Radar · Nyheter

Elbrist kan tvinga staden att fortsätta elda kol

Satsningen på elbussar och -bilar, utbyggd tunnelbana och nya byggen kommer att bli en belastning för ett redan hårt ansträngt elnät.

Stockholm växer snabbare än många andra städer i Europa, och kan inom några år nå sitt maxuttag av el. Samtidigt växer stadens elfordonsflotta, tunnelbanan ska byggas ut och omställningsarbetet kräver större tillgång till elektricitet.

Enligt beräkningar från elnätsbolaget Ellevio kan en stundande elbrist utgöra ett hot mot utbyggnaden av tunnelbanan, vägsatsningar och byggandet av nya bostäder redan år 2021.

– Om inget sker nu kommer vi att behöva neka fler elanslutningar till staden. Det har aldrig hänt förr, säger Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio, till DN.

Stockholmsregionens befolkning väntas öka med 30 procent under det kommande decenniet, en ökning som sker i samband med byggandet av 300 000 nya bostäder. Men varken elnät eller lokal elproduktion är tillräckligt förberedda för att kunna möta morgondagens Stockholms effektbehov, menar Henrik Bergström.

Svenska Kraftnät uppmanar därför Stockholms enda kvarvarande kolkraftverk Värtan att inte stänga sin produktion år 2022, som planerat, med hänvisning till huvudstadens snabba tillväxt. Katarina Luhr, miljöpartistiskt miljöborgarråd i Stockholms stad, kritiserar Svenska Kraftnäts uppmaning till fortsatt kolproduktion:

– Det är märkligt att statligt ägda Svenska Kraftnät varnar för effektbrist och vill hämma omställningen till fossilfritt, säger hon till SVT Nyheter Stockholm.

Foto: Mats Andersson/TT
Foto: Mats Andersson/TT

”Elektrifiering central del”

Omställningen från fossila bränslen är en samhällsfråga allt fler branscher etablerar sig i, däribland fordonsindustrin. Tillsammans med Ellevio och Vattenfall har därför Scania och Volkswagen undersökt möjligheterna att göra Stockholm till en stad vars transportsektor är helt eldriven 2030. De skriver i en rapport att ”en avgörande pusselbit i att reducera utsläppen är att elektrifiera transporterna”. En vision som de menar endast kan bli verklighet om staden förstärker stamnätet, uppdaterar och investerar i befintliga nät, ser över rådande elnätstariffer samt får till stånd en effektivare energilagring.

Rikard Warlenius, ansvarig för miljö- och klimatfrågor för Vänsterpartiet i Stockholm, beklagar emellertid att staten har släpat efter i omställningsarbetet och utbyggnaden av infrastrukturen av kraftnätet. Det gör att det statliga underhållsarbetet nu måste överlappa med utbyggnad av nät:

– Vi kan lösa detta, men vi behöver en politik som hänger ihop. Elektrifiering är en helt central del av klimatomställningen och då måste de satsningar som krävs också göras, säger han.

Vänsterpartiet är enda partiet i Stockholms stadshus som aktivt budgeterat satsningar på egna vindkraftverk och solelsutbyggnad, även om den grönblå majoriteten i sin budget understryker ”goda förutsättningar för att växla upp elproduktionen genom solceller”. En vision som i slutändan står och faller med statliga Svenska Kraftnäts modernisering av redan befintliga elnät som inte är anpassade för produktion av förnyelsebar el.

Foto: Lars Pehrson/TT
Foto: Lars Pehrson/TT

Konsumenter måste tänka om

År 2025 beräknas elbilar vara billigare än fossildrivna modeller, enligt en prognos från elkraftbranschens intresseorganisation Power circle. En utveckling som ställer höga krav på fler laddningscentraler och eltillgång i storstäder som Stockholm.

– Vanliga konsumenter har nog inte förstått att det här kommer att bli ett problem. Man ser på el som något som bara finns där, säger Marie Holmberg, ansvarig för elbilsladdning på Schneider Electric, till SvD.

Marie Holmberg tar utmaningen med att ladda en eldriven bussflotta som exempel:

– Att ladda en buss kräver mycket höga strömstyrkor. Om du ska förse en större bussterminal med laddare måste du kanske bygga en helt ny transformatorstation och ansluta den direkt till regionnätet, säger hon.

I SvD fördes i vintras en debatt på samma tema och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, underströk ändå den viktiga insatsen för klimatet som ett byte till en elbil innebär. Goldmann fick emellertid mothugg från forskarhåll, där en total omställning av fordonsflottan från fossila bränslen till eldriven skulle framtvinga en ”gigantisk utbyggnad”:

”Det bästa sättet att bidra till att minska Europas klimatutsläpp är att dra ned på vår elkonsumtion”, replikerade civilingenjörerna Bjarne Sjödell och Jan Hamrefors.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Foto: Fredrik Sandberg/TT

”Måste styra om elefterfrågan”

Även Henrik Bergström från Ellevio anser att rådande energikonsumtionsmönster måste brytas:

– Vi måste styra ned efterfrågan på el, kanske sänka värmen en grad eller två under ett par timmar och frigöra effekt. Konsumenterna måste bli effekteffektivare på sikt. Där måste vi som energiföretag utveckla nya smarta lösningar och tjänster för att hjälpa kunderna, säger han till DN.

Från politiskt håll handlar det om att försäkra en bättre planering som tar sikte på hållbara lösningar, menar Rikard Warlenius:

– Det avgörande på lång sikt är att vi ställer om genom både energieffektiviseringar och utbyggnad av förnybar elproduktion för en hållbar stad.