Juletid nalkas med klappar, tända ljus och julmat. Det senare en tradition i förändring. Nya alternativ har börjat etablera sig, däribland vegetariska och veganska, på bekostnad av framför allt julskinkan. Julskinkan förblir ett självklart inslag för många, men för de grisar som fötts upp och slaktats för ändamålet väntar ingen julefrid.
Månaderna före julhelgerna råder stress på djurfabrikerna. Skinkan hamnade på de svenska julborden på 1890-talet som en följd av återuppväckt nationalromantik. I dag, trots spirande nationalism och högerpopulism, dalar skinkan i popularitet hos julfirande svenskar, enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen.
Många av de klassiska högtiderna har ändå alltjämt ett stort köttfokus och traditionens makt förblir stor. Men Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig för Djurens rätt, anar ändå ett trendbrott:
– Vår senaste opinionsundersökning visar att så mycket som varannan kvinna och varannan person i åldern 18–29 kan tänka sig att hoppa över julskinkan till förmån för ett mer vegetariskt julbord. Sett till hela befolkningen kan mer än var tredje svensk tänka sig en jul utan julskinka, säger hon till Syre Stockholm.
Förra året innebar minskningen att många ton griskött fick slängas eller skänkas bort till följd av utebliven försäljning. Ändå mäktade svenskarna med att konsumera sex hekto julskinka per person under julhelgen, enligt branschorganisationen Svenskt kött, en av de ledande marknadsrösterna som uppmuntrar till köp av ”svenskproducerat kött”.
”Knappt 1 procent av den julskinka som såldes förra året var utländsk. Väljer man svensk julskinka vet man att den är fri från salmonella och att grisarna har haft det bra”, skriver Svenskt kött i ett pressmeddelande och pekar på ”ett av världens bästa djurskydd”.
Moa Richter Hagert från Djurens rätt tycker emellertid att mångas bild av det svenska djurskyddet är snedvriden.
– Att det står ”närproducerad” eller ”klimatsmart” på förpackningen tar inte bort det faktum att exempelvis kycklingar hålls upp till 25 stycken per kvadratmeter och växer så fort att de får benproblem, säger hon.
”Peak meat”
Årets julhelg tar vid strax efter att världens politiker packat ihop säcken efter klimattoppmötet i polska Katowice. Klimatutmaningarna är enorma och köttproduktionen är en av de bevisat största miljöbovarna och står för totalt 15 procent av alla utsläpp av växthusgaser.
I Sverige är köttrenden tvåbent. 2017 kallades för ”peak meat”-året eftersom köttkonsumtionen minskade med 2,6 procent och allt mindre kött och matfågel syns på våra tallrikar, enligt färska siffror från Jordbruksverket. En trend som också hållit i sig under 2018 trots att den inhemska produktionen av nöt, gris och lamm i Sverige ökade med 3–4 procent mellan januari och september.
– Trender, klimathänsyn, hälsofokus och djuretik är faktorer som brukar lyftas fram i analyser av konsumtionsutvecklingen i dag. En ökad andel vegetarisk mat hos vissa konsumentgrupper får fortsatt genomslag på köttkonsumtionen. Allt fler konsumenter kopplar också ihop svenska mervärden med olika hållbarhetsaspekter, vilket ger en ökad andel svenskt kött och matfågel på tallriken. Att både produktionen och exporten av kött ökar är i linje med målen i den svenska livsmedelsstrategin, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare för Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.
Nya tider
Tydligt är att klimatmedvetenheten genomsyrar matindustrins samtliga skikt: allt ifrån producenter till konsumenter via matkedjor och grossister.
– Det gröna är en supertrend som finns i hela världen, som gör att många företag ställer om för att möta upp efterfrågan, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, till TT.
Julbordet växer
Måltidsforskaren Richard Tellström tror att ett föränderligt samhälle bidrar till att stöpa om den svenska julbuffén, som etablerades på 1970-talet – i en annan tid, med andra kulinariska förutsättningar än i dag. Förutom veganska inslag har skaldjur etablerat sig på det tidigare så traditionspräglade julbordet, vilket han menar är ”ett resultat av 68-rörelsen”.
– Julbordet växer i omfattning, det blir fler och fler rätter. Och på så sätt blir ju julbordet mindre och mindre förknippat med just julskinkan, säger Richard Tellström till TT.
En utveckling som på sikt kan innebära ett hårt slag för julskinkan och tvinga grisproducenter att ställa om. En utveckling som kan medföra framtidsro för levande grisar. Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig vid Djurens rätt, tror att vegotrenden är här för att stanna:
– Vi kommer att se ett grönare och grönare julbord framöver, det är vi ganska säkra på, säger hon.
Djurens rätts opinionsundersökning genomfördes av Novus och omfattade 1 042 personer som webbintervjuades efter att ha valts ut via analysföretagets slumpmässigt inställda system.
