Med sikte på Elon Musks testbana i Kalifornien designar KTH-studenter en kapsel till det möjliga framtida supersnabba transportmedlet hyperloop.
Tänk dig att åka från Stockholm till Helsingfors på en halvtimme, i en kapsel som svävar genom ett näst intill lufttomt rör. Den science fictionklingande idén kommer ursprungligen från Elon Musk, grundare till Tesla och Spacex. För ett år sedan fick transportentreprenören tillstånd att bygga en hyperlooptunnel mellan Washington DC och New York, och nu arbetar studenter världen över på att skapa bästa prototypen för kapsel till projektet. Bland dem finns Vivek Anand, masterstudent i fordonsteknik på KTH.
– Hyperloopen skiljer sig i grunden från alla andra transportmedel. För bilar begränsar luftmotståndet hastigheten du kan uppnå. Konceptet att färdas inuti ett rör med extremt litet luftmotstånd liknar mer villkoren i övre atmosfären, men på jorden. Det gör att din hastighet kan bli extremt hög, säger han.
I praktiken: omkring 1200 kilometer per timme. KTH-studenternas prototyp till transportkapsel ska sväva med hjälp av magnetism, och få sin fart med hjälp av ett propellersystem.
– Designen är mer eller mindre färdig och har redan kvalat in på topp 50 i världen. Största utmaningen är att upprätthålla entusiasmen även om det tar tid. Och att folk inte riktigt vet vad det här är för något. Vi har inte precis nån hyperloopkurs på KTH, säger Vivek Anand.
Nu siktar studenterna på att få visa upp sin kapsel på Spacex testbana i Hawthorne, Kalifornien i en tävling år 2020. Ungefär fem år senare tror Anand att en hyperloop skulle kunna vara i bruk. Startupen Hyperloop One, som ligger i branschens framkant gjorde redan 2016 en förstudie på sträckan Stockholm – Helsingfors.
I jämförelse med höghastighetståg beräknas hyperloop vara 2–3 gånger mer energieffektivt, och jämfört med flyget upp till sex gånger mer effektivt. Främst eftersom luftmotståndet är näst intill eliminerat. Drivs hyperloopen med förnyelsebar energi finns alltså stora miljövinster i form av minskade koldioxidutsläpp att göra.
– Man kan använda solenergi för driften. Sedan kommer ju tunnelbygget att påverka landskapet, säger Vivek Anand.
Vilka säkerhetsrisker finns för människor?
– Det kan vara svårt för kroppen att vänja sig vid g-kraften från accelerationen. Tanken är inte att börja inte med att transportera människor, utan gods. Efter några år kanske vi kan börja med människor.
