Odling som rekreation eller till husbehov är inget nytt påfund. Visste du att vikingarna odlade koriander på sina bakgårdar och att gröna tak lanserades för över hundra år sedan?
Ulrika Flodin Furås är uppvuxen vid Kungsholmstorg i en sekelskiftesvåning utan balkong och med en asfalterad bakgård. Hon har sedan barnsben burit på en längtan efter grönska och att odla:
– Jag tror att det finns ett djupt, nedärvt behov av lugn och ro, av att sticka ner händerna i jorden och se något växa upp.
Ulrika Flodin Furås beskriver sig som en odlande journalist, fotograf och författare som skriver om trädgård, framför allt om stadsodling. I dag släpps hennes nya bok Kålgårdar, kolonier och asfaltsblommor. Stadsodlingens historia. Hon har tidigare gett ut böckerna Gatsmart odling (2012) och Urban odling – tak, terrass, balkong (2016) och är chefredaktör för Koloniträdgårdsförbundets tidskrift Koloniträdgården.
– Det finns böcker om koloniträdgårdar och kålgårdar, men inte om stadsodling: hur det odlats, var det odlats, varför det odlades. Redan på medeltiden handlade det om husbehovsodling men också om människans hälsa och behov av rekreation, säger hon.
I boken beskrivs hur kolonilotter och egnahemsrörelsen gav mindre bemedlade en plats att odla sin mat på, i en tid då Sverige var ett av Europas fattigaste länder. Under 1800-talet ordnade arbetsgivare så att deras anställda fick odlingslotter. Ett exempel var Jonsereds fabriker, som döpte sitt odlingsområde till Amerika i hopp om att odlingsbiten skulle få arbetarna att låta bli att emigrera.
Kålgårdarna, som låg en bit från bostadshusen, var vanliga primärt i städerna. I kålgården odlades ätbara växter men även medicinal och prydnadsväxter.
Odlar på hotell
Arbetstiden delar Ulrika Flodin Furås mellan att skriva och arbeta praktiskt med trädgård och odling. Tillsammans med två kollegor driver hon företaget Gatsmart som designar gröna rum, odlingar och trädgårdar i primärt stadsmiljöer.
För Ulrika Flodin Furås innebär det till exempel utomhusutställningen Odla staden på Natur historiska museets innergård och Vasamuseets renässansträdgård.
– Odla staden är en skogsträdgårdsodling där växterna har olika funktioner, som kvävefixerare, ätbara eller dragarväxter för pollinerare. Basen består även av grönsaker som tomater och kål men nytt för i år är att vi ska sätta åkergrödor, säger hon.
Ulrika Flodin Furås sköter om Vasamuseets trädgård, en återskapad borgarträdgård anno 1628 med tidstypiskt raka linjer och kvadratiska former.
Därutöver engagerades Gatsmart även för andra projekt som att skapa en odlingslott för anställda på hotellet Clarion Hotell Stockholm vid Skanstull och en odling vid köpcentrat Nacka Forum i Nacka kommun.
– Vid gallerian handlade det om att skapa en mer intressant utomhusmiljö. Traditionellt händer allt inomhus, utomhus finns bara parkeringsplatser. Nu tog anställda initiativ till en odling, vilket visar intresset för odling och möjligheten att kunna skapa mervärde på platser som sällan varit gröna.
Hon gör också stadsodlingshistoriska vandringar i Stockholm.
Stadsodling är möjligt
Efter uppväxten i Stockholm lämnade Ulrika Flodin Furås under högstadiet och gymnasiet staden för ett torp på landet men hon längtade tillbaka till staden.
– Jag vill odla men bo i staden och det är möjligt! Nu odlar jag på vår uteplats, jag är medodlare på en kolonilott och delaktig i en gemensamhetsodling, säger hon.
På hennes uteplats finns bland annat uppstammande bärbuskar, rabarber, havtorn, fläder, hallon och sparris.
– Jag tycker om att odla tillsammans med andra, dels lär vi känna varandra, dels kan vi dela på ansvaret. Jag blir glad när jag upptäcker nya odlingar i staden och över att möta andra och utbyta erfarenheter.
Hon odlar helst ätbara grödor tillsammans med andra men även blommor som gynnar den biologiska mångfalden.
– Kommunerna borde satsa mycket mer på att anlägga odlingslotter så att fler människor kan odla i stan. Det skulle kunna vara såväl gemensamhetsodlingar som egna lotter. Det skulle innebära flera vinster: mer närodlat, gynnande av biologiskt mångfald samt mer gemenskap och avkoppling. Det finns inget bättre än att ta hand om plantor efter en stressig arbetsdag!
Fotnot: Föreläsningen Stadsodlingens historia äger rum på Solna folkets hus torsdag den 16 maj kl 18-19.
