Svenska lärare nöjda – men byter skola oftare

Över 90 procent av de svenska lärarna är nöjda med sitt arbete. En övervägande majoritet anser också att fördelarna med yrket tydligt uppväger nackdelarna, skriver Skolverket.

– Det är inte sant att de svenska lärarna inte trivs. De har goda relationer med sina elever och de ser det meningsfulla i att påverka samhällets utveckling, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, på en pressträff.

Jämfört med den föregående Talisundersökningen har situationen förbättrats för svensk del, enligt Peter Fredriksson.

– Det är inga stora förändringar, men de vi ser är till det bättre. Det gäller till exempel lärarnas syn på yrkets status, men det är fortfarande så att nivån är låg jämfört med andra länder.

Högre status

Han syftar på att elva procent av de svenska lärarna nu tycker att deras yrke har hög status i samhället, en ökning från fem procent i den föregående mätningen. OECD-snittet ligger på 26 procent.

– Statusen behöver höjas ytterligare om vi ska få de lärare vi behöver i de svenska klassrummen, säger Peter Fredriksson.

Han hävdar att debatten om den svenska skolan är osaklig och onyanserad.

– Det är inget som gagnar skolan. I debatten är det enkelt att slå fast något, till exempel att studieresultaten fortfarande försämras eller att studiemiljön beskrivs i termer av fullt krig. Det är ju inte det vanliga, säger han.

Talis visar också att de svenska lärarna stannar kortare tid på sin arbetsplats än tidigare, och det är bekymmersamt, anser Fredriksson.

– Byte av skola är ingenting som gynnar elevernas lärande, därför bör vi betrakta det som ett problem att vi har den här omsättningen, säger han.

"Inte ett krisområde"

Sannolikt beror omsättningen på flera saker, dels att det finns en brist på lärare och att det är lätt att få ett nytt jobb. Dels att det är ett sätt som lärarna använder sig av för att få upp sin lön, säger Peter Fredriksson.

Just lärarbristen är det enskilt största problemet för svensk skola, enligt Peter Fredriksson.

– Yrkets status är helt nödvändig här. Men då måste vi ge en positiv bild av skolan, inte beskriva den som ett krisområde.

Trots bilden av ett yrke utan hög status skulle, enligt resultaten i undersökningen, de flesta svenska lärare fortfarande välja att bli lärare om de fick välja om på nytt, men omkring var tionde lärare ångrar sitt yrkesval.

De svenska lärarna bedömer också ordningen i klassrummen som ungefär lika god som lärarna i de nordiska länderna och genomsnittet i OECD.

– Det är inte sant att det råder kaos i svensk skola och att det skulle råda sämre studiero här, kommenterar Peter Fredriksson.

Samtidigt finns det förstås skolor i Sverige som har stora problem, påpekar Peter Fredriksson.

Planeringstid

Enligt undersökningen lägger svenska lärare också mindre tid på administration. Svenska högstadielärare använder en timme mindre till administration i dag jämfört med 2013.

– Det är bra. Undervisningen måste prioriteras, säger Peter Fredriksson.

Lärarförbundet framhåller att de svenska lärarna har en väldigt hög arbetsbelastning, samt att undervisningstiden ökar – men inte tiden för planering.

”Vi vet att lärare i stället för att planera och följa upp undervisningen lägger väldigt mycket tid på onödig dokumentation, kontakter med vårdnadshavare, socialtjänst och andra tidstjuvar”, säger Robert Fahlgren, vice ordförande Lärarförbundet, i en skriftlig kommentar.

Att fler lärare upplever att yrkets status ökat är bra, men nivåerna är fortfarande ”skrämmande låga”, enligt förbundet.

”Hur ska man kunna lösa den svenska lärarbristen om 90 procent av lärarna tycket att deras yrke har låg status”, säger Robert Fahlgren.