Regeringen vill att Sverige ska delta som observatör i stället.
Utrikesminister Margot Wallström (S) anser att konventionstexten innehåller problematiska delar, och pekar bland annat på att det inte finns en tydlig definition av vilka vapen det gäller.

– Jag hade önskat att vi hade haft en konvention som är möjlig att skriva under, men jag har också sett hur det här ser ut. Man måste vara realist, säger hon.

På en pressträff återkommer Wallström flera gånger till att det inte finns stöd i riksdagen för att skriva under konventionen, som röstades igenom i FN sommaren 2017. Ett 70-tal länder har skrivit på, men bara 23 har sedan också ratificerat konventionen.

Delade meningar

Hon får frågan om riksdagen måste godkänna Sveriges roll som observatör, när den blir aktuell. Det blir den först när 50 länder har ratificerat och det kan ta tid innan det sker.

– Nej, det bedömer jag inte behövs. Men jag tycker att vi bör samtala med riksdagen om det också, säger Wallström.

Men beslutet, om att inte skriva under, är inte hugget i sten.

– Vi håller öppet för att om fler länder skaffar sig kärnvapen, eller hotar med kärnvapen – då måste vi återkomma till frågan, säger Wallström.

Moderaterna utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark välkomnar att regeringen säger nej.

– Men problemet är att Margot Wallström har kvar foten i dörren, säger Wallmark och syftar på utrikesministerns ord om att regeringen kan ompröva sitt nej senare.

Grönt missnöje

Miljöpartiet, Socialdemokraternas regeringspartner, anser att Sverige borde ha skrivit under.

– Det finns en stor besvikelse i partiet, Grön ungdom har ju redan varit ute. Men samtidigt så är observatörsrollen och nedrustningspaketet viktiga saker, säger Janine Alm Ericson, utrikespolitisk talesperson för MP.

För MP, som har sitt ursprung i fredsrörelsen och kärnkraftsmotstånd, var det dock inte en tillräckligt stor fråga för att hota med att lämna regeringen.

– Hade man sett att man inte kommer framåt i sakfrågan alls hade det varit en annan sak, säger Alm Ericson.

Hon framhåller, vilket även Wallström gör, att minst tio miljoner kronor läggs på ett kompetenscentrum för nedrustning i Sverige och att Sverige ska vara med och bygga ett nedrustningssekretariat inom ramen för det ickespridningsavtalet NPT:s ram. Sverige ska även på andra plan vara en stark röst för nedrustning, inte minst inför konferensen om NPT-avtalet nästa år.

ÖB välkomnar

Försvarsmakten har motsatt sig ett undertecknande, och skrev tidigare i år i en rapport till regeringen att en anslutning inte skulle gagna Sveriges intressen och försvarsförmåga. Lars-Erik Lundin, som utredde för- och nackdelar med att skriva på konventionen eller avstå, avrådde regeringen från att skriva på eftersom han ansåg att det kunde skada de internationella försvarssamarbeten Sverige har.

Överbefälhavare Micael Bydén har gjort klart att han delar utredningens synpunkter och Försvarsmakten välkomnar dagens beslut.

– Vi tycker det är en logisk följd och en avvägd analys av de anslag som kommit in, bland annat från oss, säger Michael Claesson, strategichef på Försvarsmakten.

Läs mer i Syre Stockholms tidigare bevakning av frågan: ”Sverige måste skriva på förbud mot kärnvapen” (artikel från maj 2019).