Radar · Nyheter

Höga löner men få rubriker i EU-parlamentet

EU-parlamentet delar sin tid mellan Bryssel och Strasbourg.

Bra betalt, men inte mycket uppmärksamhet och erkännanden. Och rejält mycket arbete – om man vill. Här är jobbet som kandidaterna slåss om i EU-valet.

En ljum aprilkväll i Strasbourg är allt annat än obehaglig. Den mäktiga katedralen ruvar över torg och turister. Floden Ill sveper fram i rena kanalsystemet intill korsvirkeshusen och sparrisen har just krupit ända upp på tallriken.

Ändå är faktiskt EU-parlamentets drygt 700 ledamöter inte särskilt förtjusta i att komma hit.

– Vi har räknat ut att vi lagt 900 timmar på att åka fram och tillbaka till Strasbourg, suckar Fredrick Federley (C) på en pressträff med svenska journalister.

Den ständiga flytten fram och tillbaka mellan Bryssel och Strasbourg är ett av EU-parlamentets ständiga irritationsmoment. Ungefär en gång i månaden får ledamöterna ta sitt pick och pack till Strasbourg för fyra dagar av debatter och omröstningar. Det står inskrivet i EU:s grundlag och är därför näst intill omöjligt att ändra på, särskilt så länge som värdlandet Frankrike absolut inte vill se någon förändring.

Flyttcirkusen kostar årligen miljardbelopp. Det gör ledamöterna också.

Varje EU-parlamentariker tjänar drygt 92 000 kronor i månaden, före skatt.

Varje dag på officiellt uppdrag i Bryssel och Strasbourg ger också ett traktamente på drygt 3 000 kronor, samtidigt som ledamöterna också får ett allmänt ”kontorsbidrag” på 45 000 kronor varje månad för att lägga på allt från telefoner till papper, gem och färgpatroner.

Samtidigt är arbetsbördan också rejäl, åtminstone för den ambitiöse.

"Lika roligt nu som då", tycker Gunnar Hökmark (M) om EU-parlamentet i Strasbourg
"Lika roligt nu som då", tycker Gunnar Hökmark (M) om EU-parlamentet i Strasbourg. Ändå lämnar han nu, efter 15 år som ledamot. Arkivfoto. | Foto: Fredrik Persson/TT

Jobb i EU-parlamentet kan innebära kopiösa mängder komplicerad lagtext att läsa in sig på och förhandla om. Samtidigt finns också en god mängd ledamöter, inte minst bland ytterlighetspartierna, som mest använder parlamentet för att uttala sina åsikter, snarare än att försöka bidra till några förändringar.

Här ligger väldigt mycket på individen, hur man agerar. Det är lätt att vinna.

– Det är lätt att försvinna. Man måste ha en agenda och vilja någonting, konstaterar avgående svenske parlamentsveteranen Gunnar Hökmark (M).

Svenska ledamöter brukar överlag ändå tala översvallande om arbetet och dess betydelse.

– Jag tycker det är lika roligt nu som då. Det är en fantastisk miljö och spännande och roligt att vara här, säger Hökmark.

Ledamöterna i EU-parlamentet suckar över utebliven uppmärksamhet
Ledamöterna i EU-parlamentet suckar över utebliven uppmärksamhet. "Ingen jävel bryr sig", säger avgående Marita Ulvskog (S). Arkivfoto. | Foto: Fredrik Persson/TT

En avigsida nämner ändå nästan alla. Uppmärksamheten och erkänslan är liten – från såväl media som politikerkollegor på hemmaplan.

Det är ofta sista veckorna innan omröstning i plenum som opinionen väcks.

– När vi förhandlade om handeln med utsläppsrätter så jobbade vi hemåt hela tiden – men ingen brydde sig ett jota. Det var för komplicerat. Det var för tekniskt, säger Fredrick Federley.

– När det är toppmöten och statsministrar och presidenter kommer så kan det vara lite uppmärksamhet. Men vad vi gör här i EU-parlamentet är det ingen jävel som bryr sig om, säger kollegan Marita Ulvskog (S).

Löner och ersättningar i EU-parlamentet

Varje ledamot i EU-parlamentet har en månadslön på cirka 92 000 svenska kronor före skatt (8 757,70 euro). På det betalas obligatorisk EU-skatt och försäkringar vilket gör att nettobeloppet blir ungefär 72 000 kronor (6 824,85 euro). Merparten av EU-länderna, däribland Sverige, kräver även in nationell skatt. Pengarna som då betalats i EU-skatt dras då av från det totala skattebeloppet.
Ledamöterna får även ett traktamente på drygt 3 300 kronor (320 euro) om dagen för att täcka kost och logi vid officiella möten i Bryssel eller Strasbourg. För att få pengarna krävs att man registrerar sin närvaro – och missar man mer än hälften av omröstningarna under en dag minskas beloppet till hälften. För officiella möten utanför EU utgår traktamente på drygt 1 600 kronor per dag. Då ersätts dock boendekostnaderna separat.
Varje månad får också ledamöterna drygt 47 000 kronor (4 513 euro) i ”kontorsbidrag”, för att täcka allt från telefonkostnader till hyra, utrustning och mötesarrangemang.
Mot kvitto ersätts ledamöterna därutöver även för sina resekostnader till möten i såväl hemlandet, som inom och utanför EU.
När ledamöterna lämnar parlamentet har de rätt till ett övergångstraktamente – i praktiken fortsatt lön – i max två år. Tillträder ledamoten ett annat offentligt uppdrag under tiden räknas den ersättningen av från övergångslönen.
Från 63 års ålder kan ledamöterna dessutom få EU-pension, motsvarande 3,5 procent av lönen för varje fullt år man varit ledamot (dock maximalt 70 procent). Det går dock inte att ha både EU-pension och övergångstraktamente samtidigt.
Källa: TT

Arbetet i EU-parlamentet

Arbetet i EU-parlamentet sker i såväl Bryssel som Strasbourg. I Bryssel hålls regelbundna utskotts- och gruppmöten, medan Strasbourg hyser merparten av parlamentets debatter och omröstningar.
Varje ledamot sitter i ett eller flera av de 20 stående utskotten, som vardera har mellan 25 och 73 ledamöter. Varje utskott har en ordförande och ett antal vice ordföranden som väljs för 2,5 år i taget.
I utskotten bearbetas de förslag från EU-kommissionen som ska behandlas av parlamentet. För varje förslag utser utskottet en rapportör, som ansvarar för att ta fram en syn på förslaget som kan få stöd av en majoritet. När det har gjorts röstar först utskottet och sedan hela parlamentet om förslaget.
Oftast vidtar sedan kompromissförhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet innan förslaget kan klubbas igenom.
Källa: TT