Kvinnor i Stockholm födda 1985 har högre utbildning än män på alla nivåer, men lägre lön än män. Det visar en undersökning av 19 300 personer som länsstyrelsen Stockholm har gjort.
Länsstyrelsen Stockholm har kartlagt vägen till arbetsmarknaden för män och kvinnor födda 1985. En utmärkande slutsats är att kvinnor överträffar män på alla utbildningsnivåer, men att fördelen som kvinnor tillskansat sig inte genererar några fördelar på arbetsmarknaden.
– Kvinnors löneutveckling borde ha varit bättre, men vi ser istället det omvända. Män utan gymnasieutbildning har en högre medianinkomst än kvinnor med gymnasieutbildning, säger Per Bark, analyschef på Länsstyrelsen Stockholm och ansvarig för rapporten ”Född 1985 – en generations inträde på arbetsmarknaden”, sammanställd tillsammans med konsultbolaget Sweco Society.
Under 85:ornas livstid har jämställdhetspolitiken ritats om, men länsstyrelsen Stockholms rapport slår hål på myten att ojämlikhet är något som kommer att växa bort av sig själv med kommande generationers mer medvetna inställning till jämlikhet och jämställdhet, menar Per Bark.
– För årskullen 1985 finns mycket kvar att jobba med. Personer födda 1985 har ett annat normsystem, men trots det finns det något som ger olika utfall i inkomstnivåer, säger han.
En följd av att kvinnliga 80-talister drar det kortaste strået i dagens samhälle är att många 80-talistkvinnor riskerar att bli fattigpensionärer, befarar pensionsportalen Min Pensions pensionsexpert Kristina Kamp.
– De kommer in på arbetsmarknaden senare än 50-talisterna. Etableringsåldern har stigit med åtta år sedan 1985. Eftersom alla år på jobbet spelar roll för pensionen så blir det mindre pengar, säger hon till Expressen.
Inflyttade lyckas bättre
Fördelen med att zooma in på en årskull är att den ökar möjligheten till en enhetlig analys. Är då 85:orna överlag en gynnad eller missgynnad generation på arbetsmarknaden? Länsstyrelsen Stockholms rapport visar att betingelserna för personer födda 1985 har varit goda:
– Vi hade haft sämre siffror om vi inte hade haft en så ihållande högkonjunktur, säger Per Bark.
Rapporten visar att 85:or som flyttat till Stockholm i utbildnings- eller jobbsyfte uppvisar högre utbildningssnitt och högre medianlöner, vilket är en stark indikation på urbaniseringens kompetensförstärkning av huvudstadsregionen.
– Det visar på det viktiga samspelet mellan landsbygden och storstaden, säger Per Bark.
Fler fattiga trots jobb
För årskullen 1985 briserade nästa finanskris 2008. Arbetsmarknaden återhämtade sig relativt snabbt, konstaterar länsstyrelsen i sin rapport, men forskning visar att grupper med lägre kvalifikationer, och lägre socialt och ekonomiskt kapital fick det svårare efter krisen än resten än resten av befolkningen”, skriver Länsstyrelsen Stockholm i rapporten.
2010-talets ökade inkomster från förvärvsarbete har löpt jämsides med ökade inkomstskillnader mellan de som tjänar mest respektive minst.
”Även om Sverige har den lägsta lönespridningen i Europa har inkomstskillnaderna i landet ökar kraftigt”, konstaterar länsstyrelsen Stockholm och pekar på två faktorer: skillnaden på att ha eller inte ha ett arbete och ojämn fördelning av kapitalinkomster.
Länsstyrelsen Stockholm konstaterar i sin rapport att inkomstens storlek för vissa grupper har blivit viktigare sedan slutet på 2000-talet i takt med att välfärdssamhället förändras. Reformer i socialförsäkringssystemen har bidragit till ett ökat antal ”working poor”, det vill säga invånare som lever under fattigdomsgränsen trots att de har en sysselsättning.
Tidigare forskning visar också att grupper som främst riskerar att hamna i fattigdom, trots sysselsättning, är personer med låg socioekonomisk status, utlandsfödda och de som har ensamstående föräldrar.
Uppluckrade gränser mellan arbete och fritid
Anders Parment, generationsexpert vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholm Business School, beskrev 2008 80-talisternas intåg på arbetsmarknaden som ”en av vår tids mest underskattade förändringskrafter”. 80-talister lyftes fram som den första generationen att sudda ut gränsen mellan arbete och fritid medan 00-talisterna intar en arbetsmarknad kantad av stora klyftor och dåliga anställningsvillkor.
I dag präglas arbetsmarknaden av osäkerhet. En följd är att allt fler, varav många är födda på 80-talet, lider av psykisk ohälsa och jobbar i ett tempo som ökar risken för utmattningsdepression, tror Anders Parment:
– Det kommer säkert vara många som blir utbrända och mår psykiskt dåligt även i den här generationen, men både 90-talisterna och 00-talisterna är mycket för att jobba 8–17. De känner efter, vad känns bäst för mig? De håller koll på sin kropp och vill inte bli utbrända. De är medvetna om att samhället är gränslöst och att man själv får sätta sina egna gränser, säger han till Metro.
Men enligt en sammanräkning av Socialstyrelsens patientregister stod personer födda på 90-talet för en fjärdedel av alla besök på landets psykiatriska akutmottagningar under 2018.
Förklaringar till att antalet 90-talister som uppsöker psykiatrisk vård sköt i höjden under 2018 kan enligt Socialstyrelsen vara socioekonomisk bakgrund och en allt mer otrygg arbetsmarknad.
Utsatta områden
Särskilt uppväxtvillkoren i utsatta områden är något som Per Bark finner anledning att fortsätta analysera. De konstaterar att kvinnor som växer upp i socioekonomiskt svaga hushåll, oavsett var i länet de bodde, uppvisar bättre utfall på utbildningsvariablerna än män med samma bakgrund. Däremot välkomnas de alltjämt av en ojämlik arbetsmarknad.
– Vår är rapport är en påminnelse att det finns mycket kvar att göra, säger Per Bark.
