I sommar omvandlas Söderhallarnas tak till en sorts koloniträdgård och i drygt 20 pallkragar odlas grönsaker, kryddor och blommor.
Cecilia Lindgren, marknadsansvarig på fastighetsbolaget Atrium Ljungberg, visar runt bland pallkragarna på tionde våningen på saluhallen.
– Genom att upplåta Söderhallarnas tak till kolonilotter vill vi inspirera fler stockholmare att prova på stadsodling, samtidigt som vi skapar en grönare stadsmiljö.
Takodlingen är en del av Atrium Ljungbergs satsning på att saluhallen vid Medborgarplatsen ska bli en mötesplats för boende i området och besökare. Initiativet syftar till att öka intresset för närodlad och klimatvänlig mat.
– Grundidén är att utnyttja utrymmen som inte annars skulle användas. Det kan även vara ett sätt att tillgodose behovet av närodlad mat i framtiden, säger Cecilia Lindgren.
Hon förklarar att antalet lotter hänger samman med hur många som får vistas på taket samtidigt. Viktrestriktioner gör att kragarna är utplacerade med visst avstånd emellan sig.
1 300 sökte – 20 utlottades
I våras publicerade fastighetsbolaget två filmer i Söderhallarnas sociala medier. Som svar kom ungefär 1 300 ansökningar för en kolonilott över sommaren.
– Vinnarna lottades men de tävlande fick även skriva en motivering. När vi läste motiveringarna insåg vi hur många som saknar grönytor, platser att odla på och inte minst att träffas i gemenskap, säger hon.
I samband med Sveriges nationaldag fick vinnarna tillgång till sin lott. På pallkragarna står namn och på flera finns dekorationer.
Utöver de 20 lotter som utlottades till allmänheten fick tre av saluhallens handlare; Sébastien Boudet, Sopköket och Sweden Foodtech hyra varsin lott.
Hon pekar på en bikupa:
– Bina är också Sébastien Boudets. Han utbildar barngrupper i biodling och bins betydelse.
I flera pallkragar skymtar sallad och andra bladgrönsaker, tomater, jordgubbar och smultron, kryddväxter, samtliga passar för takodling. Även mindre träd går bra om de planteras i stora krukor.
– I september blir det kanske en skördefest i Söderhallarna, säger hon.
Aktörer från saluhallen hyr
Bagaren Sébastien Boudet beskriver sitt engagemang för giftfri mat på sin webbplats Sébastien på Söder: ”För mig är det en ideologi att vilja äta ren mat. Mat som inte förstör mångfald, mat som inte förgiftar våra jordar, som inte har en negativ påverkan på vårt klimat, mat som inte är processad, raffinerad, rengjord och E-nummermaxad.”
Den andra aktören som hyr en pallkrage är Sopköket, en restaurang och catering baserad på råvaror som räddats från att bli sopor på Ica, Paradiset och Saltå Kvarn.
”Sopköket grundades sommaren 2015 av Filip Lundin efter en längre resa i Indien. Där lärde han sig recept som sauterat bananskal men framförallt vikten av att ta tillvara på varje råvara. Tillbaka i Sverige började han studera Retail Management på Stockholms Handelshögskola och fick upp synen för branschens stora utmaningar. Med en vilja att göra skillnad såddes idén till Sopköket.”
Sopkökets uppger att deras överblivna måltider skänks till Filadelfiakyrkans härbärge.
Den tredje aktören, Sweden Foodtech, vill ställa om det globala matsystemet med hjälp av ”innovation, tech och data”..
"Många saknar kolonilott"
Även på andra platser i staden växer takodlingar fram, till exempel har hotellet Clarion vid Skanstull anlagt en takodling som sköts av personalen.
– Det är superpositivt att alltfler öppnar sina tak för odling. Där finns mycket oanvänd yta som kan fylla ett viktigt behov och vi kan bli mycket bättre på att utnyttja takytor, säger Cecilia Lindgren.
Hon tror att odling kommer att bli en mer integrerad del av andra verksamheter och pekar på deras verksamhet i Sickla. Där sker odling i samarbete med Cubegreens, som odlar hydroponiskt i en container. Det som odlas, säljs till köpstadens restaurang.
Hydroponisk odling innebär att ingen jord används och att växterna får sin näring direkt från vatten.
Den 3 augusti arrangeras öppet hus för allmänheten på Söderhallarnas takodling.
– Det finns ett stort intresse för att se odlingslotterna och vi tror att takodlingen kan inspirera andra att göra liknande satsningar. Många stockholmare saknar kolonilott och någonstans att påta i jorden, säger hon.
