Radar · Nyheter

Mer textil ska samlas in

Återanvändning av kläder är mindre miljöbelastande än att skapa nya av återvunnet material.

Kläder som skulle kunna återanvändas eller återvinnas hamnar alltför ofta i soporna. Nu ska Emmaus Stockholm försöka få kommunerna att bli bättre på hållbar textilhantering.

Varje år slängs ungefär åtta kilo textilier per person i Sverige, och textilbranschen är en av de mest förorenande i världen. Ett nytt projekt som drivs av bland andra Emmaus Stockholm ska ge bättre möjligheter att ta rätt på uttjänta plagg och annan textil. I dag ser förutsättningarna ganska olika ut i olika kommuner, säger Frida Dunger Johnsson, verksamhetsledare på Emmaus Stockholm:

– Vi har erfarenhet av att vissa kommuner inte bryr sig alls, eller inte har resurser för att klara det här själva, medan andra kommuner verkligen vill öka insamlingen av textilier.

Hon vill sprida den kunskap om återanvändning som Emmaus Stockholm har, och samtidigt ta reda på mer om vad som påverkar människor att lämna in sina kläder. I det syftet ska kommuner i framför allt Storstockholm kartläggas för att ge en bild av vilka olika alternativ som finns, både ideella och kommersiella. Detta ska sedan resultera i riktlinjer för kommunerna.

– Det finns inga bestämmelser om att en kommun måste samla in, bara rekommendationer. Vi tror på att lyfta fram några bra exempel, men vi vill också få fler att förstå konsekvensen av att handla så mycket nyproducerat, och öka kunskapen om att kläder faktiskt kan återanvändas, men också återvinnas, säger Frida Dunger Johnsson.

I Nacka kommun har organisationerna Human bridge och Myrorna numera behållare uppställda vid alla återvinningsstationer. Dit kan både hela och trasiga textilier lämnas, och det finns behållare även i vissa bostadsområden. Stockholms stad har däremot ingen klädinsamling, utan det finns bara på återvinningscentralerna.

I grunden handlar det om att få till stånd en omställning av hela textilbranschen, och när man nu ger sina gamla kläder till en ideell organisation har bevekelsegrunderna delvis förändrats, menar Frida Dunger Johnsson.

– Historiskt sett har det handlat om att skänka för att organisationen ska kunna ge pengar till sina projekt. Men nu ser vi hos våra kunder och även bland medarbetare att de har ett miljöfokus. Då blir det viktigt att lyfta fram de frågorna ännu mer. Hur mycket vatten kan du till exempel spara genom att köpa ett par begagnade jeans? Vi vill sprida mer kunskap också om de delarna.