Zoom

Flyttkedjor undersökta: Bygga dyra bostäder gynnar inte fattiga

Nyproducerade bostäder på Starrbäcksgatan i Sundbyberg.

Om man bygger dyra bostäder gynnas även socioekonomiskt utsatta, eftersom billiga bostäder frigörs. Så låter ett vanligt argument i bostadspolitiska debatter. Men en ny forskningsöversikt visar att så kallade flyttkedjor inte funkar så.

Att nyproducerade, dyrare bostäder i förlängningen gör att också billiga bostäder blir tillgängliga är ett argument som brukar framhållas av både bostadsbolag och politiker. Nu har de så kallade flyttkedjornas verkliga effekter undersökts, i en rapport som tagits fram på uppdrag av Stockholms läns landsting, Göteborgsregionen kommunalförbund och Region Skåne.

– Detta är en av de mest populära idéerna som har florerat i den svenska bostadspolitiska debatten de senaste 20 åren och som har förfäktats av väldigt många. Vi visar på att det finns inget som helst stöd för den typen av omhuldad föreställning, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet och en av forskarna bakom rapporten.

Flyttkedjor i teorin

Tanken med flyttkedjor är att ett hushåll med hög inkomst flyttar in i en nybyggd bostad varpå deras tidigare boende, som förmodas vara billigare, blir ledigt och tillgängligt för ett hushåll med lägre inkomst. I och med det uppstår ytterligare en vakans, och så fortsätter kedjan tills den bryts, exempelvis när en person flyttar från föräldrahemmet, vilket ju inte genererar något nytt ledigt boende. Dessa flyttkedjor kan således vara längre eller kortare, och ju längre de är, desto billigare antas lägenheterna i deras slut bli.

Rapporten är en kartläggning av den forskning som hittills gjorts på området, både internationellt och i Sverige. När det gäller svenskt underlag så har studier gjorts mellan 1984 och 2008 vars resultat har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Utöver det förekommer olika typer av beställningsrapporter, från exempelvis kommuner, som har utförts under 2000-talet, med den senaste daterad till 2017.

– Befintlig forskning stödjer inte idén om att flyttkedjor skapar flyttrörelser som tillgängliggör bostäder även för socioekonomiskt svaga grupper, det är huvudpoängen. Det har varit lite av det sociala motivet för att få tillstånd att få bygga ganska exklusivt i centrala stadsdelar, att det här ändå är en social gärning, säger Tapio Salonen.

I praktiken: frigjorda bostäder lika dyra

Rapportförfattarna konstaterar att vakanser istället ofta uppstår och avslutas i samma prissegment. Om bostäder byggs i innerstaden är sannolikheten väldigt låg för att kedjan når ett hushåll i allmännyttan i en förort, och hushåll med de allra lägsta inkomsterna deltar över huvud taget sällan i flyttkedjorna.

Vilken typ av bostad som byggs spelar också in. Framför allt internationell forskning som gjorts pekar på att byggande av småhus och bostadsrätter skapar längre flyttkedjor, men flera studier gör gällande att även hyresrätter skapade lika långa eller längre kedjor. Mer entydigt är resultatet att ju större bostaden som byggs är, desto längre blir flyttkedjan, oavsett upplåtelseform.

Samhällsplaneringsborgarrådet: besvärlig situation

Gustav Hemming (C) är tillväxt-, samhällsplanerings- och skärgårdsregionråd i Stockholm. Han uppfattar inte att flyttkedjor är den bärande principen för hur man tänker när man bostadsplanerar. 

–  Vi har en väldigt besvärlig situation på bostadsmarknaden, där problemen förstås är särskilt stora för låg- och medelinkomsttagare, men också för dem som snabbt behöver komma in på bostadsmarknaden. Jag vet inte om det är så att förhoppningen att flyttkedjor skulle lösa alla problem på bostadsmarknaden har varit särskilt stora, men i så fall är väl det här en indikation på att det inte är riktigt så det ser ut.

Han menar att rapporten också visar att forskningen som ligger till grund för resonemanget om flyttkedjor inte är så färsk.

– Det kanske inte ger en absolut säker bild av läget. Jag tror att fler och fler ser att vi både behöver fortsätta ha en högre utbyggnad av bostäder för att matcha befolkningsutvecklingen, och att man måste möta olika grupper på bostadsmarknaden med olika typer av bostäder – olika storlek, olika priser, olika upplåtelseformer. Vi kommer fortsätta behöva ha fokus på att det byggs mycket och vi behöver också jobba med hur beståndet används.

Behövs mer forskning om vem som gynnas

I framtiden behöver forskningen fokusera på fler aspekter av begreppet flyttkedja, menar Tapio Salonen. Större vikt behöver läggas vid frågan om vilken typ av hushåll som gynnas, och dessutom skulle en beskrivning av den samhälleliga kontexten, om det exempelvis råder hög- eller lågkonjunktur, underlätta tolkningen.

– Flyttkedjor är komplexa saker. Man behöver absolut göra nya studier som är mer systematiska och breda, som inte stannar vid att följa människor över vissa enskilda områden eller ens kommuner. Det här måste också studeras över tid, hur länge kan man till exempel följa konsekvenserna av en nybyggnation i ett bostadsområde?

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV