Radar · Nyheter

God svampsäsong – och flera giftlarm

Vit flugsvamp, som innehåller det giftiga ämnet amatoxin.

Det dräller av kantareller, soppar, riskor och allehanda kremlor. Nu råder svamprally i skogarna – men se upp med vad du plockar. 

På landets giftinformationscentral står läkarna beredda, och man har redan hanterat flera allvarliga svampförgiftningar i år.

– Det är högt tryck. Vi laddar och vi är beredda, säger Jonas Höjer, läkare vid giftinformationscentralen, till TT.

Det är svampsäsong, både i skog och på giftinformationscentralen. Risken finns att överentusiastiska svampplockare råkar få med sig något giftigt i korgen. Och att det finns mycket att plocka av i skogen i år märks nämligen även där.

739 frågor om svamp

Hittills i år har giftinformationscentralen tagit emot 739 frågor om potentiell svampförgiftning, enligt Höjer. En handfull telefonsamtal har rört just allvarliga förgiftningar.

– Vi har inte haft några livshotande fall hittills i år, men vi har haft ett par säkerställda förgiftningar med vit flugsvamp, berättar han och fortsätter:

– Det har gått bra och de har fått behandling.

Den vita flugsvampen, liksom den lömska flugsvampen, utgör tillsammans med toppig giftspindling de i särklass farligaste svamparna i Sverige. En förgiftning kan till och med innebära fara för liv – även om dödsfall inträffar ytterst sällan.

Dröjer många timmar

En allvarlig förgiftning är dock sällan något man upptäcker direkt, säger Höjer.

– Faktum är att de allvarligaste svampförgiftningarna i Sverige ter sig på det sättet att man inte känner symptom första timmarna. Så om du äter vad du tror är champinjoner (lätta att förväxla med vit flugsvamp reds. anm) i dag kommer du inte kräkas, inte må illa och svampen kommer inte smaka illa, säger han och fortsätter:

– Det tar 8-10 timmar – sen kommer besvären. Då ringer man oss.

Ju längre tid som går, desto svårare blir dock en förgiftning att behandla.

– De riktigt farliga svamparna tas upp i blodet först och sen kommer symptomen. Vit och lömsk flugsvamp har det gemensamt, man känner inget. Så då passerar behandlingsmöjligheterna, säger Höjer och förtydligar:

– Men det finns behandling att ge och det finns motgifter. Men det är synd att patienter kommer senare till sjukhus än vad vi vill.

Förväxlingar är vanliga

Enligt Jonas Höjer sker en del förväxlingar när nyblivna svenskar ska ut och plocka svamp.

– Det är inte sällan som just de allvarliga svampförgiftningarna drabbar nytillkomna, till exempel från Thailand. Där vet vi att det finns svampar som är ätliga men oerhört lika vit flugsvamp.

Höjer uppmanar alla som ska bege sig ut i svampskogen framöver att vara försiktiga.

– Man ska aldrig plocka och äta svamp som man inte är helt säker på, säger han och fortsätter:

– Om man vill gardera sig – undvik vita svampar och bruna svampar. Då kan man vara ganska säker på att inte få i sig värstingarna i alla fall.

Några svampar att se upp med

Toppig giftspindling: innehåller orellanin, ett gift som skadar njurarna. Mycket giftig. De värsta symptomen dyker upp först några dagar efter intag.
Stenmurkla: innehåller giftet gyromitrin, som kan orsaka akut förgiftning. Den som äter råa stenmurklor får symptom efter vanligen 5–8 timmar med mag–tarmbesvär. Kan även orsaka yrsel, matthet, svettningar, dubbelseende och kramper.
Vit flugsvamp: kan förväxlas med champinjon. Innehåller giftet amatoxin som skadar eller dödar celler i lever, njurar, hjärta och mag- och tarmkanalens slemhinnor. Symptomen är exempelvis kraftiga buksmärtor, kräkningar, diarré samt törst. Levern kan slås ut helt och en ny lever kan behöva transplanteras.
Lömsk flugsvamp: innehåller också amatoxin. Förgiftningen kan vara livshotande.
Gifthätting: innehåller även den amatoxin som skadar lever och tarmslemhinna. Symptom visar sig först efter flera timmar. Mycket giftig, kan vara livshotande.
Röd flugsvamp: innehåller ämnen som påverkar nervsystemet. Här visar sig symptom snabbare, och man kan drabbas av yrsel, förvirring och kramper. Inte livshotande, men behandling kan behövas.
Källor: Svampkonsulent.se och Giftinformationscentralen