Arbetet mot terrorism flyttar in på idrottsarenorna, där personal ska utbildas för att förbättra säkerheten.
– På arenorna är det stora hotet på längre sikt inte bengaler utan terrorhandlingar av något slag, säger Björn Eriksson, ordförande för Riksidrottsförbundet.
Förbundet tar därför hjälp av både polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att förebygga och försvåra terrorangrepp mot idrottsevenemang. Genom nya utbildningar och riktlinjer ska personalen bli mer medveten och bättre på att identifiera terrorhot.
– Det gäller att mobilisera så man i tid tänker igenom vad som kan hända. Vi gör det inte för att skrämma folk utan för att det är viktigt att förebygga, säger Björn Eriksson.
MSB ska ta fram de nya riktlinjerna och genomföra utbildningar för personalen på arenorna tillsammans med polisen.
Enligt Jonas Eriksson, verksamhetsansvarig på MSB, har den nya satsningen inte att göra med en förhöjd hotbild. Det handlar om en förbättring av det vanliga olycksförebyggande arbetet genom att stärka säkerheten på arenorna.
– Risken for att den enskilde ska råka ut för ett terrorattentat är väldigt liten, men däremot måste samhället i stort betrakta risken på ett annat sätt, säger Jonas Eriksson.
Konkret kan det handla om att visitera människor och se till att det finns bra och genomtänkta utrymningsvägar.
Jonas Eriksson menar att personalen på Sveriges arenor generellt sett är bra på att känna igen faror när det handlar om bränder, men arbetet mot terror ser annorlunda ut. Det är därför viktigt att personalen också lär sig hur man ska tänka vid terrorhot.
– Traditionellt har man till exempel använt sig av återsamlingsplatser vid utrymningar, men det ska man inte göra när det gäller terror. Då ska du fly, bege dig så långt från platsen som möjligt, säger Jonas Eriksson.
MSB räknar med att kunna genomföra de första utbildningarna i slutet av november.
