Hallå där Linnéa Duran…

Du har deltagit i Union to Unions praktikantprogram, vad är det för program?

– Ett program som ger en chans att lära sig mer om hur den svenska fackföreningsrörelsens solidaritetsarbete bidrar till schysta arbetsvillkor, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter i arbetslivet.

Du var stationerad i olika länder som organiserar textilarbetarförbund: var var du och vad fick du lära dig där?

– Jag gjorde min praktik vid det globala facket för industriarbetare Industrialls regionala kontor i Uruguay och på en ansluten facklig federation för textilfack i Peru. Jag deltog i den dagliga verksamheten på den fackliga organisationen och pratade med många personer kring hur de såg på sin arbetssituation och arbetsförhållanden i landet. Det som var mest tydligt för mig var hur svårt det är att organisera facklig styrka i landet eftersom det inte finns avtal för hela branscher och då många uppger att de inte får jobba kvar på arbetsplatser om de engagerar sig fackligt.

Runt 80 procent av världens kläder sys av kvinnor med dåliga villkor. Hur jobbar Union to union för förändring?

– Union to union har över hundra projekt runt om i världen och både vi och de globala facken jobbar mot de globala målen och där ingår även mål om jämställdhet. Målet är alltid att stärka fackliga organisationer så att de här arbetarna får större möjlighet att påverka sin egen tillvaro. Det kan se olika ut i olika delar av världen, men målet är detsamma.

Hur tas kvinnors fackliga organisering emot?

– De möter ofta stort motstånd. Många fabriksägare använder skrämseltaktik och avskedar eller förflyttar den som väljer att bli medlem i ett fack. Där jag gjorde min praktik kom det in personer nästan dagligen som försökte ogiltigförklara felaktiga uppsägningar. Industriall och Union to union är en viktig del i att försöka förändra den här typen av strukturer, och min uppfattning är jämställdhetsrörelsen växer sig starkare och starkare i Latinamerika.