Inrikesminister Mikael Damberg (S) är mycket kritisk till internetoperatören Bahnhof som tänker överklaga även den nya datalagringslagen.
– De måste välja sida. Antingen skyddar man kriminella eller så deltar man i uppslutningen mot organiserad brottslighet, säger Mikael Damberg.
I veckan lämnade regeringen över sin proposition till riksdagen om en ny datalagringslag. Den ska ersätta den gamla som underkändes av EU-domstolen. Lagen tvingar operatörerna att lagra vissa uppgifter och lämna ut dem till rättsvårdande myndigheter.
Den förra lagen underkändes efter att Tele2 överklagat till domstol. Internetoperatören Bahnhof tänker överklaga även den nya lagen.
– Det är klart att vi kommer att överklaga även det här, sade Jon Karlung, vd på Bahnhof AB, till TT i onsdags.
På detta reagerar inrikesminister Mikael Damberg starkt.
– Det är provocerande om Bahnhof gör till sin affärsmodell att skydda de som begår barnpornografibrott eller organiserad brottslighet. Det här är på riktigt, säger Damberg till TT.
Enligt Bahnhof innebär den nya lagen bara kosmetiska förändringar av den gamla.
– Det här nya förslaget är bara en kosmetisk upprepning av ett förslag som redan har fallit. Vi har redan haft det här samtalet där vi i detalj förklarat vad vi är kritiska till. Det nya förslaget kommer inte tillrätta med de problem som uppdagades i EU-domen, sade Jon Karlung.
– Vi är för riktade brottsbekämpande insatser, det är vi beredda att prata om, men inte generell datalagring utan brottsmisstanke, sade han.
Mikael Damberg tycker att resonemanget är ologiskt.
– Hur ska man komma åt barnpornografibrott om man inte lagrar de här uppgifterna? Det går ju inte att på förhand veta vilka som ägnar sig åt barnpornografibrott. Det är ju själva poängen med lagringen att man kan komma åt och identifiera de här gärningsmännen, säger Damberg
– Men om det är så att man vägrar följa svensk lagstiftning så har ju Post- och telestyrelsen olika verktyg. Man kan besluta om vite men man kan också ytterst återkalla operatörens tillstånd, säger Mikael Damberg.
Han har bjudit in operatörerna tillsammans med berörda myndigheter för ett samtal om den nya lagen.
Den nya lagen
Lokaliseringsuppgifter, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader.
Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader.
Övriga uppgifter, till exempel vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.
Lagringsskyldigheten begränsas, till exempel undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet.
Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.
Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.
Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.
Källa: Justitiedepartementet
