande ungdomsorganisationer, de får empowerment – inspiration och pepp, de lär sig om härskartekniker. Men vi delar på gruppen så de vuxna får en workshop om depowerment, att ta mindre plats, förhålla sig till sin position som självklar. Jag hoppas att kunskapen landar rätt hos de vuxna makthavarna, att de får ett nytt perspektiv på makt, där de lyssnar hellre än pratar, att de leds hellre än att leda, säger Jorge María Londoño.

Är inte tidsandan just nu att vuxenvärlden faktiskt har börjat lyssna på unga? Branscher organiserar sig ”For future” efter ungas strejker, Greta Thunberg får pris som tidigare bara tilldelats vuxna?

– Dels finns föreställningar när unga organiserar sig om att de inte bryr sig om skolan, att engagemanget nedvärderas. Människor blir provocerade av att barn tar ansvaret de själva inte tagit. Samtidigt händer nånting just nu, när unga blir ledare över sina kamper. Det verkar finnas ett momentum i västvärlden där unga tar plats på ett nytt sätt. Jag tycker det är jättespännande, säger Jorge María Londoño.

Vendela Carlfjord är inte lika övertygad:

– Det har gått för kort tid för att nåt ska gå att säga. Jag sitter och väntar på formella inflytandeprocesser för barn och unga. När Fältbiologerna sitter med i ett klimatpolitiskt råd under Regeringen, då är jag nöjd. Det är såklart bra med all uppbackning som unga får. Men det krävs också att man delar med sig av makten. Det är skillnad på att hålla tal på ett möte och på att sätta sig på en stol och få rösta.