På lördag anordnar Sveriges lantbruksuniversitet SLU en festival på Norra latin, för alla med intresse av att minska matsvinnet.
En tredjedel av all mat som produceras hamnar i soporna. Ett problem de flesta känner till, säger Ylva Henriksson, projektledare för festivalen Matologi:
– Men trots det är vi inte nära en lösning. SLU har kompetens om hela vägen från jord till bord, och tillbaka igen. Den kunskapen vill vi dela med oss av.
SLU Future food anordnar för femte året i rad, denna gång med matsvinn som tema. Universitetet arbetare med ämnet till exempel genom att utveckla potatissorter resistenta mot bladmögel och brunröta, hitta sätt att skapa livsmedel av grönsaksrester som annars blir kvar på våra åkrar, eller att ta reda på var svinnet uppstår i storkök och restauranger.
På lördag välkomnas allmänheten till Norra latins skolgård vid Drottninggatan, för att träffa forskare, företag och organisationer som arbetar med frågan.
– Vi riktar oss till vem som helst som är intresserad av mat och hållbar mat, och vill göra hållbara matval. Vi vill bland annat belysa vad konsumenten själv kan göra hemma för att minska eget svinn, som vad man kan laga av tråkiga matvaror, hur de förvaras på bästa sätt och vad bäst före-datum egentligen innebär, säger Ylva Henriksson.
Hushållen står för den absolut största andelen av matsvinnet, med ett kvarts kilo per person och dag, enligt Naturvårdsverket.
Förutom handfasta vardagstips kan festivalbesökare få en större förståelse för hela systemet, säger Ylva Henriksson. Bland programpunkterna finns ”Utmana färskvarunormen!”, ”Lagstiftning mot matsvinn – rätt väg att gå?” Och ”Trendspaning”. Men vad är egentligen nytt under solen?
– Det skulle kunna vara att man ger ett mervärde till fula produkter. Eller att man som affärsidé förädlar vad som annars skulle ha blivit svinn, säger Ylva Henriksson.
I samma anda kommer maten på festivalen att tillagas av Sopköket, som använder räddade råvaror. Minst en rätt kommer att vara vegansk.
Hushållen värst
Matsvinn uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen.
Beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 procent i hela kedjan.
Hushållen svarar för den absolut största delen, 938 000 ton (av totalt 3 miljoner ton), eller 31 procent.
Det motsvarar cirka 97 kilo per person och år eller ett kilo matavfall för en familj på fyra personer varje dag.
Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.
Källa: Naturvårdsverket
Olika sektorers svinn
+ Livsmedelsindustrin
Svinn kan uppstå vid leverans av skadade råvaror, byte av produkt i en produktionslinje eller fel i produktionen.
+ Butiker
Svinnet beror ofta på passerat bäst-före-datum. Det kan vara felbedömningar vid beställning, kunders oregelbundna köpmönster, konkurrenters eller egna kampanjer, eller ofördelaktig produktplacering i butikshyllan. Det kan också bero på att butiken prioriterar ett brett sortiment för att kunna rikta sig till den kundkrets som förväntar sig detta. Retursystemen för mejeriprodukter och bröd minskar affärernas incitament att försöka sälja slut på dessa livsmedel, eftersom de kan återlämna varorna nästan utan kostnad.
+ Restauranger:
Svinn uppkommer både vid beredning i köket och vid servering. Det är svårt att förutse hur många gäster som kommer och därmed svårt att förbereda rätt mängd mat. Det är särskilt stor risk för matsvinn vid självservering från bufféer.
+ Storkök och skolkök:
Svinnet beror ofta på att för många portioner tillagas. Ekonomiska rutiner i storkök kan göra att man budgeterar för mycket och därmed även gör av med för mycket resurser för att inte få mindre anslag nästa år.
+ Hushållen:
Här handlar det i hög grad om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Överinköp leder till att livsmedel hinner bli för gamla, bäst före dag feltolkas, alla delar av råvarorna eller resterna tas inte tillvara, förpackningar töms inte ordentligt.
Källa: Naturvårdsverket
