Blir det en seger för kreatörerna? Eller för nätanvändarna? Eller storbolagen? Eller några andra storbolag? Sällan har ett EU-förslag varit så laddat som de nya regler om upphovsrätt på nätet som EU-parlamentet nu ska rösta om i Strasbourg.
Vid lunchtid på tisdagen är det tänkt att den långvariga striden ska avgöras om vad som formellt heter ”upphovsrätt på den digitala inre marknaden”.
Allt bottnar i ett förslag från EU-kommissionen från september 2016.
– Jag vill att journalister, utgivare och författare ska få skälig ersättning för sitt arbete, oavsett om det görs i studior eller vardagsrum, om det används offline eller online eller om det publiceras via kopieringsmaskin eller länkningar på webben, sade kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om läget i unionen, samtidigt som förslaget presenterades.
Den lille mot den lille?
Direktivet är tänkt att ersätta gamla regler från tiden då varken Youtube eller Facebook ens existerade. Avsikten gillas av de flesta: att ge den som verkligen skapat något en större del av den ekonomiska kakan och att undvika att material används utan tillstånd.
Striden om hur man ska göra har dock blivit allt mer intensiv och laddad, framför allt när det gäller länkningar och kontroller av uppladdningar utan tillstånd.
Anhängare och motståndare har tagit till ett allt tuffare språk, med ömsesidiga beskyllningar. Båda sidor vill gärna visa upp sig som den lille, i kamp mot mäktiga storbolag – antingen i form av amerikanska nätjättar på motståndarsidan eller tyska storförlag bland anhängarna.
Många uttalanden
Inför tisdagens omröstning skickas återigen mängder av uppmaningar till parlamentsledamöterna att rösta ”rätt”.
”Det finns en väldigt stor risk för att den nya lagen gör mer skada än nytta. Det här är inte den moderniserade upphovsrätt som kreatörer och konsumenter behöver”, säger Monique Goyens från den europeiska konsumentorganisationen BEUC i ett uttalande.
”Vi är i ett läge där det råder en skriande obalans på marknaden till kulturskaparnas nackdel. Med direktivet stärks kulturskaparnas och konsumenternas ställning”, skriver Åsa Berndtsson, ordförande i den svenska organisationen Bildupphovsrätt i ett annat.
Debatt väntar
På sätt och vis har både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer redan sagt ja till förslaget, när man enades om en kompromiss i mitten av februari.
Kompromissen måste dock befästas i nya omröstningar – först i parlamentet på tisdagen och sedan även i EU:s ministerråd. Tisdagens omröstning i Strasbourg föregås även av en parlamentsdebatt på tisdagsförmiddagen.
Striden om upphovsrätten
EU-kommissionen lade i september 2016 fram ett förslag till moderniserade upphovsrättsregler för att anpassa dem till den digitala utveckling som skett sedan tidigare regler infördes från början av 00-talet.
EU:s medlemsländer och EU-parlamentet enades på varsitt håll om sin syn på saken under 2018. Därefter inleddes kompromissförhandlingar för att nå en slutlig uppgörelse. I mitten av februari enades man om en kompromiss, som nu formellt måste godkännas av både EU-länderna och parlamentet.
Två av huvudfrågorna är förslagets artiklar 11 och 13. Den förstnämnda handlar om att medier som producerat material som via länkar sprids på internet ska få ersättning från plattformarna. Den senare, som i den senaste kompromissen omdöpts till nummer 17, ställer krav på plattformar att förhandsgranska och stoppa uppladdningen av upphovsrättsskyddat material – eller riskera höga böter.
De som stöder kompromissen är nöjda med att den exempelvis har undantagit mindre och nystartade plattformar. Motståndarna befarar dock att ytterst få kommer att beröras av undantagen.
tt
