Mer än var tredje doktorand har flyttat till Sverige för att forskarstudera. Men hälften lämnar Sverige inom några få år efter disputationen.
– Vi måste bli bättre på att tillvarata de utländska doktoranderna, säger Sigbritt Karlsson, rektor vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.
Att så få stannar, bekymrar även forskningsminister Matilda Ernkrans (S):
– Det är givetvis inte bra. Vi vill ju behålla den viktiga kompetensen de besitter här i Sverige för att vi fortsatt ska vara en ledande forskningsnation. Villkoren för forskare är ett viktigt område för mig inom forskningspolitiken, säger hon.
Nära 17 000 personer är verksamma som doktorander vid de svenska lärosätena. Drygt 6 000 av dem (36 procent) är utländska. Hösten 2008 var 19 procent från utlandet, så andelen har alltså fördubblats på tio år, visar Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) årsrapport.
Det finns flera förklaringar till utvecklingen. En är att universitet och högskolor mycket aktivt strävar efter att vara internationella.
– Andelen utländska doktorander är hög även i andra länder, även om Sverige och några av de andra nordiska länderna ligger över OECD-snittet, säger Ingrid Pettersson, utredare vid UKÄ.
Det betyder att också svenska forskarstudenter är verksamma utomlands. Men i vilken omfattning är inte känt – statistik på nationell nivå saknas.
Får anställning
En annan förklaring är att svenska lärosäten är attraktiva.
– Man ska komma ihåg att våra doktorandtjänster, det vill säga anställning och lön, saknas i många andra länder. Där måste doktoranderna i stället betala för sin utbildning, om de inte lyckas få ett stipendium, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.
En tredje, mycket viktig förklaring, är att intresset för forskarstudier inte är så uttalat bland svenska studenter.
– Vi har börjat fråga oss själva, näringsliv och offentlig sektor varför de svenska studenterna inte söker sig till forskarutbildning i så hög utsträckning. Det verkar som att den svenska arbetsmarknaden inte riktigt ser vad forskarutbildade tillför. Vår tillplattade lönestruktur är också en anledning till att utländska doktorander i hög utsträckning lämnar Sverige efter sin examen. De får väldigt bra positioner runt om i världen, inte minst lönemässigt, säger Sigbritt Karlsson.
Behöver lärare
De diskussioner hon nämner förs i en expertgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund. Enligt Sigbritt Karlsson, ordförande i gruppen, behöver lärosätena ställa sig frågan hur de kan få fler nationella studenter att lägga ned möda på en forskarutbildning. Det handlar om framtida kompetensförsörjning.
– Vi behöver ju disputerade lärare och forskare på våra universitet, konstaterar hon.
Men Sverige behöver också bli bättre på att tillvarata den investering som gjorts i utländska doktorander.
– Jag är övertygad om att många av de internationella doktoranderna gärna stannar, men vi har komplicerat möjligheten för dem med migrationsregler och det svala intresset för forskarutbildade, säger Sigbritt Karlsson.
Jämn könsfördelning
Antalet doktorander uppgick 2018 till nästan 17 000. Könsfördelningen bland doktoranderna är jämn. I mitten av 90-talet var andelen kvinnliga doktorander mindre än 40 procent.
De lärosäten som har flest doktorander är universiteten i Lund och Uppsala samt Karolinska institutet.
Medan andelen svenska doktorander sjunkit har andelen utländska ökat.
De utländska doktoranderna utgör numera 36 procent av hela doktorandgruppen. Med utländska doktorander menas personer som flyttat till Sverige just för att genomföra en forskarutbildning.
Svenska doktorandnybörjare med utländsk bakgrund, alltså födda utomlands eller med föräldrar födda utomlands, är relativt väl representerade i gruppen doktorander. Läsåret 2017/18 började 1 740 doktorander (exklusive utländska doktorander) sina forskarstudier. Av dessa hade 73 procent svensk bakgrund och 27 utländsk bakgrund.
Källa: UKÄ:s årsrapport 2019
Här finns flest utländska doktorander
De 15 lärosäten som har flest doktorander.
Lärosäte | Antal doktorander | Antal utländska doktorander | Andel utländska doktorander, i procent
Lunds universitet | 2 156 | 714 | 33
Karolinska institutet | 2 147| 699 | 33
Uppsala universitet | 2 077 | 742 | 36
Kungl Tekniska högskolan | 1 711 | 990 | 58
Göteborgs universitet | 1 430 | 317 | 22
Stockholms universitet | 1 307 | 549 | 42
Linköpings universitet | 1 072 | 297 | 28
Chalmers tekniska högskola | 1 040 | 496 | 48
Umeå universitet | 737 | 187 | 25
Sveriges lantbruksuniversitet | 483 | 228 | 47
Luleå tekniska universitet | 474 | 267 | 56
Örebro universitet | 406 | 88 | 22
Linnéuniversitetet | 261 | 77 | 30
Malmö universitet | 204 | 34 | 17
Karlstads universitet | 200 | 49 | 25
Källa: UKÄ
Så stor andel lämnar Sverige
Av de totalt 7 080 utländska doktorander som tog sin doktorsexamen i Sverige under åren 1998–2012 hade 58 procent av kvinnorna och 64 procent av männen lämnat Sverige tre år efter examen. Efter åtta år hade andelen som lämnat Sverige ökat till 60 procent av kvinnorna och 67 procent av männen.
Andelen som lämnade Sverige var högst (80 procent) inom lantbruksvetenskap och veterinärmedicin. En delförklaring är att doktoranderna kommit till Sverige inom ramen för biståndsverksamhet. Syftet var alltså att dessa doktorander skulle återvända för att bidra till forskningen i sitt hemland.
Källa: UKÄ:s årsrapport 2019
