Ekobloggarna som vill få oss att ta ansvar

Influeraren Alejandra Cerdas föräldrar kom till Sverige som flyktingar från Chile på 80-talet. Deras politiska aktivisttradition spred sig till dottern som fick intresset för samhällsfrågor med modersmjölken. I dag är hon utbildad socialantropolog.

Så länge Alejandra kan minnas har demokrati, antikapitalism, jämställdhet, hållbarhet och antikonsumtion varit frågor som legat henne varmt om hjärtat och för fem år sedan startade hon bloggen Jandi Heart Eco – till en början mest för att ge sig själv anledning att läsa på och hålla sig uppdaterad om hållbarhetsfrågor. I dag har hon cirka 2 000 unika läsare varje månad och kan delvis leva på sin blogg.

– Jag vill påverka och engagera både mig själv och min omgivning. Genom att formulera mina tankar i bloggform kan jag nå ut. På ett större plan handlar min mission om att vi måste organisera oss för att få ett hållbarare samhälle. Det handlar bland annat om att ställa om hela vårt ekonomiska system på ett övergripande plan.

– Men jag inser ju att alla inte är lika politiskt motiverade och därför hellre gör förändringar i vardagen och förhoppningsvis på så vis blir engagerade, säger Alejandra, som försöker peppa sina följare att i sin vardag göra små, men viktiga, förändringar. Som att köpa begagnade jeans till exempel.

– Det är hanterbart. De flesta vill kanske inte ägna sig åt politiskt lobbyarbete, men kan ändå bidra genom att göra bra val i sin vardag. Man kan inte kräva allt av alla, men alla kan göra något, konstaterar Alejandra, som anser att man kan kräva mer av människor som har resurser att exempelvis resa långt.

Önskar en folkrörelse

Hon möts ofta av positiva reaktioner av sina läsare.

– Jag får höra att de blir inspirerade och får nya insikter, vilket gör mig superglad. Jag är övertygad om att de flesta vill göra gott och genom att låta sig inspireras av influencers så får de tips och idéer.

I det hav av bloggar som finns är det lätt att försvinna i mängden och många tror tyvärr att begreppet influerare per automatik innebär ytlighet, ohejdad konsumtion och avsaknad av djupanalys, menar Alejandra.

– Men det är så långt ifrån mig som man kan komma! Jag skulle vilja se en ny folkrörelse växa fram i Sverige för att skapa mer engagemang kring hållbarhetsfrågor. Jag tror nämligen att viljan finns, men det saknas en samlande kraft. Jag tror att vi som bloggar om hållbarhetsfrågor skulle kunna bli en viktig samhällsaktör i framtiden. Den övergripande frågan är ju: vilken sorts samhälle är det vi vill ha?

Alejandra är övertygad om att hennes blogg påverkar omgivningen – hon ser det varje dag. Kanske inte på ett globalt plan; hon tror knappast att hennes bloggande kommer att påverka FN:s klimatmål.

– Men jag kan vara en av alla röster som gör skillnad i det lilla och som på sikt kan påverka i ett större perspektiv, säger hon.

Bloggar går igenom bruset

Jonas Colliander forskar om marknadsföring i sociala medier på Handelshögskolan. Han menar att influencers har en stor potential att påverka och göra skillnad.

Han har främst undersökt hur reklam i bloggar står sig i jämförelse med traditionell reklam i media och konstaterar att en tjänst eller en vara som blir omnämnd av en influerare ofta får större genomslagskraft än vanlig reklam.

– Kommunikation som kommer från en verklig person, en vän eller en bekant har större trovärdighet. Läsaren bygger upp en relation till infuencern och får förtroende för denne, vilket har effekt. Deras bilder, råd och tips följs ofta eftersom de upplevs komma från någon man känner, säger Jonas Colliander.

Han understryker att även traditionell reklam har gått i samma riktning, med ett mer personligt tilltal.

– Men det är skillnad på om man säljer varor eller tjänster eller om man vill sälja ett förhållningssätt. Det är generellt svårare att få folk att ändra beteenden än att köpa en produkt, och hållbarhetsbloggar står ju per definition ofta i konflikt med konsumtion. Därmed är det svårare att uppnå målet att nå ut med en ekoblogg, konstaterar Jonas Colliander, med tilllägget att de grundläggande förutsättningarna dock är desamma oavsett vad man vill ”sälja”.

Med det sagt drar han slutsatsen att även hållbarhetsbloggar har potential att nå ut och påverka.

– Hållbarhetsbloggar kan ha stor genomslagskraft om de är trovärdiga. Fenomenet med influencers växer hela tiden och kommer säkert att ta flera och nya former framöver, säger Jonas Colliander.

Minimalistisk profil

Det ligger ju i sakens natur att som hållbarhetbloggare vilja nå ut och göra skillnad. Men det är en hårfin balans mellan att uppmana till ”rätt” konsumtion – och samtidigt hålla en så minimalistisk profil som möjligt.

Sofia Brolin definierar sig som minimalist och antikonsumist och har tagit ett aktivt beslut att inte tjäna pengar på sin blogg Hildas. Hon menar att det handlar om att inte riskera att rasera den trovärdighet hon byggt upp.

– Jag startade bloggen för åtta år sedan av ren lust. Återbruk, egenodlat och second hand har genomsyrat allt jag gjort, men numera skriver jag mest om minimalism. Det handlar inte bara om saker utan om en livshållning. Konsumtionsträsket, som även finns hos miljömedvetna, gör att tillvaron snurrar så snabbt att vi inte hinner med. Jag vill få livet att gå ihop och hitta en balans, säger Sofia, som förespråkar att skala bort, sakta ner och minimera.

– När man ger sig tid att reflektera ökar chansen att man gör mer genomtänkta val. Allt hänger ihop!

Hennes upplevelse är att det hon skriver på bloggen gör skillnad – trots att hon bara skriver när hon har något att säga.

– Jag vill komma ifrån den här pressen att skriva bara för att vara med i informationsflödet och inte försvinna. Att känna att ”jag måste skriva något” är stressande och det motverkar mitt syfte. För mycket information gör att viktiga budskap försvinner och det kan snarare minska människors hållbarhetstänk.

Att hållbarhetsbloggare är viktiga röster som påverkar omvärlden är hon övertygad om.

– Jag är vegetarian sedan många år och jag märker att det har blivit allt mer normaliserat att vara vegetarian och vegan. Det som för några år sedan var trendigt är nu normalt och dessa förändringar tar ofta sin början i sociala medier. En röst gör ingen skillnad, men många röster tillsammans blir till en kedjereaktion mot en större rörelse.

Men hon understryker att vägen dit går via små steg, i stället för att gå all-in på en gång.

– Vi behöver vara mindre dömande mot varandra, konstaterar hon och får medhåll av resebloggaren Linda Engström, som driver Resa Medvetet.

Vill bort från skammen

Linda skriver om hur man kan resa på ett medvetet och hållbart sätt, men utan att skamma människor som flyger, bor all-inclusive, äter kött eller dricker alkohol.

— Jag vänder mig till dem som vill tänka laget före jaget, som vill påverka och reflektera över sina val men inte är redo att välja eko-hotell, tåget eller djurvänlig turism. Jag försöker tänka helhet, säger Linda, som är väl medveten om att det finns de som tycker att hennes blogg är mesig och kanske inte ens borde klassas som en hållbarhetsblogg.

Men då har man fastnat i ett svartvitt tänkande med fastslagna normer kring vad som är okej och inte. Flygskammen är gigantisk i dag, menar hon. För även om det så klart är bra att dra ner på flygandet och köttätandet, så finns det mycket annat att reflektera över när det gäller att leva hållbart.

– Killen som tar tåget till Amsterdam är duktig för att han inte tog flyget. Men sedan kanske han konsumerar massor av alkohol och köper sex och då är frågan: hur hållbart är det? Man blir ju inte automatiskt en hållbar person bara för att man tar tåget, säger Linda, som anser att hållbarhetsbegreppet har kommit att enbart handla om klimat och miljö, när det i själva verket innefattar så mycket mer. Inte minst social hållbarhet.

Hon ser också resande som fredsfrämjande och brobyggande och tycker därför inte att ett minskat resande är den enda lösningen på klimatfrågan. Att offren efter tsunamikatastrofen 2004 fick så mycket hjälppengar från Sverige berodde på att många svenskar varit där och fått en relation till landet.

– Det finns också ett klassperspektiv i detta, både i Sverige och globalt. För att kunna ta tåget till Europa krävs gott om tid och alla har inte råd att köpa sig tid. Och nu när vi västvärlden har rest upp jordens resurser ska de fattiga länder som äntligen fått en köpstark medelklass avstå från att flyga. Men jag unnar Asiens medelklass att resa!

Linda har 4 000–5 000 unika följare varje månad och har som mål att sitta i tevesoffor och berätta om hur man kan resa för att göra världen till en bättre plats.

– Jag är en syftesdriven person och det jag gör spelar absolut roll. Min röst avviker från den gängse hållbarhetsbloggarens, men jag tycker det är viktigt att föra in nya perspektiv i debatten.

Nätverk för hållbarhet

Nätverket Sustainable influencers är ännu i sin linda men kommer antagligen bli en förening inom kort. Initiativtagaren heter Tess Waltenburg.

– Det finns redan ett nätverk för influencers, men vi vill skapa ett eget för oss som ägnar oss åt hållbarhetsfrågor. Vi vill göra det värdegrundsmässigt och visa att man kan göra skillnad på sociala medier, säger Tess och berättar att syftet är att skapa en positiv, inbjudande atmosfär där alla får komma till tals med levande diskussioner, frågor och debatter. Ingen fråga är ”dum” och nyfikenhet är en bra egenskap som driver nätverket framåt.

– Vi har alla olika ingångar, men tillsammans är vi starka och kan hjälpas åt. Vi vill ha med så många olika som möjligt. På så vis blir vi fler som kan tipsa och stötta och hänvisa vidare.

Hon menar att det ibland kan finnas en ”hets” i forum med fokus på miljö där vissa tenderar att skuldbelägga andra för deras val istället för att hjälpa. Det vill hon undvika i ”Sustainable influencers”.

– Vi vill visa att det finns infuencers som är ödmjuka och uppmuntrar istället för att döma, säger hon.

I dag har nätverket cirka 122 medlemmar och växer stadigt. De flesta är tjejer mellan 25 och 35. Därför hoppas man kunna locka till sig fler yngre och även män.

Tess tror att nätverket bidrar till att hållbarhetsbloggare blir en röst att räkna med.

– Vi skapar en social kontext som gör att man känner sig som en del i en större gemenskap och därmed vågar man mer. Min övertygelse är att om du vill nå ut till den stora massan så är detta sättet att göra det på. Vi litar i dag mer på personer än på organisationer och att vara ute på sociala medier är det bästa sättet att nå ut med sitt budskap. På sikt hoppas jag att Sustainable influencers ska bli en samhällsröst att räkna med och att vi ska kunna driva påverkansarbete på olika plan.

Hitta klimatvänner

Klimatklubben.se är för människor som vill skrida till handling i klimatfrågan. Emma Sundh är en av initiativtagarna till klubben, som startade i oktober.

Vad är syftet med Klimatklubben?

– Förutom att man kan få tips på hur man kan leva mer klimatsmart så kan man hitta nya klimatvänner eller kanske förverkliga en idé som man gått och grunnat på. Redan nu har medlemmar skrivit insändare till DN, startat klimatpromenader för föräldralediga och börjat fila på spännande kampanjer. Det finns så otroligt mycket kunskap och engagemang! Det är helt otroligt!

Tror du att hållbarhetsbloggar och influencers påverkar omvärlden?

– Absolut! Vi kallas influencers av en anledning. Vi når tusentals läsare varje dag, som söker sig till oss för att få inspiration och en varm famn. Även om alla kanske inte tycker som vi handlar det om att mötas, prata och att ifrågasätta normer. Om jag säger till mina 16 000 följare att jag inte kommer flyga under 2019 eftersom en ynka flygresa har samma utsläpp som min matkonsumtion under ett år tror jag ändå att jag sår ett frö till att se över sitt eget resande, säger hon.

– Man kanske inte slutar flyga på en gång, men kanske kikar man på sitt liv med skarpare klimatglasögon och bokar inte flygresor hej vilt och oreflekterat. Sätter upp egna, personliga klimatmål och gör vad en kan! Detta är det viktigaste vi kan göra just nu. Prata om klimatet. Visa att vi gör något medan vi har chansen!