Vad kan en andelstvättstuga ha betytt för bysamhället, och vad berättade en sekelskiftets arbetarkvinna genom sin kameralins? I Stockholms läns museums utställning Tusen år av kvinnokraft på Vallentuna kulturhus ligger fokus på vardagens kvinnor.
– Vi vill lyfta fram kvinnor som har gjort avtryck men inte synts i historieskrivningen och visa upp sammanhang av mer vardaglig karaktär, säger utställningsproducent Karin Åberg Waern.
Ambitionen med Tusen år av kvinnokraft är att uppmärksamma kvinnor som har satt spår och belysa det som inte betraktats som värt att bevara eller medvetet valts bort. I vandringsutställningen skildras tolv händelser, där inte en person utan en historisk händelse står i centrum, och 20 kvinnor porträtteras.
En av dem är Brita Cruus (1641-1716), som levde under stormaktstiden. Hon beskrivs som en driftig entreprenör med bakgrund från en rik adelsfamilj, barnbarn till Axel Oxenstierna, kungens närmste man.
– Som 16-åring står Brita brud på Stockholms slott, då hon gifter sig med friherre Jakob Lilliehöök. Jakob Lilliehöök rycker in i kriget mot danskarna och omkommer i sviterna efter en drabbning. Det verkar ha varit ett lyckligt men kort äktenskap, säger Karin Åberg Waern.
Starkare ställning i samhället
Inom drygt ett år har Brita Cruus gift sig, blivit änka och fött dottern Jakobina Catharina. Som änka blir hon myndig och får en starkare ställning i samhället, hon kan råda över sina egendomar och ingå ekonomiska avtal, vilket var omöjligt som både ogift och gift.
– 1671 upprättar hon en krog på vägen mot Bergslagen vid Barkarby. Hon kräver att småkrogarna i närheten ska upphöra och att endast hennes ska få sälja brännvin och öl. Det blir som Brita vill och än i dag finns ett gästgiveri i samma byggnad, säger hon.
En av Karin Åberg Waerns favoriter i Tusen år av kvinnokraft är Nanna Lindgren Tingvall (1873-1925), som tillhörde en hantverkarsläkt och i 20-årsåldern anställdes som hushållerska hos en nybliven änkling i Stockholm.
– Under sin anställningstid skaffar hon sig en lådkamera och blir en ivrig amatörfotograf, något som var ovanligt för en kvinna med hennes bakgrund. Amatörfotografi var en dyrbar hobby, mest förbehållen välbärgade män. Hon fotograferar sin närmaste omgivning, interiörer från arbetsgivaren herr Richnaus hem på Norrtullsgatan men också familjens sommarhuset i Sigtuna, säger Karin Åberg Waern.
År 1911 gifter sig Nanna Lindgren Tingvall och slutar då att fotografera. Lådkameran och en stor mängd glasplåtar hittas senare av hennes son och doneras till Sigtuna museum.
Upprop till länets kommuner
Ett led i processen att ta fram utställningen var ett upprop som riktades till Stockholms läns kommuner hösten 2018. Sammanlagt inkom 129 förslag på namn och berättelser.
– Historia som handlar om kvinnors liv och verk har inte blivit inskriven i historieböckerna i lika stor utsträckning som männens. Den är svårare att få syn på och vi behöver fortfarande fylla igen luckorna. Extra roligt är därför att vi kan visa vad en andelstvättstuga kan betyda för bysamhället eller vad en arbetarkvinna har berättat genom sin kameralins, säger hon.
Projektet, ett samarbete mellan Stockholms läns museum och Kultur Vallentuna, inleddes i samband med 1000-årsfirandet av vikingakvinnan Estrid Sigfastsdotters (omkring 1020-1080) födelse i år. Estrid växte upp i Broby bro i dagens Täby kommun. Hon födde drygt tio barn, reste på pilgrimsresa till södra Europa och överlevde två äkta makar.
Utställningen pågår i Vallentuna kulturhus till den 17 september 2019. Därefter fortsätter utställningen bland annat till Valsta simhall och konst i Märsta, där den visas från oktober till december.
– Tusen år av kvinnokraft skapar en möjlighet att ge kvinnors historia tydligare konturer, med fler och tidigare ibland dolda detaljer och nyanser. Den lokala förankringen ger utställningen bredd och relevans med sina trådar tusen år tillbaka och fram till nutid, säger Mia Ståhl Broborg, utställningsproducent på Kultur Vallentuna.
