Skolor får underkänt för arbete mot hedersförtryck

I en kartläggning från i höstas uppgav sju procent av de tillfrågade ungdomarna i Stockholm att de lever med kollektivt legitimerat våld från familjemedlemmar.

Tio procent uppgav att de måste vänta med sex tills de gifter sig och att de inte får ha villkorslösa kärleksrelationer. Särskilt utsatta är unga kvinnor.

– Vi kan inte acceptera att verkligheten ser ut så för många unga i Stockholm. Kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck är en vår tids största frihetsfrågor och kränkning av mänskliga rättigheter, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd.

Men kunskapen om hedersförtryck i skolan brister i kommunen, enligt en färsk rapport från Stockholms stads revisorer. Det saknas kompetenshöjande insatser och tydligt definierad mätning och uppföljning av stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, enligt revisorernas rapport.

– Jag ser mycket allvarligt på kritiken och tycker att det är upprörande att vi inte har kommit längre. Skolan är avgörande i att tidigt upptäcka och hjälpa dem som utsätts, säger Lotta Edholm.

Med anledning av den nya rapporten har hon uppdragit åt utbildningsförvaltningen att ta fram en handlingsplan för alla stadens skolor.

Handlingsplanen ska ge stöd åt lärare, elevhälsopersonal och andra i skolan, och bland annat innehålla riktlinjer för de situationer som kan uppstå när någon är utsatt eller misstänks vara utsatt för hedersförtryck och hur skolans personal ska agera. Till exempel skyldigheten att anmäla när ett barn riskerar att fara illa.

Ni hade makten i kommunen 2006–2014. Varför kommer handlingsplanen först nu?

– Vi tog 2009 initiativ till att genomföra den första kartläggningen någonsin över hedersrelaterat våld och förtryck i Stockholm. Efter det genomförde staden utbildningsinsatser främst riktade mot socialtjänsten. Men det är uppenbart att vi inte gjort tillräckligt, säger Lotta Edholm.