Efter samtyckeslagen och #metoo – vad har hänt?

– Största effekten skulle jag säga är att fler får upprättelse i att det de har varit utsatta för faktiskt är ett brott. Man kan också se en stor normerande effekt redan nu. För drygt ett år sedan var ganska många emot den här lagen; nu tycker många att den är självklar. Det är väldigt intressant, säger Olivia Björklund Dahlgren, ordförande för organisationen Fatta och juridikstuderande.

Enligt henne är det för tidigt att säga vilken effekt samtyckeslagen får rent juridiskt, eftersom de första fallen som har överklagats till Högsta domstolen ännu inte är avgjorda.

Under de senaste åren har bara omkring fem av hundra anmälda våldtäkter lett till en fällande dom, visar statistik från Brottsförebyggande rådet.

– Jag hoppas och tror att vi är inne i nåt sorts paradigmskifte. Det verkar som att fler får upprättelse. Vi kan inte undvika frågan längre. Jag känner själv att det är en bra press på oss alla att agera nu, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP), som bland annat har arbetat med de stora kulturinstitutionernas hantering av sexuellt förtryck.

Mäns ansvar

När ett år hade gått efter att #metoo-rörelsen startade i Sverige ansåg över 85 procent av männen anser att män ska ta ett gemensamt ansvar för mäns sexuella våld mot kvinnor. Det visade en Sifo-undersökning beställd av föreningen Män.

– Det signalerar att budskapet har gått fram. Men samtidigt är det intressant att 51 procent av männen menar att #metoouppropen inte har fått dem att rannsaka sitt eget beteende, säger Alán Ali, ordförande för föreningen.

Bara 5 procent av männen instämde helt i påståendet att de rannsakat sitt eget beteende, enligt undersökningen.

– Vi ser problemet men inte vår egen del av det. Vi som organisation synliggör det här för män och får män att ta ansvar. Vi har mycket mer att göra. Det här är bara början, säger Alán Ali.

Vad betyder det konkret att rannsaka sitt beteende?
– Hur kommenterar jag kvinnor, vad gör jag när jag hör sexistiska skämt eller ser orättvisor utspela sig framför mina ögon. Vi försöker få i gång nåt som kallas en aktiv åskådaransats, du kan säga ifrån och ta ansvar. Om du inte gör det så ger du som ett tyst medgivande.

Olika syn på samtycke

Efter att samtyckeslagen började gälla 2018 gjorde Brottsoffermyndigheten en opinionsundersökning 18-25-åringars syn på lagen. Det visade sig att 9 av 10 kvinnor var positiva inställda, medan samma siffra hos männen är drygt 6 av 10.

Undersökningen visade också att synen på samtycke skiljer sig åt. 17 procent av männen tyckte att det är samtycke att följa med någon hem sent på kvällen. 7 procent av kvinnorna gav samma svar. I lagens mening är det inte samtycke.

Organisationen Fattas tagline är ”Samtyckeslagen är klubbad – nästa steg är kulturen!” Men vad är egentligen samtyckeskultur?

– Vi vill ändra fokus och se attitydförändringar i hela samhället. En lag är bara text. Vi kommer inte följa den om vi inte vet vad den innebär, om vi inte vet hur vi ska följa den, hur vi ska bete oss. Det är vad vi jobbar med nu. Samtyckeskultur är målet, säger Olivia Björklund Dahlgren.

Alán Ali tillägger att samtycke kan ändras:

– Samtycket behöver inte gälla hela kvällen eller hela förhållandet. Det är väldigt viktigt.

Regeringens arbete

För ett år sedan avsatte regeringen 120 miljoner för att motverka sexuella trakasserier, våld och kränkande behandlingar. Pengarna går till Skolverket, Arbetsmiljöverket, rättsväsendet samt socialtjänsten. De är bland annat tänkta att stärka sex- och samlevnadsundervisningen, säger Amanda Lind.

– När det gäller skillnaden mellan män och kvinnor i synen på samtyckeslagen vill jag tro att man genom ökad kunskap kan uppnå en större förståelse och acceptans för lagstiftningen. Alla behöver förstå vad det handlar om och veta hur man gör på rätt sätt, säger Amanda Lind, apropå satsningen.

Under slutet av 2017 presenterade dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke ett åtgärdsprogram kallat ”Ut ur skuggorna, in i strålkastarljuset med ”De första 10 kulturpolitiska stegen med anledning av #metoo”. Bland punkterna fanns ”Avskräckande sanktioner för de arbetsgivare som nonchalerar övergrepp på sin arbetsplats”. 

Hur har det gått, Amanda Lind?

– Så fort jag tillträdde på den här posten kände jag att det här var ett område jag ville jobba vidare med. Jag har själv träffat våra statliga institutioner [exempelvis Dramaten och Riksteatern, red. anm.] och förhört mig hur man jobbar. Vi har också ett arbete med att stärka jämställdheten inom filmbranschen vilket är ett särskilt viktigt område. Angående sanktioner, det är ju en arbetsmiljöfråga som reglerar detta. Men det som saknas nu är: Vad händer om en arbetsgivare inte följer arbetsmiljölagen. Vi har konstaterat att det är inte tillräckligt, och just nu är det på gång att tillsättas en utredning för att komma vidare med det här.

Se hela panelsamtalet från Syregården i Almedalen här.

Se en uppföljande intervju med Fattas ordförande Olivia Björklund Dahlgren här, och en intervju med Mäns ordförande Alán Ali här.