Folkliv ska göra ödeplatser trygga

Städer kan erbjuda något för alla endast när de är skapade av alla. Principen formulerades under sextiotalet av den amerikanska aktivisten och författaren Jane Jacobs. En av hennes centrala idéer var att trygghet skapas genom att det finns människor på en plats.

I Stockholm arbetar flera aktörer aktivt efter samma utgångspunkt. En tidig majkväll har de samlats för att prata om placemaking, eller platsaktivering och medborgardriven stadsutveckling på Hötorgsterrassen. Den 2 000 kvadratmeter stora ytan som förbinder skraporna ovanför Sergelgatan är solig, vindpinad och behagligt avskärmad från Sveavägens trafikbuller.

– Människor är nyckeln, inleder Elise Perrault från European Placemaking Network, och fortsätter:

– Sättet att mäta kvaliteten på ett offentligt rum är hur många människor som är där. Placemaking handlar om att omvandla ett område som du bara passerar till en plats som du stannar på och aldrig vill lämna.

Aktiv i samma nätverk, samt styrelsemedlem i Föreningen för samhällsplanerings avdelning i Stockholm-Mälardalen är Anna Sommardal:

– Det finns väldigt många outnyttjade ytor i staden som inte används på ett bra sätt. En av dem är Sergelgatan här nere. Kvällstid är det ganska dött, vilket gör att det kan bli otryggt. Att jobba med placemaking och att folk får vara med och använda platsen kan öka tryggheten, säger hon.

Odling, konst, yoga och marknader

Att involvera människor i det som händer på platsen kan ske på många olika sätt, berättar Anna Sommardal. Hon har själv drivit projekt där stadsodling och kultur- och idrottsaktiviteter i offentliga miljöer använts för att aktivera platserna och få människor involverade i sin omgivning.

– Här på Hötorgsterrassen har vi en privat aktör som jobbar tillsammans med fastighetsägare och bjuder in både privata och ideella aktörer och invånare att använda platsen. De involverar till exempel barn från förskolor i närheten som har varit här och planterat, säger hon.

Hötorgsterrassen stängdes i början av 1970-talet på grund av vandalisering, men öppnade igen på försök 2015. Vasakronan som äger området lät placemakingföretaget Glad stad laborera med ytan.

– Platsen var helt oanvänd och de ville återintroducera folk hit, så de har låtit oss använda ytan gratis. Vi tittar på platsens behov, vad människor vill ha, och utvecklar innehåll baserat på vad vi hittar. Här på Hötorget testar vi olika aktiviteter. Vissa är framgångsrika, andra inte. Det är dynamiskt och ändras, säger Joshua Chang från Glad stad, som medarrangerar samtalskvällen.

Risk för gentrifiering

Konserter, Thaimatsfestival, sticklingloppis, yoga och odling med förskolebarn finns bland vårens aktiviteter på Hötorgsterrassen. Andra resultat av Glad stads arbete med placemaking i Stockholm är Hornstulls marknad, Kista streetfood park, löploppet Söder runt och den vinteröppna bastun på Skrapans innergård.

Finns det risk att man i syfte att locka en urban medelklass som kan konsumera tränger bort folk som vistades på platsen innan?
– Just den här platsen har ju varit stängd i över trettio år, så här är det väl snarare bra att folk börjar använda den, säger Anna Sommardal, syftandes på Hötorgsterrassen, och fortsätter.

– Men placemaking kan ju vara en del av en gentrifieringsprocess med höjda hyror vilket är problematiskt och är något som behöver diskuteras.

Anna Sommardal frågar sig dock vad som vore alternativet:

– En plats som upplevs som otrygg, ska man bara lämna den och de boende åt sitt öde?

Joshua Chang påpekar att det alltid finns några som inte uppskattar att platsen görs om.

– När du har ett popup-event tar du kunder från lokala handlare, där får man vara försiktig. Men de allra flesta är väldigt positiva.

"Stockholm kopierar Malmö"

Kännetecknande för platser i Stockholmsområdet som uppfattas som otrygga är ofta att de domineras av män. Det visar bland annat enkätundersökningar från socioekonomiskt utsatta områden.

Vilken typ av aktiviteter kan man arbeta med för att attrahera kvinnor?
– I Malmö jobbar man mycket med att skapa rum för tjejer och kvinnor, bland annat Rosens röda matta, som tjejer driver.

Rosens röda matta är en aktivitetsyta i stadsdelen Rosengård, som efter en medborgardialog driven av unga kvinnor i området blev en plats för bland annat musik, dans och scenframträdanden.

Något lika radikalt projekt i Stockholm känner Anna Sommardal inte till.

– Det mesta bra händer i Malmö är min upplevelse, de jobbar stenhårt med trygghet i offentliga rum. Sen kommer stockholmarna och kopierar det som har funkat. Här tror jag att man kanske är rädd att göra fel och skapa stora rubriker, medan Malmö är en uppstickarstad som har mindre att förlora, säger hon.

Medborgarförslag blev kulturhus

Men ibland vågar Stockholm låta medborgarna bestämma över stadens utveckling. I september 2018 slog Östberga kulturhus upp dörrarna, som ett resultat av ett medborgarförslag.

Området präglas av hög arbetslöshet och låga inkomster. För fyra år sedan brann bilar, förskolor och dagis i Östberga, berättar Kersti Tagesson, projektledare för kulturhuset och anställd av Stockholms stad:

– Det rådde stor brist på tillit. Vi sa att vi behöver jobba tillsammans med folket. Jag tror det var avgörande. Det hade inte gått att komma till ett sånt område som politiker och bestämma. Man kan tro att man känner folk, men de känner sig själva bättre, säger hon.

Resultatet av kommunens arbete med medborgardialog blev ett allaktivitetshus, med bibliotek, öppen förskola, språkkafé och aktiviteter för gamla människor.

Kersti Tagesson avslutar sin presentation på samtalskvällen med att berätta om erfarenheter från processen. Förutom att det tar mycket tid i anspråk är en lärdom att människor är kloka, och förstår vad som är möjligt att uppnå, säger hon:

– I början var vi nog lite rädda för att lyssna, och för att säga ja. Men vi säger nej för ofta!