Att så få stannar, bekymrar även forskningsminister Matilda Ernkrans (S):

– Det är givetvis inte bra. Vi vill ju behålla den viktiga kompetensen de besitter här i Sverige för att vi fortsatt ska vara en ledande forskningsnation. Villkoren för forskare är ett viktigt område för mig inom forskningspolitiken, säger hon.

Nära 17 000 personer är verksamma som doktorander vid de svenska lärosätena. Drygt 6 000 av dem (36 procent) är utländska. Hösten 2008 var 19 procent från utlandet, så andelen har alltså fördubblats på tio år, visar Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) årsrapport.

Det finns flera förklaringar till utvecklingen. En är att universitet och högskolor mycket aktivt strävar efter att vara internationella.

– Andelen utländska doktorander är hög även i andra länder, även om Sverige och några av de andra nordiska länderna ligger över OECD-snittet, säger Ingrid Pettersson, utredare vid UKÄ.

Det betyder att också svenska forskarstudenter är verksamma utomlands. Men i vilken omfattning är inte känt – statistik på nationell nivå saknas.

Får anställning

En annan förklaring är att svenska lärosäten är attraktiva.

– Man ska komma ihåg att våra doktorandtjänster, det vill säga anställning och lön, saknas i många andra länder. Där måste doktoranderna i stället betala för sin utbildning, om de inte lyckas få ett stipendium, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.

En tredje, mycket viktig förklaring, är att intresset för forskarstudier inte är så uttalat bland svenska studenter.

– Vi har börjat fråga oss själva, näringsliv och offentlig sektor varför de svenska studenterna inte söker sig till forskarutbildning i så hög utsträckning. Det verkar som att den svenska arbetsmarknaden inte riktigt ser vad forskarutbildade tillför. Vår tillplattade lönestruktur är också en anledning till att utländska doktorander i hög utsträckning lämnar Sverige efter sin examen. De får väldigt bra positioner runt om i världen, inte minst lönemässigt, säger Sigbritt Karlsson.

Behöver lärare

De diskussioner hon nämner förs i en expertgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund. Enligt Sigbritt Karlsson, ordförande i gruppen, behöver lärosätena ställa sig frågan hur de kan få fler nationella studenter att lägga ned möda på en forskarutbildning. Det handlar om framtida kompetensförsörjning.

– Vi behöver ju disputerade lärare och forskare på våra universitet, konstaterar hon.

Men Sverige behöver också bli bättre på att tillvarata den investering som gjorts i utländska doktorander.

– Jag är övertygad om att många av de internationella doktoranderna gärna stannar, men vi har komplicerat möjligheten för dem med migrationsregler och det svala intresset för forskarutbildade, säger Sigbritt Karlsson.