Zoom

Ensamhetens höga pris

För många är jul- och nyårshelgerna förknippat med ensamhet och brustna löften.

När tystnaden lägger sig efter fyrverkerierna och det nya året tar sina första andetag i spåret efter långhelger med mat, umgänge och nyårslöften är det många som väljer att sätta streck för sin tid på jorden. Och ta sina egna liv. Ofrivillig ensamhet är ett växande globalt problem som blir särskilt tydligt för de drabbade under långhelger med gemenskap och firande i fokus.

Ensamhet betraktas i dag som ett av samhällets snabbast växande folkhälsoproblem. Och trots att storstäder som Stockholm upplever de största folktillströmningarna någonsin känner sig många bortkopplade från gemenskapen och får allt svårare att knäcka de koder som uppfunnits för att människor ska kunna nå fram till varandra i det moderna samhället.

– Det finns redan i dag fantastiska ensamhetsförebyggande initiativ, problemet är bara att få känner till dem, just eftersom många inte förväntar sig att uppleva sig som ensamma, alternativt känner skam över det, säger Christian Altenius från Citypolarna, ett socialt projekt som anordnar aktiviteter för människor som är allt ifrån nyseparerade, nyinflyttade eller i allmänt behov av nya bekantskaper, till Syre Stockholm.

Starka förväntningar är en starkt bidragande orsak till de höjda kravbilder som människor får serverade via skärmar på datorer och i mobiltelefoner. När skärmarna släcks är verkligheten en annan, menar Altenius:

– Plötsligt upplever vi ensamhet, något som ger upphov till enorm stress i våra kroppar och som i förlängningen kan ge upphov till inflammationer och andra sjukdomar.

Ofrivillig ensamhet – en global folksjukdom

Ofrivillig ensamhet ökar risken att dö i förtid, enligt banbrytande forskning vid amerikanska universitet Brigham Young.

– Människor behöver varandra för att överleva, säger Julianne Holt-Lunstad, psykologiprofessor och ansvarig för forskningsrapporten, till QZ.

Vänner, eller mänsklig kontakt överlag, är enligt Holt-Lunstad att betrakta som ett viktigare hälsoinslag än exempelvis träning. Särskilt för den som avser kratta en så lång framtidsstig som möjligt. Chansen att leva länge dubbleras med vänner och spontan social interaktion. Motsatsen, ensamhet och social bortvändhet, kan vara lika skadligt som 15 cigaretter om dagen. Ensamhet var enligt en studie som Holt-Lunstad ledde arbetet med 2010 ansvarig för fler dödsfall än effekterna av luftföroreningar och en stillasittande tillvaro.

Sedan dess har hon och Brigham Young-universitet bland annat sammanställt ett 70-tal studier med över tre miljoner deltagare inte bara från Nordamerika utan även från Europa, Asien och Australien och visar på slående skillnader när det gäller ökad dödlighet bland människor som lever i ensamhet. Bland deltagare inom kategorin ”ensamma” var risken för att dö i förtid 26 procent och risken för att drabbas av cancer 32 procent högre än deltagare med frekvent umgänge och sociala nätverk.

– Visst, du kan såklart uppleva ensamhet i ett äktenskap och ensamboende kan leva ett oerhört aktivt liv, men att leva ensam medför högre risker, understryker Julianne Holt-Lunstad.

Stödtelefon åt äldre

Forskningsrönen visar att ensamhet medför risker som inte tar någon hänsyn till kontinent, klass eller kön, utan är ett globalt problem som enskilda regeringar måste ta itu med. Något som skett i många delstater i USA, Storbritannien, Australien, Japan och Danmark.

I Sverige har S–Mp-regeringen öronmärkt två miljoner pengar åt pensionärsföreningar för att bättre engagera äldre mellan 65 och 80 år i sociala aktiviteter samt inrätta en stödtelefon med fokus på målgruppen.

– Få äldre vill prata om sin ensamhet för att det känns tabubelagt, vilket lätt blir en negativ spiral med mer isolering, sa jämställdhetsminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande i samband med att projektet sjösattes under sensommaren.

”Det brustna löftet”

En ny studie från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) visar att unga män alltmer trätt fram som en utbredd samhällsgrupp när det gäller självmord, och att många numera ändar sina liv under årets första dag i stället för den sista. Sebastian Hökby, doktorand vid Karolinska institutet i Stockholm och medförfattare till rapporten, pekar på ”det brustna löftet”-effekten som möjlig förklaring till varför vissa självmord kan ske i anslutning till vissa högtider, exempelvis nyårshelgen.

– Egentligen handlar det inte om ett löfte per se, utan snarare en psykologisk förväntan eller förhoppning om att ens livssituation – till exempel vad gäller mående, självförverkliganden, gemenskap – kommer att förbättras vid en viss tidpunkt, i detta fall under jul eller nyår. Enligt den framförda hypotesen infinner sig starka negativa känslor hos sårbara personer vars förhoppningar inte aktualiseras, säger han till Syre Stockholm.

Alkohol – en bidragande faktor

För Systembolaget är december månad, med sina advents-, jul- och nyårshelger, den månad som den statliga alkoholförsäljaren välkomnar flest kunder – och säljer mest. Systembolaget räknar med att svenskar konsumerar 50 miljoner liter vin, sprit och öl enbart under årets sista månad.

Och alkohol kan vara en bidragande riskfaktor för personer som går i självmordstankar, tror Bo Runeson, professor och överläkare vid Karolinska institutets avdelning för klinisk neurovetenskap.

– Fler män missbrukar alkohol än kvinnor och alkoholen har ofta bidragit till att män begår självmord. De använder sig även ofta av dödligare metoder såsom skjutning eller hängning, säger han till Metro.

Nästan hälften av de män som begår självmord har tidigare inte varit i kontakt med psykiatrin, något Bo Runeson tror kan bottna i en generell motvilja och ovilja att erkänna för sin omgivning att man har ett problem.

Ensamheten i miljonstaden

I sitt första inlägg på ”Ensam i Stockholm” beskrev bloggens anonyma initiativtagare (en enligt egen utsago kvinna i 30-årsåldern) paradoxen att känna sig ensam i storstad:

”Mängder av människor. Mängder av mötesplatser. Och ändå så ensamt.”

Christian Altenius, presskontakt för Citypolarna, tror att förebyggandet av ensamhet hör till de viktigaste uppgifterna samhället har framför sig.

– En plötslig oförutsedd händelse kan försätta den mest sociala individ i ensamhet. Vi måste fundament tänka om kring hur vi ser på ensamhet och inse att det kan drabba alla, säger han.