Låg tillgänglighet i Norrtälje kommun

Ramper och ledstänger, orienterande skyltning och kontrastmarkering på trappor och glaspartier. Det är sätt att undanröja enkla hinder i allmänna lokaler, något som kommunerna sedan år 2001 enligt plan- och bygglagen har ett ansvar för.

Syftet är att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. I år, 18 år efter bestämmelserna kom till, vill Norrtälje kommun visa invånarna hur tillgängliga kommunens lokaler är för den som är rörelsehindrad eller har nedsatt syn eller hörsel.

Man har därför börjat placera ut simhallar, bibliotek, skolor och andra offentliga lokaler på en karta på kommunens webbplats. Totalt 24 platser är inventerade och utmärkta hittills.

– Syftet är att se till att alla enkelt får information om tillgängligheten. Det är det första lilla steget. Att inventera alla platser kommer att ta flera år, säger Madeleine Rietschel, äldreombudsman i Norrtälje kommun och initiativtagare till tillgänglighetskartan.

På varje utsatt plats finns en bedömning av tillgängligheten för syn- hörselskadade och rörelsehindrade. Av de 24 platserna är endast två stycken helt tillgängliga, kommunhuset och Roslagsskolan.

"Norrtälje ligger efter"

Bland platserna som saknar tillgänglighetsanpassning för såväl rörelsenedsatta som syn- och hörselskadade finns Tingshuset, Brännässkolan, Gästhamnen och Gamla Elverket.

– Helt klart är att Norrtälje precis som många andra kommuner ligger lite efter. Jag tycker det är jättebra att vi synliggör var bristerna ligger, säger Madeleine Rietschel.

Bestämmelsen om skyldigheten att undanröja “enkelt avhjälpta hinder” har funnits i plan- och bygglagen sedan 2001. Varför undersöker ni det här först nu?
– Om jag ska våga ge min på en gissning tror jag att när man började bottnade i det som handlade om rörelseoförmåga. Sen har man tyckt att man är klar och inte tänkt vidare. Men det här handlar också om hörsel, syn och kognitivt nedsatt förmåga.

För den som har nedsatt syn blir det fock svårt att använda kommunens nya tillgänglighetskarta, eftersom den saknar uppläsningsfunktion. Enligt Madeleine Rietschel arbetar kommunen på saken.

– Vi ser över våra digitala verktyg så de ska vara tillgängliga för personer med nedsatt synförmåga, där pågår ett arbete hos kommunikationsavdelningen, säger hon.

Det kommer ta flera år bara att inventera alla platser. Är tillgänglighet ingen prioriterad fråga?
– Jag vill säga att det är en prioriterad fråga från politiken. Vi tjänstemän började jobba med den i våras. Kan vi få inventeringen klar tidigare är det jättebra, men det är ett stort arbete som tar tid, säger Madeleine Rietschel.

Finns ett systematiskt arbete för att sedan avhjälpa hindren?
– Det här måste vi införliva i kommunens mål och budgetarbete. Det finns ingen färdig pott. Vi måste komma fram till vilken typ av åtgärder är viktigast och så vidare. Det blir steg två.

Inte ensamma

Norrtälje kommun är inte ensam om att ligga efter i tillgänglighetsarbetet. Regeringens målsättning har varit att enkelt avhjälpta hinder ska vara avlägsnade år 2010. Så blev det inte.

Enligt stiftelsen Independent Living Institutes (ILI) finns fortfarande stora brister i fysisk tillgänglighet på allmänna platser och lokaler. De undersökte år 2018 de kommunala byggnadsnämndernas handläggning av ärenden om enkelt avhjälpta hinder, och kunde visa att handläggningstiderna i många kommuner var över tio år. Studien visar att tillgänglighet i kommunerna är inte är någon högt prioriterad fråga.

Enligt Boverket saknar en majoritet av kommunerna ekonomiska resurser för att utöva tillsyn över enkelt avhjälpta hinder.

Om så är frågan även för Norrtälje kommun kan Madeleine Rietschel som arbetar med tillgänglighetsfrågor inte svara på.

– Jag bedömer att vi behöver vi titta på det här mer, och införliva i mål och budget, säger hon.

Saknar kommunen idag mål och budget för tillgänglighet ?
– Det är möjligt att det finns någon liten pott inom fastighetssidan.