Vildvetets släkting banar vägen

I USA görs redan bröd, öl och pasta på den nya grödan.

– Det här tror man ju är framtidens gröda och någon måste våga börja odla den, säger Christian Negendanck, vd på Högestad & Christinehof.

Den nya växten kallas kernza och har förädlats fram av ett amerikanskt forskningsinstitut. I Högestad finns den nu på 26 hektar, men har sedan i september bara hunnit komma upp en decimeter – den är långsam i starten, eftersom den bildar 15–20 gånger längre rötter än vete. I gengäld tål den sedan torka bättre.

Den största skillnaden jämfört med vete, korn, råg och havre är att kernzan är flerårig.

Efter skörd får den stå kvar och kan låta rötterna tränga ännu längre ner i den skånska myllan och sedan ge ny skörd nästa år.

TT: Varför tror du att det här är framtidens gröda?

– Vi förbrukar väldigt mycket energi för att producera ett kilo vete. Kan man få ner energiförbrukningen så är det intressant. Sedan tror jag kanske inte att kernzan kommer att frälsa hela världen, men den kan vara en i bit i det nya pusslet som vi lägger när det gäller matproduktionen, säger Christian Negendanck.

Det finns många problem med traditionellt, ettårigt spannmål, anser Lennart Olsson, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.

– Varje år måste vi börja om från början, bryta upp jorden, avsluta alla ekologiska processer och börja om på nytt nästa år. Det skapar erosion och läckage av näringsämnen.

Det arbetssättet innebär också att marken lämnas helt öppen och bar under en lång period varje år, då ogräset får chans att etablera sig.

Traditionell spannmål kräver också mer gödsling. Tanken med kernzan är att den ska odlas tillsammans med kvävefångande arter som lusern eller klöver, som kan förse den med det kväve den behöver.

I Högestad kommer man att prova sig fram, men till en början kompletteringsgödsla med gödsel från den egna verksamheten. Konstgödsel kommer inte att användas, inte heller bekämpningsmedel.

Mindre ogräsbekämpning, mindre gödsling och obefintligt behov av utsäde och traktorkörande för att så eller harva jorden. Sammantaget innebär detta avsevärt mindre utgifter för lantbrukaren och mindre belastning på miljön, framhåller Lennart Olsson.

Dessutom är halmen från kernza näringsrik och kan användas som djurfoder.

– Visionen är att här finns en gröda som kan leda till en hållbar kött- och mjölkproduktion tillsammans med spannmålsproduktion, säger Lennart Olsson.

Men hur smakar det? Lennart Olsson har själv provbakat bröd med hälften kernza och hälften vetemjöl hemma.

– Jag tycker att brödet blir smakrikare och saftigare. En del säger att det påminner om äldre vetesorter, som till exempel dinkel, säger Lennart Olsson.

Men det är inte lika lätt att baka bröd av som vete, eftersom det innehåller en annan typ av gluten. Än så länge ger kernzan inte heller samma höga avkastning, men det tror han kan förbättras genom vidare förädling.

Högestad gods har skrivit avtal med ett amerikanskt företag som vill satsa på hållbar livsmedelsproduktion. Men för andra lantbrukare kan det än så länge vara svårt att göra samma satsning eftersom marknaden är ung och outvecklad.

Christian Negendanck tror att grödan har potential.

– Det känns som att den nya generationen kommer att ha ett annat konsumtionsbeteende, säger han.

– Det här är början på en lång process, säger Lennart Olsson.