Zoom

Rökförbud riskerar att flytta problemet

Sista cigaretterna för Eva Carlsson och Isabelle Johansson på Boulebar i Rålambshovsparken.

Nu är det slutrökt på Stockholms uteserveringar och i en stor del av det offentliga rummet. Förvirring om hur lagen ska tolkas och upprätthållas råder bland både rökare och krögare, och staden har valt att hålla sig med ett pragmatiskt synsätt på förbudet.

Solen gassar över Stockholm under sista dagen du ser någon sitta med en cigarett i handen på gatornas uteserveringar. Den nya tobakslagen förbjuder bland annat rökning på restauranger och andra serveringsställen, liksom i kollektivtrafiken och vid entréer till lokaler som allmänheten har tillträde till. Syftet med lagen är att människor inte ska utsättas för störande rök och att få fler att sluta röka.

Vart de som väljer att fortsätta ska ta vägen råder det dock viss oklarhet kring, liksom hur förbudet ska upprätthållas. Krögaren ansvarar för restaurangens område.

På en pub vid korsningen S:t Eriksgatan/Fleminggatan sitter Sussi Jansson och Anders Hansen och blossar. De har sällskap av Susanne ur personalen och hon oroar sig för att det blir mycket att hålla efter.

Andreas Karanikis tycker att rökförbudet är ”för jävligt”
Andreas Karanikis tycker att rökförbudet är ”för jävligt”."Ska man straffa rökare kan man lika gärna straffa överviktiga, eller alla som dricker alkohol. Förbjud MacDonalds istället. Lägg resurser på viktigare saker." | Foto: Katarina Andersson

– Om kunderna ska gå iväg och röka måste vi nästan se till att de betalar notan först. Att ha någon form av rökrum utomhus kunde vara en bättre lösning. Vi har försökt räkna ut var man får stå och kom fram till att det får bli övergångsstället där, säger hon och pekar mot korsningen.

Anders Hansen verkar ta förbudet med ett bistert jämnmod, uppbackat av ett mer principiellt missnöje:

– Jag kan förstå att folk inte vill sitta och äta i cigarettrök, men med den här typen av flummiga beslut blir det väldigt oklart. Det riskerar att bli tjafs och osämja om var man får vara. Generellt ökar det mitt misstroende för politikerna, när man fokuserar på sådana här småsaker.

Runt hörnet tar Tayfun Tayanc en rökpaus utanför krogen där han arbetar. Han är osäker på om man får röka utanför lokalen som ligger bredvid, så från och med morgondagen kommer han att hänvisa sina rökande gäster till andra sidan gatan.

– Vi tänker flytta askfatet dit. Det blir nog svårt den första veckan, eller månaden. Det är sista dan jag röker idag, säger han halvt skämtsamt.

"Det blir jobbigt", tror Tayfun Tayanc som jobbar på krog vid Fridhemsplan
"Det blir jobbigt", tror Tayfun Tayanc som jobbar på krog vid Fridhemsplan.Gatan i bakgrunden är den potentiella nya rökrutan. | Foto: Katarina Andersson

"Handlar om sunt förnuft"

Ansvarig tillsynsmyndighet för rökförbudet är kommunen. Monika Gerdhem är avdelningschef på Miljöförvaltningen i Stockholm, och enligt henne är lagstiftningen tydlig nog, men svårigheten ligger i tillämpningen.

– I förarbetena står det att man räknar med åtminstone ett par meter, men allt handlar ju om sunt förnuft. Att de som passerar en entré ska kunna göra det utan att bli störda av röklukt. Så det kommer inte att anges några exakta avstånd, utan det handlar om hur man står, vad det är för vindriktning, hur många människor det är, säger hon.

Första dagen med det gällande rökförbudet bjuder på ostadigare väder, men uteserveringarna är välbesökta ändå. På Götgatan rör sig rökarna mot mitten av gågatan medan personalen på Babylon i Björns trädgård får säga till en kvinna som röker vid ett ståbord. Utanför en av barerna vid Skanstull säger Helen Sundin och hennes sällskap att de fick en försmak av rökförbudet när de var i Thailand nyligen:

"Fy fan vad skönt att slippa! Nu måste de gå undan", säger icke-rökaren Helena Sving skrattande och syftar bland annat på feströkande kompisen Elin Svenzén, som inte tycker att förbudet är alltför besvärande
"Fy fan vad skönt att slippa! Nu måste de gå undan", säger icke-rökaren Helena Sving skrattande och syftar bland annat på feströkande kompisen Elin Svenzén, som inte tycker att förbudet är alltför besvärande. | Foto: Katarina Andersson

– Men jag var på väg att tända en cigarett inne på serveringen, bara av gammal vana.

Just här är trottoaren så pass bred att den rymmer en form av improviserad rökruta, men på Colette vid S:t Eriksplan hamnar rökarna utanför en port vid sidan om serveringen, som bara avgränsas med en plastskärm.

Förbudet gäller entréer till butiker och andra för allmänheten tillgängliga lokaler, och inte för bostäder. Begravningsbyrån intill har hunnit stänga för dagen, så där besväras ingen.

Kan drabba boende i stället

Monika Gerdhem menar att lagen kan resultera i att problemet bara flyttas till platser utanför restaurangens område.

– I värsta fall kan det innebära att boende i närheten kommer bli värre drabbade, för då går folk dit istället. Om det man vill uppnå är att hindra människor från att röka kan jag personligen tycka att lagen inte är helt ändamålsenlig eftersom folk röker ändå, säger hon.

Kommunen har inte laglig möjlighet att ta ut avgift för den här tillsynen och har därför inte särskilda resurser för att kontrollera att förbudet efterlevs. Kommunerna får istället göra en avvägning gentemot andra intressen inom kommunen och flytta resurser från andra områden. I Stockholm kommer man framför allt att följa upp de etablissemang som utnyttjar lagens undantag om att få ha ett område avsett för rökning, nämligen Trädgården, Mosebacke och Slakthuset.

Här har Miljöförvaltningen gjort en annan tolkning än Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelsen, men Monika Gerdhem understryker att det inte rör sig om någon form av dispens från lagen:

– Det finns ett undantag kopplat till förbudet. Det är tillåtet att röka på restauranger och andra serveringsställen i ett särskilt rökrum, där man kan se till att röken inte sprider sig till andra gäster. Det står klockrent i lagtexten att även det som kallas andra serveringsställen, där uteserveringar innefattas, omfattas av undantaget.

Pragmatiskt synsätt

Övriga krav som ställs på en sådan yta är att mat och alkohol inte får förtäras, och att personalen inte ska behöva utsättas för röken.

– Vi har valt att anlägga ett pragmatiskt synsätt. Visst kan man bygga en barack om man befinner sig på en jättestor uteserveringsyta, men om inte det går så har vi sagt att det är okej att skärma av med rep eller liknande. Det viktiga är att de står på ett sådant sätt att röken inte blåser in på de gäster som sitter och äter. Vi tolkar bestämmelsen om utformningen av rökrummet så att det är effekten av avgränsningen som är relevant och vi inser problemet för krögarna; om du har en stor servering och alla ska ut på gatan och skräpa ner, och stå i portarna och röka, det är ju mycket värre.

Per Larsson har rest mycket och är van vid att det inte är tillåtet att röka
Per Larsson har rest mycket och är van vid att det inte är tillåtet att röka."Fast många har ändå rökrum. Men jag tycker det är positivt, även om jag inte kan sitta så här med en öl längre. Kanske röker jag mindre" säger han. | Foto: Katarina Andersson

Rökning i siffror

Socialstyrelsen uppskattar att cirka 12 000 personer avlider på grund av rökning varje år.

År 2017 rökte 16 procent av Sveriges befolkning dagligen. Stockholms län ligger någon procent över genomsnittet.

Sedan 2003 har andelen dagligrökare mer än halverats. Andelen sporadiska rökare har i stort sett varit oförändrad och låg år 2017 på 6 procent. Sporadisk rökning, så kallad feströkning, är vanligast i åldersgruppen 17- 29 år.
Källa: Tobaksvanor i Sverige