Zoom

Hyreshöjning hotar hemgårds framtid

Lisa Rosén | Volontärer och personal på Södergårdens julbasar.

Verksamheten på hemgården Södergården på Götgatan hotas, efter att den kommunala hyresvärden har meddelat en hyreshöjning på cirka en halv miljon kronor om året.

Södergården började sin verksamhet år 1916 och är nu en ideell förening, religiöst och politiskt obunden, som också verkar för en drogfri miljö. Verksamheten har bedrivits i lokalerna på Götgatan 37 på Södermalm i Stockholm sedan 1926. Gårdens ambition är att verka för gemenskap och förståelse mellan människor tillhörande olika åldrar, kulturer, åsiktsriktningar och arbetsområden.

– Södergården är en sådan mötesplats som alla säger att de vill ha. Vi har asylsökande som läser svenska, ungdomsverksamhet med hbtq-klubb, möten för anonyma narkomaner, för att nämna några. Vi når alla människor, säger Lisa Rosén, verksamhetsledare på Södergården.

Men gårdens framtid är nu osäker, efter att Stockholms stads fastighetskontor har meddelat att hyran successivt ska höjas och marknadsanpassas. Dagens 1,6 miljoner ska bli till 2,1 miljoner om året. Den nya hyran börjar gälla den 1 oktober i år.

Hoppas på stöd från staden

– Det innebär en ökning på ungefär 25 procent. Ett litet tag kan vi klara det men i det långa loppet kan vi inte täcka kostnaderna för en sådan hyresökning. Därför behövs en långsiktig lösning för att trygga Södergårdens framtid, säger Lisa Rosén.

Grundstödet från kulturnämnden på 1,4 miljoner kronor har varit detsamma sedan tidigt 2000-tal, berättar Lisa Rosén. Nu täcker stödet inte längre hyran.

– Beskedet om hyreshöjningen kom strax före jul och det kändes naturligtvis jättetråkigt. Men jag tror att det går att lösa och att Stockholms stad vill att Södergården överlever, säger Lisa Rosén.

Södermalms vice ordförande, Anders Göransson (S), säger till tidningen Mitt i att han vill att politikerna skjuter till pengarna som behövs för att rädda verksamheten:

– Södergården är en del i den demokratiska infrastrukturen på Södermalm. Därför är det viktigt att den finns kvar.

Södergården får i dag bidrag från olika nämnder i staden, som stadsdelsnämnden, kulturnämnden och äldrenämnden.

– Vi är övertygande om att det går att hitta en lösning. Därför ska vi driva på den grönblåa majoriteten, säger Anders Göransson till Mitt i.

Kommunen: Fastigheter ska bära sina kostnader

Frågeställningen diskuterades i Stockholms stads utredning angående förenings- och kulturlokaler från 2015. I stadens budget för 2015 gavs fastighetsnämnden och stadens bostadsbolag i uppdrag att verka för att en ny modell för hyressättning av förenings- och kulturlokaler tas fram. Utredningen förordar en modell som innebär en successiv anpassning av hyresnivåerna med målet att alla fastigheter på sikt ska kunna bära sina egna kostnader.

I Stockholms stads rapport går att läsa: ”En tillämpning av den föreslagna modellen kan emellertid leda till fall där den tilltänkta kulturverksamheten bedöms som värdefull och lämplig för lokalen, men inte kan klara en långsiktigt bärkraftig hyresnivå. Eftersom kommunala bostadsbolag inte får subventionera verksamheter över hyran talar detta för att stadens nuvarande kulturstöd bör kompletteras med ett stöd som är direkt riktat mot föreningens/kulturutövarens lokalkostnader.”

Orientalisk dans och Stockholmshistoria

På Södergården arbetar i dag fyra personer med olika tjänstgöringsgrad.

– Vi ser till att det är öppet mellan klockan 8 och 20. Vi kokar kaffe och bakar till kaféet, sköter kursverksamheten, ekonomi, marknadsföring och ser till att det fungerar rent praktiskt. Under förra året hade vi 187 studiecirklar, säger Lisa Rosén.

I kursutbudet 2019 finns hantverk, däribland porträttmåleri, hemmafix för kvinnor och ickebinära samt smyckestillverkning i glas. Därutöver ges kurser i såväl språk som till exempel Stockholmshistoria, och bland annat orientalisk dans för seniorer. På Södergården finns också 37:an, en öppen ungdomsverksamhet med aktiviteter och plats för unga att repa, pyssla, spela biljard och pingis samt fika.

Totalt besöks verksamheten varje vecka av ett par tusen personer, enligt Lisa Rosén.

– Södergården har funnits över 100 år och vi behöver få fortsätta i minst 100 år till. Behovet för människor att lära sig saker och att mötas minskar inte. Självklart är vi oroliga för Södergårdens framtid. Det går inte att koka soppa på en spik, säger hon.

Hemgårdar är allaktivitetshus

En hemgård är ett allaktivitetshus. Grundidén kommer från 1890-talets England och hängde samman med industrialismens framväxt. När folk flyttade från gemenskapen på landsbygden in till städerna och möttes av dåliga bostadsförhållanden, misär och ensamhet fanns en tanke om att skapa goda relationer mellan olika samhällsklasser. Präster och advokater var drivande i framväxten av hemgårdar.
Tanken spreds till Sverige via predikanten Natanael Beskow, som besökte London 1899. När han startade Birkagården i Stockholm 1912 formulerade han sig så här: ”Hemgården skall hjälpa människor att bli fria och att kunna tänka och handla självständigt”.
Riksförbundet för Sveriges hemgårdar heter idag Fritidsforum, och beskriver hemgårdsverksamheten som ”mötesplatser som bejakar alla människors lika värde oavsett ålder, kön, åsikter, bakgrund och kulturell eller etnisk tillhörighet”.
Källor: Fritidsforum och sodergården.org