Skolor i utsatta områden är ännu viktigare än man tidigare trott. En ny studie visar att de fungerar som trygga hamnar samtidigt som de inte är mer problemtyngda än skolor i mer välbärgade områden.
Högstadieelever i utsatta områdena upplever en betydligt högre grad av trivsel, har bättre lärarrelationer och känner ett mer demokratiskt klimat i skolan, jämfört med skolungdomar i mer välbärgade områden. De längtar även tillbaka till skolan vid helger och lov i en betydligt större utsträckning.
De här resultaten går tvärt emot vad äldre forskning visat på och studien är den första i sitt slag i Sverige.
– Mediebilden av utsatta områden visar att det är områden där det ofta förekommer skjutningar, brottslighet och bränningar av bilar och att de här problemen riskerar att läcka in till skolorna, säger Håkan Stattin, professor i psykologi vid Uppsala universitet, och en av författarna av studien.
Utgör säkra hamnar
Han förklarar att det är en gammal bild som bygger på tidigare forskning från USA, där utanförskapsområdena är uppbyggda på ett annat sätt än i Europa och har helt andra förutsättningar.
I studien, som är gjord i olika områden i Örebro, framkom i stället att skolor i utsatta områden fungerar som en motvikt mot samhället runt om.
– Ungdomar som bor i utsatta områden upplever sina bostadsområden mer hotfulla och otrygga än andra ungdomar. De upplever också sina föräldrar som mer kontrollerande, säger Stattin och fortsätter:
– Skolorna i dessa områden utgör då säkra hamnar för ungdomarna, säger Håkan Stattin.
Inte mer kriminella
Han framhåller också att det inte finns skäl att tro att ungdomar i högstadieåldern i utsatta områden är kriminella i högre utsträckning än de som bor i välbärgade områden.
Han poängterar att det är mer kriminalitet i dessa områden men att det då handlar om äldre, unga vuxna. Det bekräftar även siffror från Brå, Brottsförebyggande rådet.
– Det finns ingenting som pekar på att högstadieelever i brottsbelastade områden är mer brottsbelastade än elever i mer gynnade områden, säger Håkan Stattin.
Stattin tillägger att det här visar hur viktig roll skolorna har i vardagslivet och att skolor ska verka för större elevinflytande och inte för en ökad kontroll av eleverna.
Så gjordes studien
Studien gjordes i Örebro som innehåller 16 större områden. Två av dessa är så kallade miljonprogramsområden där medelinkomsten är betydligt lägre än snittet och andelen utlandsfödda är betydligt högre. Ett av dessa områden benämns av polisen som ett särskilt utsatt område och ett benämns som ett riskområde.
Totalt fick 1 390 högstadieelever från dessa två områden och ytterligare fem områden svara på en enkät om bland annat hur de upplevde tryggheten och inflytandet de hade sitt bostadsområde och hemma samt hur de upplevde tryggheten och inflytandet i sin skola.
Källa: TT
