När VR kom till äldreboendet

Precis här arbetar min son. Han är ägare av Julita Wärdshus. Senast jag var där var i somras på hans bröllop. Det är så vackert här. Kolla bara på vattnet, säger Hannu Myllymäki, på Heijkensköldska vård- och omsorgsboendet i Södertälje.

Han tar av sig headsetet och är tillbaka i den gråare verkligheten. På väggarna i hans lilla rum hänger tavlor med bilder av kor, och genom blommiga gardiner släpper fönstret in en svagt ljus.

Virtuell verklighet, på engelska virtual reality, kallas den teknik som används för att rendera tredimensionella miljöer. I höstas köpte Södertälje kommun in VR-utrustning till flera äldreboenden, och erbjuder numera sina brukare 360-graders upplevelser.

– Här finns nåt för alla. Du kan besöka djuren på Skansen, hoppa fallskärm eller varför inte ta en fisketur i VR och fånga gösar, säger Lars Ahlin, ”kulturmäklare” på kommunens seniorverksamhet Kultur 365 i Södertälje.

Efter att de äldre börjat använda VR-tekniken såg personalen omedelbara hälsoeffekter, berättar Lars Ahlin.

– Det blev en stor aha-upplevelse, både för oss anställda och hos de boende. Plötsligt rörde sig flera av de äldre friktionsfritt i rummet. Något sattes igång i hjärnverkstan. Motivationen att vilja röra sig mera blev genast större.

Omringad av fiskar

Per Olov Hultman kommer in i upplevelserummet på Heijkensköldska. Han har hört om andra äldre som via VR-glasögonen kunnat få se blåvalar och rockor. Det vill han också göra. I VR-upplevelsen Blu blir han placerad i ett jätteakvarium, omringad av fiskstim och koraller.

– Jag ser fiskar. Fina fiskar. Oj, där flög en sköldpadda precis över mitt huvud. Oh, Wow. Där ser jag maneter. Vad många de var, säger Per Olov Hultman och pekar uppåt i luften.

Efter att ha simmat bland lysande maneter och enorma blåvalar och han är alldeles salig:

– Det kändes underbart.

– Så bra. Nästa gång ska du få måla, säger undersköterskan Lena Almqvist.

Demokratisk fråga

Sedan 2007 har Södertälje arbetat aktivt med försöka få in modern teknik i äldreomsorgen.

– Det är i högsta grad en demokratisk fråga. De som anammar ny teknik är först och främst yngre personer. Men här tillåter vi de äldre att också få ta del av tekniken. På så sätt inkluderar vi dem i nuet, säger Joel Holm, ”playmäker” för Kultur 365.

Playmäkers är ett projekt där ungdomar besöker äldreboenden. Syftet är att skapa generationsmöten och via teknik kunna aktivera de äldres sinnen. I den virtuella världen kan den som är äldre få återuppleva sina barndomsår, gå på zoo, besöka Tutankhamons grav eller fira Finlands nationaldag tillsammans med entusiastiska finnar.

– Känslan är obeskrivlig. Med headsetet på sätter en massa synapser igång och även de delar av hjärnan som tidigare inte har fungerat aktiveras. Du har säkert sett på nätet hur en dement man får höra jazzmusik och plötsligt kommer han ihåg och börjar sjunga med i texten. Den sprängkraften att kunna engagera människor har v-irtual reality, säger Lars Ahlin.

Besöker sin hemgata

95-åriga Circis Celebioglu får hjälp av Hanime Can, en undersköterska som pratar turkiska, med att göra sig förstådd. Han vill återbesöka gatan där han växte upp, i byn Midyat, i sydöstra Turkiet.

– Sist vi använde oss av Google Maps för att söka fram hans gata hittade vi den inte, men vi kom så långt att Circis fick se sina grannars hus. Det var gott nog tror jag, säger Daniel Kemppi, VR-pedagog som anställts av Södertälje kommun.

Viktigt är att vara närvarande och guida de äldre i sina upplevelser, menar Daniel Kemppi.

– Det funkar inte att bara komma in som en tekniknörd och förvänta sig att de ska fatta. Man behöver vara inlyssnande och anpassa utifrån behov. För ett bra jobb krävs att man tar sig tid med den äldre och att man finns där även efteråt, då glasögonen tagits av för att hen ska få möjligheten att prata ut om det upplevda.

På äldreboenden i Södertälje bor många dementa. Flera av dem lever som i en bubbla, de befinner sig i en annan verklighet. En av dem tillbringar sin tid på en Finlandsfärja, berättar Lars Ahlin:

– Det är nästan kusligt ibland hur hen lever sig in. Det känns verkligen som att hen är där på Finlandsbåten. Med VR-tekniken kan hens upplevelse förstärkas. Med headsetet på förflyttas man till en annan värld. Det har gjort mig nyfiken. Tänk om man skulle låta dem få stanna kvar i den världen för jämnan. De vill ju ändå vara kvar där.

Finns det några trösklar att komma över?

– Absolut. För vissa av de äldre är tekniken något skrämmande. Då gäller det att som pedagog försöka att avdramatisera och visa på möjligheterna. Och därefter välja ut en upplevelse som tilltalar just hen, säger Lars Ahlin.

En entusiastisk Lars Ahlin talar om San Junipero, ett avsnitt ur brittiska sci-fi serien Black mirror där en kvinna som legat i koma i 40 år får tillgång till alla sina minnen från förr. Via tekniska hjälpmedel kan hon återse sin livs stora kärlek och kan där få återuppleva alla de äventyr de gjort tillsammans.

Det är en tidsfråga innan vi är där menar Joel Holm, som tycker att det är viktigt med personanpassning.

– Det är just det här med att se till att varje individ får det man önskar sig som allra mest. Det kan handla om att vandra runt i hembyn eller åter få ställa sig på golfbanan och slå hole in one en efter en.

Kan VR ersätta andra fritidsaktiviteter helt?

– Självklart ersätter upplevelserna inte utomhusaktiviteter och annan rörelseträning, men det kan vara en bit i pusslet att få de äldre att vilja röra på sig mera, säger Joel Holm.

Blev mer fysiskt aktiva

Virtuell verklighet används inom vårddiscipliner som rehabilitering, terapi och äldrevård. Tekniken används inom KBT och vid behandling av fobier av olika slag samt för att minska på stress och för att träna sociala färdigheter. Enligt flera studier ger VR-teknik inom äldrevård direkta nyttoeffekter på individnivå.

Safia Tahar Aissa är bioteknolog med inriktning hälsa. Hennes examensarbete har som syfte att undersöka hälsoeffekterna av att använda VR som vårdverktyg inom äldreomsorgen. Totalt har hon intervjuat 19 äldre personer från olika daghem i Södertälje kommun. Samtliga har fått dela med sig av sina erfarenheter och känslor kring VR-upplevelserna.

I en 360-graders film får de promenera runt kring Södertäljes friluftsmuseum Torekällberget. Filmaren klappar på getterna och omringas av djur. Till en början tvekade många att testa, berättar Safia Tahar Aissa.

– Men så fort de satt på sig masken upphörde motståndet och de började aktivt att röra på sig. Flera försökte att sticka ut armen så att de kunde få klappa getterna. Var är djuren frågade de mig? De var flera av dem som inte förstod att getterna inte fanns på riktigt.

– Upplevelsen väckte många minnen. Man delade med sig av erfarenheter från tidigare jobb och från resor man gjort.

Safia Tahar Aissa fick förlänga intervjutiden då många hade mycket att berätta.

– Jag tror att det är många äldre som sitter där hemma, ensamma i sin lägenhet. På grund av sjukdom kan de inte gå ut lika ofta. Då kan det vara roligt att få välja en film där du exempelvis kan få ”resa” till Paris, säger hon.

Men för att se långtgående hälsoeffekter krävs längre mer omfattande studier, menar hon.

Inkluderande teknik

Avgörande för motivationen är att kunna relatera till innehållet i VR-upplevelsen, menar VR-pedagog Daniel Kemppi. Han tar som exempel sin vän Åke, en åttioåring med starkt intresse för fiske. På grund av fysiska men kan han inte längre ta sig ut till sjöss för att där meta abborre.

– Åke som älskar fiskar fick först testa vår undervattensupplevelse. Genast började han tala om alla de fiskeäventyr han varit med om. Nästa gång vi sågs hade jag laddat ned ett fiskespel och Åke älskar det. Så varje gång vi träffas nu fiskar han gös och berättar med entusiasm för mig om sina många bravader ute till sjöss, säger Daniel Kemppi.

Att använda tekniken som ett sätt att inkludera de äldre i vår digitala samtid tror playmäker Joel Holm är rätt väg att gå.

– Det är så himla coolt att kunna få bjuda på det här. Genom inkludering gör vi det möjligt för de äldre att kunna röra på sig mera och så får de besöka nya platser. Det är upplevelser som inte glöms i första taget.

Fotnot: Safia Tahar Aissas examensarbete heter Improving well-being with virtual reality for frail elderly people: a mixed method approach letting them into the three-dimensional world.