Radar · Nyheter

Hur är det att leva i förorten? Så svarar invånarna

År 2016 fick Husby företagarförening nog och protesterade i Stockholmsförortens centrum.

Stockholms utsatta områden behöver fler poliser, slår Stockholms Handelskammare fast efter att ha intervjuat 500 personer. Men en satsning på fler poliser måste ske jämsides med en förbättrad socialtjänst för att vara effektiv, menar socialsekreterare i Tensta.

Hur fungerar vardagen och hur ska problemen i de så kallade utsatta områdena lösas, om de boende själva får svara? Det undrade näringslivsorganisationen Stockholms handelskammare, som genom att intervjua 500 personer har kartlagt ekonomiska, politiska och sociala utmaningar i Stockholms utsatta områden. Svarsfrekvensen är drygt nio procent.

Många av de svar och tankar som Handelskammaren framhåller är utmaningar för småföretagare, generell otrygghet, bristen på tillit till myndigheter och känslan av bortvaldhet:

– De vill inte anställa människor från Rinkeby eller Tensta för att de tror att de är kriminella, säger en 19-årig manlig student, bosatt i Rinkeby-Tensta, i rapporten.

Bland de förslag som näringslivsorganisationen plockat upp från de intervjuade boende är bland annat lägre kostnader för att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden och lägre skatter på låga inkomster.

Alby, Fittja, Hallunda och Husby är några av de utsatta områden i Storstockhomsområdet
Alby, Fittja, Hallunda och Husby är några av de utsatta områden i Storstockhomsområdet. Totalt bor cirka 260 000 personer i utsatta omrdåen, varav 200 000 är 18 år eller äldre. Foto: Janerik Henriksson/TT

Företagare särskilt utsatta

Företagarna beskrivs som särskilt utsatta för brott och vandalism, att jämföra med i OECD-länder som helhet, enligt Stockholms handelskammare. 40 procent säger sig vara utsatta för brott mot 25 procent i OECD-länderna.

”För Stockholm utgör återkommande skottlossningar på gator och torg – eller i extremfallen i matvarubutiker och på restauranger – ett påtagligt problem som i första hand påverkar tryggheten för de boende i utsatta områden, men som angår oss alla”, skriver Andreas Hatzigeorgiou och Ahmed Abdirahman, Stockholms Handelskammare i ett inlägg på DN Debatt.

Handelskammarens egen rapport visar dock att endast nio procent av de tillfrågade känner sig otrygga under dagtid.

Samtidigt har polisen för att skapa mer trygghet aviserat en förstärkning av kamerabevakning i Stockholms län under våren och särskilt i utsatta områden. Det uttalade målet är att ha 50 nya kameror på plats före sommaren, primärt i Södertälje och Botkyrka.

– Vi har omkring hundra tilltänkta positioner. Men arbetet från idé till kamera är ganska omfattande, framför allt när det gäller att få dem uppkopplade på rätt sätt in i vår kameraplattform. Om det går bra har vi ett 50-tal på plats till sommaren, säger Stefan Singman, projektledare för Stockholmsregionen, till SVT Stockholm.

Foto: Jonathan Näckstrand/TT Foto:
Foto: Fredrik Sandberg/TT Foto:
Foto: Johan Nilsson/TT Foto:
Öppna i helskärm
1 / 3

Trygghetsfond på gång

Polisen menar att ökad kameraövervakning har varit ett bra verktyg i exempelvis mordutredningar och det grönblåa styrets budget öronmärker också en ”särskild trygghetsfond” på 100 miljoner kronor, slantar som bland annat finansierar en mångdubbling av antalet kameror i staden. Fler poliser och hårdare straff är andra förslag på trygghetsåtgärder som Handelskammaren menar att det finns starkt stöd för, enligt den nya intervjustudien.

– Det är åtgärder som man vill att politikerna ska leverera framöver, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Huruvida dessa miljoner i slutändan visar sig vara väl investerade trygghetspengar är tveksamt. Det visar såväl internationell forskning som en ny metastudie från Brottsförebyggande rådet (Brå) som menar att kameraövervakning kan ge brottsförebyggande effekter på exempelvis parkeringsplatser och i bostadsområden, men inte i centrumkärnor och kollektivtrafik.

– Det finns ganska säkra belägg för att kamerabevakning inte är någon effektiv metod när det gäller att hindra våld eller bråk på öppna platser, säger Stina Holmlund, forskningsråd på Brottsförebyggande rådet, till P4 Stockholm.

Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms handelskammare
Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms handelskammare.

”Socialtjänsten behöver mer”

En annan viktig del i arbetet för att motverka segregation och utanförskap i utsatta områden är socialtjänsten, som över huvudtaget inte nämns i Handelskammarens rapport.

Och fastän det grönblåa styret har utlovat förstärkningar av bland annat socialtjänstens arbete med barn och arbetet med en handlingsplan för en bättre arbetsmiljö för socialsekreterare, är det just de senare som varnar för ett snedvridet åtgärdsfokus, med ökad polisnärvaro i centrum.

– Hade vi varit en eller två socialsekreterare till hade vi kunnat lägga ännu mer engagemang på samverkan och att nå och fånga upp fler unga, säger Pernilla Backman, socialsekreterare i Tensta, en av de förorter som polisen pekar ut som särskilt utsatt område, till SVT Stockholm.

De grönblåas budget inför ett så kallat ”allvarssamtal” där unga som ertappas med sitt första brott inom 48 timmar ska få tala med såväl polisen som socialtjänsten.

Men den politiska diskursen är ändå främst fokuserad på fler poliser, och en sådan satsning måste ske tillsammans med en förbättring av socialtjänsten för att vara effektiv, menar Pernilla Backman:

– Med ökade resurser till polisen får de tag i fler och fler lagförs. Det skulle naturligtvis öka inflödet hos oss. Med de ökade resurserna kommer det i rakt led ge en ökad arbetsbelastning på socialtjänsten, säger hon.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV