Zoom

Mjölkbönder fick kvalitetspris från LRF utan kontroll för djurskydd

Foto: Fredrik Sandberg/TT | LRF:s guldmedalj ska premiera kvalitetsarbete inom djurhälsa, miljö, foder och hygien.

Bland länets mjölkbönder som förra året fick en guldmedalj av LRF har bara en av tre kontrollerats för djurskydd av länsstyrelsen.
– Tyvärr finns en del felaktigheter i registret, säger Maria Ottosson, samordnare för djurskydd på Enheten för djurvälfärd och livsmedel på länsstyrelsen i Stockholms län.

Varje år delar Lantbrukarnas riksförbund (LRF) ut guldmedaljer till de mjölkbönder som har levererat ”prickfri” mjölk i minst 23 år. Medaljen ska premiera kvalitetsarbete inom djurhälsa, miljö, foder och hygien.

Men Nyhetsmagasinet Syres granskning av bönderna visar att nästan hälften av de som fick en guldmedalj av LRF Mjölk förra året bröt mot djurskyddslagstiftningen vid länsstyrelsens senaste kontroll.

Bland de tre vinnargårdarna som ligger i Stockholms län har bara en fått besök av länsstyrelsen under de senaste tio åren. Den andra fick en djurskyddskontroll av kommunen 1996 och den tredje har aldrig någonsin haft en djurskyddskontroll, varken av länsstyrelsen eller kommunen.

Länsstyrelsen: Fel i registret

Orsaken till bristerna i kontrollen är att länsstyrelsen i Stockholm har haft problem med sitt register över vilka gårdar som ska kontrolleras, tror Maria Ottosson, samordnare för djurskydd på Enheten för djurvälfärd och livsmedel.

– Troligen är det så att dessa två gårdar som inte har fått besök av länsstyrelsen inte är rätt registrerade i vårt objektsregister, säger hon.

Registret bygger på uppgifter från Jordbruksverket och kommunerna i länet, som innan 2009 ansvarade för djurskyddstillsynen.

– Tyvärr finns en del felaktigheter i registret. Länsstyrelsen jobbar därför årligen med registervård och en större översyn av registret är tänkt att påbörjas under sommaren, säger Maria Ottosson.

När länsstyrelserna väljer ut vilka gårdar med livsmedelsproducerande djur som ska kontrolleras använder de sig av riskpoäng. De gårdar med högst risk är de som kontrolleras. Poängen sätts med hjälp av en rad parametrar, till exempel vilken typ av djurslag gården har, hur stor besättningen är och om det tidigare upptäckts brister på djurskyddet.

Kontrollerna ska bli fler

Målet är att 10 procent av varje läns gårdar med livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år. Förra året levde landets länsstyrelser inte upp till de kraven. Snittet var 6 procent besökta gårdar. Länsstyrelsen i Stockholm har inte nått målet på 10 procent, men det hoppas Maria Ottosson ska ändras nu:

– I år har vi gjort en särskild satsning på kontroller på livsmedelsproducerande djur och hoppas nå eller närma oss målet, säger Maria Ottosson.

Om de inte har fått någon djurskyddskontroll, hur kan man då veta att de följer djurskyddslagen? 
– Djurhållarna ska alltid följa lagstiftningen oavsett om de har haft djurskyddskontroll eller inte. Men självklart är det viktigt att alla livsmedelsproducenter kontrolleras enligt gällande lagstiftning, säger Maria Ottosson.

Brister i djurskydd vanligt

Men Syres granskning av de 31 mjölkgårdar som fick en guldmedalj förra året visar att bara 24 haft en djurskyddskontroll någon gång under de senaste tio åren. Och 58 procent av dem hade brister på djurskyddet vid sin senaste kontroll.

Enligt LRF, som står bakom guldmedaljprogrammet, är det mejeriföretagen som har ansvaret för att kontrollera att mjölkgårdarna följer de krav som finns för att få en guldmedalj. I LRF:s guldmedaljhäfte står det bland annat att kraven för djurskyddsarbetet sträcker sig längre än lagar och förordningar.

Arla, det mejeri som flest guldbönder är kopplade till, kollar inte länsstyrelsens kontrollrapporter, utan tar för givet att länsstyrelsen ska kontakta dem, enligt presschef  Erik Bratthall:

– Vår hållning är att om länsstyrelsen inte rapporterat till oss så är deras bedömning att avvikelsen inte är stor.

Arla har enligt Bratthall inte fått några kontrollrapporter från länsstyrelsen om bönderna som tilldelades guldmedaljer 2018.

Länsstyrelsen i Västra Götaland, det län som hade flest guldmedaljörer, säger dock att de generellt sett inte tar kontakt med mejerierna.

– Vi har inte som rutin att på eget initiativ informera mejeriet när vi konstaterar brister på en mjölkgård. Däremot är ju våra handlingar offentliga och mejeriet kan begära att få ut en kontrollrapport från oss, säger Karin Lundborg, enhetschef på landsbygdsavdelningen på länsstyrelsen i Västra Götaland.

Normalt att inte få vistas ute

Institutet Vethos består av veterinärer och etologer som på vetenskaplig grund försvarar djurens intressen och rättigheter. Lena Lindström, etolog på institutet, säger att länsstyrelsernas kontroller bara kan ge en ögonblicksbild, men enligt henne kan man istället få en hel del information om hur djuren har det genom att bara läsa föreskrifterna för mjölkproduktion.

– De tillåter att kalvarna tas från korna direkt efter födseln, att kor hålls inomhus över 90 procent av sin livstid, att kalvar och tjurar aldrig får komma ut och inte minst att djur får dödas helt enligt sin ägares godtycke. Att detta är normalfallet säger ännu mer om hur korna har det, säger hon.

I början av april, knappt två månader efter att Syre begärde ut kontrollrapporterna, berättar länsstyrelsen i Stockholm att den ena av de två gårdarna som aldrig hade haft en kontroll fick sin första djurskyddskontroll i mars 2019. Då hade gården slutat med mjölkproduktion.  

Läs Nyhetsmagasinet Syres granskning om guldbönderna här.

LRF:s guldmedaljer

Med Guldmedaljprogrammet vill mejeribranschen premiera den svenska mjölkbondens kvalitetsarbete. 
Guldmedaljen delas ut till den som levererat mjölk av mycket hög kvalitet i minst 23 år. För att mjölkleveranserna ska bli godkända enligt Guldmedaljprogrammet krävs att en rad krav uppfylls varje år. För det första måste den aktuella mejeriföreningens alla leverans- och kvalitetsregler,  som rör djurhälsa, miljö, foder och hygien.
Utöver detta finns extra höga krav på innehållet av bakterier och celler. Guldmedaljprogrammets bestämmelser är betydligt tuffare än de lagar och förordningar som gäller på området.
Källa: LRF