Radar · Nyheter

Unga röster om kvinnodagen och jämställdhet

Stina Stjernkvist/TT Marija Stevanovic, 18.

I fredags uppmärksammades internationella kvinnodagen runt om i världen. Men varför behöver vi en internationell kvinnodag, och vad krävs för att vi ska bli helt jämställda i Sverige? Här ger fyra unga kvinnor från Stockholm sin syn på saken.

Marija Stevanovic, 18: Varför behöver vi en internationell kvinnodag?

– För att kunna fokusera på de orättvisor vi har lite extra mycket och att man kan använda den dagen som en plattform för att nå ut till alla och diskutera de svårigheter som kvinnor har. Det behöver inte bara vara i vårt samhälle det kan vara att fokusera extra på hur kvinnor i krig har det eller kvinnor utan rätt till abort och fokusera på de orättvisorna.

Vad krävs för att vi ska bli helt jämställda i Sverige?

– Vi behöver fortsätta arbeta med de här strukturerna som fortfarande lever kvar. Problemet är att de är väldigt underlagda, vi märker inte av dem och de sker i vardagen så jag tror att vi behöver våga säga ifrån och våga ta plats, säga vad vi tycker, säga hur vi tänker, vad vi känner och totalt vara oss själva. Vi måste inkludera männen också. Såklart måste männen ta hänsyn till hur de beter sig eller uttrycker sig, men jag tycker också att killar kan vara med och säga ifrån mer.

Stina Stjernkvist/TT | Tarin Islam, 19
Stina Stjernkvist/TT | Tarin Islam, 19

Tarin Islam, 19: Varför behöver vi en internationell kvinnodag?

– För att uppmärksamma det faktum att varje kvinna har kämpat och kämpar varje dag för att få det bättre i samhället.

Vad krävs för att vi ska bli helt jämställda i Sverige?

– Först och främst måste vi uppmärksamma problemet och verkligen diskutera det i skolan, hemma och i föreningar. Att göra aktiva val och ta aktiva steg. Att inte bara vänner pratar om det med varandra utan att man i det politiska spektrumet också börjar ta steg.

Vems ansvar är det att lösa de problem som finns i dag?

– Jag tror att samhället som helhet behöver ta tag i det, så vi i hemmet har en roll att uppfostra våra barn enligt de normer och värderingar vi vill att samhället ska ha. Sen har politiker självklart ett större ansvar att informera folket och ändra på saker som löneskillnader eller sexuella trakasserier i arbetslivet.

Stina Stjernkvist/TT | Emelie Engberg, 18
Stina Stjernkvist/TT | Emelie Engberg, 18

Emelie Engberg, 18: Varför behöver vi en internationell kvinnodag?

– Eftersom att det är viktigt att uppmärksamma och ta tag i det här problemet med kvinnoförtryck och jämställdhetsfrågan, även fast alla dagar ska vara kvinnodagar behöver vi uppmärksamma att det är ett problem.

Vad krävs för att vi ska bli helt jämställda i Sverige?

– Det krävs väldigt mycket, vi har kommit en bra bit på vägen om man jämför med flera år tillbaka. Det är framförallt att vara medveten om problemet och jobba för att minimera det. Att man pratar om det och gör det tydligt att det finns problem och inte bortser från att kvinnor är förtryckta.

Stina Stjernkvist/TT | Josefin Lublin, 18
Stina Stjernkvist/TT | Josefin Lublin, 18

Josefin Lublin, 18: Varför behöver vi en internationell kvinnodag?

– För att uppmärksamma den kamp som kvinnor går igenom varje dag.
Vad krävs för att vi ska bli helt jämställda i Sverige?
Såklart behöver vi uppmärksamma problemen ännu mer. Men jag tror att det är viljan som kommer att göra att vi tar oss framåt, så länge det finns en stark vilja så kommer vi fortsätta att kämpa framåt.

Hur ska man få så många som möjligt att vilja då?

– Genom att uppmärksamma problemen ännu mer och visa vilka problem som faktiskt finns, jag tycker att problemen just nu är ganska dolda.

Så jämställda har vi blivit på 100 år

1919: Kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting
1921: Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen
1925: Kvinnor får samma rätt till statliga tjänster som män, men med vissa undantag
1935: Folkpensionen blir lika för kvinnor och män
1939: Kvinnor får inte längre avskedas från sin arbetsplats på grund av graviditet, förlossning eller giftermål
1947: Karin Kock blir den första kvinnan i regeringen
1958: Kvinnliga präster tillåts
1960: Fackförbunden SAF och LO beslutar att de särskilda kvinnolönerna ska slopas inom en femårsperiod
1964: P-piller godkänns i Sverige
1974: Föräldraförsäkring införs som ger föräldrarna rätt att dela på föräldraledigheten
1975: Ny abortlag införs som tillåter fri abort fram till vecka 18
1980: Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs
1982: Det blir förbjudet med pornografiska föreställningar på offentlig plats
1997: Första kvinnliga biskopen
1999: Det blir förbjudet att köpa sexuella tjänster
2005: Ny sexualbrottslagstiftning
2009: Diskrimineringslagen träder i kraft, vilken bland annat omfattar diskriminering på grund av kön
2016: Antalet dagar i föräldraförsäkringen som inte kan överlåtas ökas från 60 till 90
2018: En samtyckeslag klubbas igenom av riksdagen
Källa: Statistiska centralbyrån

Skillnader i jämställdheten kvarstår

Även om skillnaderna minskar är kvinnors löner fortfarande i genomsnitt lägre än männens. I snitt jobbar kvinnor gratis 54 minuter om dagen på en arbetsplats där man jobbar 8–17. Varje månad tjänar kvinnor därför i snitt 4 000 kronor mindre än männen.
Kvinnor tar fortfarande ut merparten av vab-dagarna och föräldrapenningdagarna. De arbetar mer deltid och får i genomsnitt en lägre pension än männen. I snitt är kvinnors pension 68 procent av männens och skillnaden ökar med åldern.
Att utsättas för sexuella trakasserier på arbetsplatsen är vanligast bland kvinnor under 30 år. Var tionde kvinna i den åldersgruppen uppger att de utsatts för det minst någon gång de senaste tolv månaderna av en chef eller arbetskamrat. Var femte kvinna har utsatts för sexuella trakasserier minst en gång under de senaste tolv månaderna av andra personer.
Källa: Sveriges Kvinnolobby, Statistiska centralbyrån